SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN

DET ÄR DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN SOM SKA BEDÖMAS OCH INTE DET ENSKILDA BARNETS RESULTAT

BARNET LPFÖ 98/11

PEDAGOGISK DOKUMENTATION DOKUMENTERA VERKSAMHETEN- BILDER, FILM, LOGGBOK, ANTECKNINGAR UTGÅ FRÅN Lpfö 98/11 ÅTERKOPPLA TILL BARN, PERSONAL OCH FÖRÄLDRAR( SAMMA BILDER) SE UR OLIKA PERSPEKTIV( MA, SPRÅK,SAMSPEL MM) DOKUMENTATION FÖR ENSKILDA BARN- VISA VILKEN VERKSAMHET SOM BEDRIVITS, BARNETS LÄRANDE(SAMMA BILDER TILL ALLA)

VERKSAMHETENS MÅL ( Lpfö 98) UTIFRÅN BARNGRUPPENS INTRESSEN OCH FÖRMÅGOR

STRÄVANSMÅL VILKA MÅL SKA VI PRIORITERA I ÅR? KONKRITISERA MÅLEN VAD VILL VI UPPNÅ MED DETTA MÅL? PLANERING-VAD SKA VI GÖRA FÖR ATT SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BARNENS LÄRANDE? HUR SKA VI UTFORMA MILJÖN UTE/ INNE FÖR ATT UPPNÅ MÅLEN? FOKUSERA PÅ PROCESSEN, HUR NÅR VI MÅLET?

LÅNGSIKTIG VERKSAMHETSPLAN FÖR ATT FÅ MED ALLA MÅL I LPFÖ 98/11

ÅTERKOPPLING/ UPPFÖLJNING HUR ÅTERKOPPLAR VI TILL : BARNEN FÖRÄLDRAR OSS SJÄLVA HUR OCH NÄR FÖLJER VI UPP? VAD, HUR OCH NÄR UTVÄRDERAR VI?

METODER/ HJÄLPMEDEL VILKA METODER/ HJÄLPMEDEL SKA VI ANVÄNDA? LOGGBOK ANTECKNINGAR KAMERA PHOTOSTORY ENKÄT

PEDAGOGISKA ÅRET

KVALITETSRAPPORT VAD SKA KVALITETSRAPPORTEN INNEHÅLLA? FÖR ARBETSLAG FÖR CHEFER VILKET FORMAT? ETT FORMAT FÖR HELA KOMMUNEN, ENHETEN, VALFRITT?

Naturförskola- lärande för hållbar utveckling Anette Barr, Annica Nerup & Anna Rosdahl

FÖRÄNDRAT SYNSÄTT ”VISST TAR FÖRÄNDRING TID OM MAN SKA FÅ MED SIG ALLA. VI HAR INTE TID ATT INTE FÖRÄNDRA; ÄVEN OM DET TAR OLIKA TID FÖR KOLLEGOR ATT BEFÄSTA OCH SMÄLTA NYA KUNSKAPER OCH INTRYCK SÅ VÄNTAR INTE BARNEN. LÄROPLANENS MÅL SKA FÖLJAS ÄNDÅ. VARFÖR INTE FOKUSERA PÅ MÖJLIGHETERNA ISTÄLLET FÖR SVÅRIGHETERNA?”

LEK SOM PÅGÅR LÄNGE LEKEN ÄR EN VIKTIG DEL I BARNS UTVECKLING. I LEKEN KAN BARNEN UTFORSKA VEM DE ÄR OCH VEM DE ÄR PÅ VÄG ATT BLI.DE ÄR HUVUD-PERSONER MED RÄTT ATT EXPRIMENTERA, UTVECKLA OCH OMFORMA DET SOM FINNS.BARN BEHÖVER TID FÖR LEK UTAN ALLTFÖR MÅNGA AVBROTT UNDER DAGEN.

TEMAARBETE ”MED TEMAARBETE MENAR VI EN ICKE TIDSBESTÄMD PROCESS SOM UTGÅR FRÅN BARNENS INTRESSEN OCH PÅGÅR SÅ LÄNGE DERAS ELLER VÅRT INTRESSE FINNS KVAR. IBLAND ÄR ALLA BARN INVOLVERADE, IBLAND BARA NÅGRA ENSTAKA VÅR ERFARENHET ÄR ATT VI INTE KAN HA ETT TEMAINRIKTAT ARBETSSÄTT UTAN ATT ARBETA ÄMNESÖVERGRIPANDE”

LÄROPLANEN GÖR SKILLNAD ”IDAG ARBETAR VI MED DET LIVSLÅNGA LÄRANDET OCH UTGÅR FRÅN DET ENSKILDA BARNETS OCH GRUPPENS INTRESSEN OCH ERFARENHETER. TIDIGARE SÅ FÖRBEREDDE VI BARNEN INFÖR SKOLAN GENOM ATT BOCKA AV OLIKA SAKER DE SKULLE KUNNA, T EX ANVÄNDA SAX, KNYTA SKORNA MM. MEN VI BEHÖVER INTE TRÄNA IN SÅDANA FÄRDIGHETER, ÄR DET MENINGSFULLT GÖR BARNENDESSA SAKER NATURLIGT, TILLS DE BEHÄRSKAR DETTA.”

ÅTERKOPPLA VID MÅNGA OLIKA TILLFÄLLEN ”LÄRANDET FÅR GÄRNA TA TID OCH SKE VID MÅNGA OLIKA TILLFÄLLEN. NÄR BARNEN UPPLEVER SAMMA FENOMEN FLERA GÅNGER, MEN I ANDRA SITUATIONER, KAN DE ÅTERKOPPLA TILL TIDIGARE HÄNDELSER OCH EXPRIMENT”

DOKUMENTATION FRÅN DOKUMENTATION AV EN HÄNDELSE TILL ETT LÄRANDE ”I FÖRSTA HAND HANDLAR DET OM ATT VI UTVECKLAT ETT ARBETSSÄTT DÄR LÄROPLANSMÅLEN ÄR I FOKUS, OCH DÄR LÄRANDESITUATIONEN OCH BARNENS DELAKTIGHET I SJÄLVA DOKUMENTATIONEN ÄR CENTRAL”

FOKUS PÅ LÄRANDESITUATIONER ”ATT FÖRSÖKA BRYTA VANAN ATT PRATA OM MAT OCH TOALETTBESÖK OCH I STÄLLET VÄLJA UT UT NÅGRA LÄRANDESITUATIONER SOM BARNEN DELTAGIT I UNDER DAGEN OCH BESKRIVA DEM”

VI FÅR INTE FÖRVÄXLA FÖRSKOLANS STRÄVANSMÅL MED GRUNDSKOLANS UPPNÅENDEMÅL. FÖRSKOLANS MÅL VISAR RIKTNINGEN I VÅRT ARBETE OCH INNEBÄR INTE ATT BARNEN SKA HA VISSA KUNSKAPER VID EN VISS ÅLDER

HUR VET VI ATT BARNEN TAR TILL SIG DEN KUNSKAP VI ERBJUDER?

”UTAN DOKUMENTATIONER KAN ARBETSLAGET INTE ANALYSERA OCH UTVÄRDERA VERKSAMHETEN, SOM LIGGER TILL GRUND FÖR FÖRSKOLANS KVALITETSSÄKRING”

”GENOM UPPFÖLJNINGEN KAN VI UTVECKLA OCH UTMANA BARNENS LÄRANDE, OSS SJÄLVA OCH VERKSAMHETEN. VI KAN FÖRA DEN PEDAGOGISKA PROCESSEN FRAMÅT OCH FRÅGA OSS HUR VI FULLGÖR VÅRT UPPDRAG. FÖR ATT DEN PEDAGOGISLA DOKUMENTATIONEN SKA BLI SÅ ANVÄNDBAR SOM MÖJLIGT SKA DEN INNEHÅLLA NÅGOT SOM KAN UTVECKLA VERKSAMHETEN”