Neuropsykiatri – teori och praktik Fokus Autism Gunvor Larsson Abbad Körsångare Busschaufför Leg. Psykolog Fil. Dr. Handikappvetenskap

Förmiddagens upplägg Genomgång av teoretisk referensram för att förstå NP-problematik Kort genomgång av neuropsykiatriska diagnoser och Asperger syndrom Presentation av min avhandling Resultat och analys Frågor löpande under föreläsningen

Definition (ur NE) kognition (latin cogni´tio 'undersökning', 'inlärande', 'kunskap', av cogno´sco 'lära känna (med sinnen eller förstånd)', 'undersöka'), de tankefunktioner med vilkas hjälp information och kunskap hanteras. Till de kognitiva funktionerna räknas bl.a. varseblivning, minne, begreppsbildning, resonerande, problemlösning och uppmärksamhet. Dessa processer studeras inom kognitionsforskning. I äldre psykologisk teori ställs kognition i kontrast till emotion (känsloliv) och volition (viljeliv).

Kognition Tänkande Mentala funktioner för att tolka information genom sinnena Kognitiva funktioner Perception Minne och uppmärksamhet Problemlösning och beslutsfattning Språk och kommunikation

Definition (ur NE) social kognition, forskningsområde inom vilket studeras dels hur vi tänker om andra personer och om oss själva, dels relationerna mellan oss själva och andra. Undersökningarna gäller hur vi lägger märke till, lagrar, integrerar och kommer ihåg social information samt hur vi får kunskap om den sociala värld vi lever i. Kognitiva strukturer (scheman) organiserar den kunskap vi har om vår sociala omvärld och påverkar tolkningen av ny social information. Scheman kan utgöras av minnen, idéer och intentioner förknippade med roller (rollscheman), den egna personen (självscheman), andra personer (personscheman) och välkända mönster av sociala beteenden (händelsescheman). Jfr attributionsteorier, personperception och social perception.

Den kognitiva revolutionen 1980-90-talen Ökad kunskap om hjärnan innebar en explosion av kognitiva teorier De kognitiva teorierna ansågs som alternativ till medicinska och sociala förklaringsmodeller Teorigenererande men gav inte exklusivt förklaringsvärde

Definitioner Neuropsykologi- sambandet mellan neurobiologi och psykiska funktioner. Barnneuropsykologi- sambandet mellan neurobiologi och utveckling av funktioner

Vad är specifikt för barnneuropsykologi? Utvecklingsperspektivet Plasticitet hos barnets hjärna Överkapacitet

Neuropsykiatriska tecken hos barn Visar ojämnheter mellan utvecklingsnivåer Har svårigheter med uppmärksamhet och koncentration Är försenat i motorisk utveckling Brister i samordning mellan olika delar av den motoriska aktiviteten Är rastlöst, överaktivt eller motoriskt oroligt Har specifika inlärningssvårigheter Har perceptuella störningar Har svårt med uppgifter som kräver snabbhet

Oförmåga att planera sin tid Vad skulle det få för praktiska konsekvenser för dig i ditt liv? Hur skulle det kännas? Vad skulle kunna göra det lättare för dig?

Bristande impulskontroll Vad skulle det få för praktiska konsekvenser för dig i ditt liv? Hur skulle det kännas? Vad skulle kunna göra det lättare för dig?

Oförmåga att ta andras perspektiv Vad skulle det få för praktiska konsekvenser för dig i ditt liv? Hur skulle det kännas? Vad skulle kunna göra det lättare för dig?

Mentaliseringsförmåga – Theory of mind Jag förstår att Du tänker – en förutsättning för kommunikation Jag förstår att Du förstår att jag tänker –förstår andras reaktioner på mina handlingar Jag förstår att Du förstår att jag förstår att du tänker – kan se konsekvenser i samspel med andra (Dahlgren, Dahlgren Sandberg & Hjelmquist, 2000)

Jag förstår att du tänker – sara och Nalle ”Sara och Nalle leker. Sara gömmer en nyckel under lådan. Nalle går ut ur rummet. Sara flyttar på nyckeln och gömmer den under locket i stället. Nu kommer Nalle tillbaka.” 1. Var tror Nalle att nyckeln är? Du behöver Sara och Nalle och en låda med lock - i sär och uppochner på bordet, en nyckel som du visar med. Läs sagan, samtidigt som du förevisar med dockorna och lådan. Barn innan ca 4 års ålder förstår inte att andra kan ha en annan bild av händelsen. De tror att nalle letar under locket. (Baron-Cohen, Leslie, & Frith,1985)

Jag förstår att Du förstår att jag tänker -Sara och Nalle 2 ”Nu leker Sara och Nalle igen. Sara gömmer en nyckel under lådan. Nalle går ut ur rummet. Nalle tjuvkikar genom nyckelhålet på Sara. Nalle ser att Sara flyttar på nyckeln och lägger den under locket i stället.” Var tror Sara att Nalle kommer att leta efter nyckeln? Var kommer Nalle leta efter nyckeln? Barn runt 7 års ålder börjar förstå att Nalle vet något som Sara inte vet. Sara tror att Nalle kommer att leta under lådan, men den tjuvkikande Nalle kommer att leta under locket (Baron-Cohen, 1989)

Jag förstår att Du förstår att jag förstår att du tänker – Förståelse av berättelser som berör sociala företeelser som till exempel ironi, sarkasm, bluff, lögn, vitlögn och sociala blunders. (Baron-Cohen, O´Ridordan, Stone, Jones, & Plaisted, 1999; Happé, 1994)

Ironi Ida är 4 år hon pratar med sin storasyster Mathilda som är 10 år. Ida berättar: ” Och då spelade jag att jätteroligt spel på datorn. Då var man pingvin. Man fick göra jättekul saker. Man fick fiska. Mathilda tittar på henne. Mathilda säger: ”Jaha, hörrudu det verkar ju vÄldigt kul” Tyckte Mathilda att det verkade kul? Varför sa hon så?

Sociala blunders Martin var hemma med sin pappa. Martin har roligt idag. Pappa och Martin leker med varandra. En arbetskamrat till pappa kom förbi för att låna några verktyg. När pappas arbetskamrat kommer in i vardagsrummet hälsar han på Martin och säger. ”Vilken duktig flicka du är som hjälper din pappa idag”. ”Det här är Martin” säger pappa. Hur känner sig arbetskamraten då? Visste arbetskamraten att Martin var en pojke?

Definition av exekutiva funktioner Exekutiv funktion är en förmåga att upprätthålla en väl vald problemlösningsstrategi för att kunna uppnå ett senare mål För denna förmåga krävs följande: En förmåga att hålla inne en inpuls, handling eller att skjuta upp den till ett senare mer lämpligt tillfälle En strategisk plan med olika handlingsalternativ En mental representation av uppgiften, vilket betyder att både relevanta medel och mål måste finnas kodat i minnet (Bianchi, Luria) Exekutiv funktion har alltså med förmåga att skifta eller hålla kvar en strategi, förmåga till impulskontroll, inhibiering, planering och arbetsminne att göra.

Utveckling av exekutiva funktioner 6-års ålder: förmågan till organiserade och strategiska beteenden stabiliseras. Barnet börjar planera för sina aktiviteter. 10-års ålder: börjar klara mer komplexa strategier genom förbättrad impulskontroll och genom hypotesprövning. 12-års ålder: utvecklat förmåga till att göra komplicerad planering sekvensvis. (Welsh, Pennington, Groisser)

Struktur och Funktion Hjärnans struktur kontra dess funktion Hur mycket måste man veta om hjärnans struktur för att förstå dess funktion? Strukturavvikelse behöver inte betyda funktionsavvikelse Funktionsavvikelse behöver inte betyda strukturavvikelse

Intelligens – vad det nu är Mätning av kognitiva funktioner som minne, begreppsbildning, resonerande, problemlösning, uppmärksamhet… Exempel sk IQ-test Raven Wechsler-skalorna Leiter Mfl

Minne Omedelbart auditivt minne, Omedelbart visuellt minne, Omedelbart minne, Fördröjt auditivt minne, Fördröjt visuellt minne, Fördröjd auditiv igenkänning, Generellt minne och Arbetsminne Deltesten innehåller såväl verbala som bildmässiga stimuli, och man prövar såväl korttidsminnet, som omedelbar och fördröjd återgivning, samt igenkänning

Neuropsykiatriska avvikelser Benämning för psykiska störningar som börjar i barnaåren, där hjärnfunktioner har betydelse för uppkomst

Neuropsykiatriska avvikelser- exempel Autism Asperger syndrom Genomgripande störning i utvecklingen UNS Tourettes Syndrom ADHD/ DAMP Dyslexi Icke-verbala inlärnings-svårigheter

Autismspektrumstörningar Den autistiska symptomtriaden: Nedsatt förmåga/avvikelse vad gäller Social interaktion. Kommunikation Beteenderepertoar/föreställningsförmåga Brukar kallas Wings triad

Social interaktionsbegränsning Avvikelser vad gäller Blick/ögonkontakt Kroppskontakt Förmåga dela uppmärksamhet med andra Ömsesidighet i lek och samvaro Förståelse för andra som individer Förmåga umgås med jämnåriga

Kommunikations-begränsning Försenad/avvikande språkutveckling Förstår ej meningen med att kommunicera Saknar förmåga att förstå/använda ansiktsuttryck, miner, gester Upprepningar, fördröjda/omedelbara Konkret språkförståelse

Begränsad beteenderepertoar och föreställningsförmåga Upprepande, stereotypa rörelser Fixeringar; föremål, företeelser, handlingar Rigid beteenderepertoar Bristande förmåga att leka Begränsad fantasi Förmågan anpassa beteendet till den sociala situationen

Gunvors studie Målen med avhandlingen var att: Öka kunskaper om individer som fått diagnosen AS Fånga deras perspektiv på sin livssituation Fånga individernas självbild och om funktionsnedsättningen påverkat deras självbild och syn på normalitet Eftersöka både gemensamma synsätt och det unika hos varje deltagare

Specifika frågeställningar Hur beskriver deltagarna sina vardagsliv? Vad betyder det för deltagarna att de fått diagnosen AS? Hur uppfattar deltagarna sin funktionsnedsättning och vad betyder den för deras livssituation? Hur upplever deltagarna att deras funktionsnedsättning påverkar deras nära relationer?

Centrala begrepp Självbild eller identitet Normalitet och avvikelse Empowerment

Metod En kvalitativ ansats där jag försöker fånga hur deltagarna skapar mening i sin livssituation ”En tolkande fenomenologisk ansats” En beskrivning, analys och tolkning av deltagarnas berättelser – ej ambitionen att förstå hur personerna tänker

Deltagare Antal Min ålder Max ålder M ålder Män <20 11 14 20 17,5 Män>20 12 21 53 30,1 Män tot 23 24,6 Kvinnor<20 2 16 18 17 Kvinnor>20 8 31,4 Kvinnor tot 10 25,8 Samtliga 33 25,7

Deltagare Skolgång och utbildning 16 män och 8 kvinnor ord grundskola, 2 män särskola och 2 kvinnor specialklass 11 ordinarie gymnasium, 2 särgymnasium och 13 AS-klass 2 folkhögskola 11 universitetsutbildning (pågående eller avslutad)

Deltagare MEN Sysselsättning: 13 st elever i grundskola eller gymnasium 1 studerar på universitet 7 arbetssökande Övriga 13 har yrkesutbildningar som t.ex informatör, reparatör, tvättmästare, lärare, sjuksköterska, redovisningsassistent, ingenjör, barnskötare, projektledare, grafisk designer MEN Endast 4 hade fast anställning, resterande som arbetade hade tillfälliga jobb

Ålder vid diagnos Medelålder vid diagnos var 21,5 år (från 6-52 år, män m 20 år, kvinnor m 25 år) Vid intervjutillfället hade deltagarna levt med sin diagnos i 4,3 år (mellan 0-11 år, män m 4,6 år och kvinnor m 3,5 år)

Fritidintressen Att fördjupa sig i sitt specialintresse Musik (män) Tvättmaskiner, byggmodeller, historia (män) Surfa på internet eller spela datorspel (män) Sport nämndes av 10 personer Läsa böcker och skriva egna texter 2 personer var starkt troende Film, fika med kompisar och titta på tv

Att leva med Asperger syndrom – från individ till samhälle

Mikrosystemet – upplevelse av diagnos och sexualitet Erfarenheter av vård och behandling Delaktighet vid diagnossättning Konsekvenser av diagnosen Annorlunda perception Sexuella erfarenheter

Mesosystemet – familj, vänner och fritid Familjen och dess betydelse Vänner och vänskap Fritid

Exosystemet – skola och arbete Upplevelser av skolan – med eller utanför Försörjning – svårigheter att finna och behålla arbete

Makrosystemet – individens möte med samhället Att leva med AS-diagnosen Svårigheter i vardagen Kommunikation Att träffa en partner Strategier för att hantera dem Rollspel Tekniska Träning hjälpmedel Uppfostran Kontaktannonser Normal eller avvikande

Analys Självbild I anknytning till att diagnosen ställts Att duga som man är Andras normer – betydelsefulla andra Diagnos kan vara ett stöd för individens självuppfattning Diagnos kan öka förståelsen av sitt sätt att vara Skulle kunna leda till en AS-identitet

Analys Empowerment Arbete – ett sätt att ta kontroll över sitt liv Rätten att få hjälp av samhället Att driva sin egen diagnosprocess Strategier för att hantera sin vardag Känsla av tillhörighet att hitta andra som också har AS-diagnos

Analys Normalitet och avvikelse Ökad trivsel i AS-klasser Genom diagnosen blir avvikelsen legitim Ökad trivsel i AS-klasser Skillnad mellan män och kvinnor enligt två deltagare (liknande resonemang som Baron-Cohen, 2002) Vad är egentligen normal?

Samhälleligt utanförskap Svårigheter med social interaktion kan leda till utanförskap Brister i förmåga inte samma sak som bristande intresse Diagnosen kan ge möjlighet till innanförskap Självvalt utanförskap måste respekteras

Individuellt innanförskap Diagnos kan ge en känsla av tillhörighet men innebär inte bara ”lycka” utan även ambivalens, vemod och ilska Att ”vara asperger” kan upplevas som ett sätt att vara unik, speciell, kanske t.o.m en elit – Aspergian pride ”Normal som annorlunda” – ett ok sätt att vara!

Om du vill läsa avhandlingen Kan du ladda ner den via Linköpings universitetsbiblioteks hemsida http://www.ep.liu.se/abstract.xsql?dbid=9743