MOTIONSSTIG. Teman Motionsstigens mål, bakgrund och behov Tillräcklig motion och nyttig kost - är detta vardag för barn och unga? Motionsstigen i praktiken.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Barns psykiska ohälsa – ett prioriterat arbete
Advertisements

Skolan i rörelse
Idrottsteori.
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Självförvaltning Bollnäs kommuns skolplan
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Plan mot kränkande behandling
Kvalitetsredovosning  Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet  Prioriterade mål och åtgärder
Välkomna till föräldramöte
ÅBOSKOLORNA MOTIONERAR Bakgrund, mål Konkreta första åtgärder Anu Oittinen, Åbo stad, skolcentralen, ,
Kvalitet och inflytande i förskolan och skolan
Avstämningsmöte Åsa IF Dam/utvecklingslag.
Pilotskolan Strömslund •Vi vill få ett ökat föräldraengagemang! –Genom att ge en beskrivning av styrelsens arbete samt klassombudens roll –För att få ett.
Den nationella ungdomspolitiken
Hur ska kommunen marknadsföra de kommunala yrkena mot ungdomar?
Social investeringsfond Norrköpings kommun
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
”Undervisningen är helt gratis ”
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet och ungdomsorganisationer Sini Korpinen Generalsekreterare Statens delegation för ungdomsärenden.
F-6 och fritidshem/fritidsklubb 2013/14
Att främja närvaro – för alla elevers rätt till utbildning.
Ungdomsdialog Alfta 12 maj. LUPP 2010 Vad är LUPP? Hur ska vi få länets högsta svarsfrekvens? Vad gör elevråden? Information från respektive elevråd U-råd.
Från analog till digital skola. Bakgrund Från Småskaligt verksamhetsnära IT Via Teknikstyrd stordrifts IT med administrativa industriella förtecken På.
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid Lokal arbetsplan Prioriterade mål under året! Pedagogik i klassrummet För att uppnå.
Välkommen till ESF:s seminarium
Novus Opinion Föräldrar om skolan Första diagramrapport Arne Modig Viktor Wemminger.
Tema Kär och galen.
Ramverk för patientmedverkan
+ Aktiviteter inom projektet: Evidensbaserad praktik inom funktionshinderområdet Hanna Egard, följeforskare
Välkommen till årets Ordförandeseminarium 4 – 5 oktober 2014 Här möts vi som vill göra skillnad! 1.
Klubbar som stöd i undervisningen – ett skolledarperspektiv Vasa och Helsingfors
Matlagning i hemmet.
Klubbverksamhet som stöd i fostran - Samarbetet mellan hemmet och skolan Micaela Romantschuk Förbundet Hem och Skola.
Minskad elevdokumentation Lagändring 19 nov 2013 Utvecklingssamtalet Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
TIDSSCHEMA PROCESSER OCH ÅTGÄRDER UTVECKLANDE AV LÄRMILJÖER  I lärande utnyttjar man systematiskt autentiska miljöer och resurser – Det omkringliggande.
för måltidsverksamheten inom förskola och skola
Kommunstyrelsens styrkort 2009 Antagen i KS DNR
En resurs för kulturen i Västra Götaland Konst- och kulturutveckling.
Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län – vad vet vi? Carin Östling, Regionförbundet Uppsala län och Henrik Andréasson, Landstinget i Uppsala.
HÄLSA Föreläsning om HÄLSA Av och med Stefan Lindström
Tidigt ingripande och förebyggande stöd för elever inom allmän undervisningen.
projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor
Pedagogisk planering Brönjaskolan
Strategiska perspektiv på verksamheten
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Vägen mot ETT Skaraborgs Sjukhus Redovisning av åtgärdsplaner 12 september 2012 Central administration och stab.
Välkommen! Föräldramöte HT B.
Fjordskolans förväntningar på elever och föräldrar
Caroline Hansson, Pilbäckskolan
ELEVER I SKOLAN = ELIS
/Manal, Melissa, Nicole och Michelle
Passion för livet utvecklas och stödjs av Region Jönköpings län
Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå LÄROPLANEN 2016 VERKSAMHETSKULTUREN I FÖRÄNDRING REKTORSEMINARIET I EVOIS
Pieni ottaa mallia isosta. Kaikessa. Smarta familjen Metod för att främja barnfamiljers hälsa  utgår från familjen  aktiverar familjen  stöder familjens.
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
Skurup – en godbit av Skåne Skurup – en framgångsrik skolkommun Skurup, en av 16 kommuner i Sverige, som ingått i SKL:s.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Skolan som arena för psykisk hälsa Elevhälsoteamen i Enköping och Älvkarleby kommuner 2015 – 2018 BUP Akademiska sjukhuset Attention i Enköping och Tierp-Älvkarleby.
Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Steg 2 Datum:
Skolan som arena för psykisk hälsa
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Min psykosociala Arbetsmiljö
Stöd och anpassning av undervisningen för varje elev. Vad krävs?
Vi har alla ett ansvar för miljön
Gnosjö kommuns styrmodell
Välkomna till denna presentation av projektet Idrott för alla.
Rösjöskolan Elever åk 3, 6 och svar, 92%
Digitalisering av kvalitetsledning och kvalitetsuppföljning
Presentationens avskrift:

MOTIONSSTIG

Teman Motionsstigens mål, bakgrund och behov Tillräcklig motion och nyttig kost - är detta vardag för barn och unga? Motionsstigen i praktiken Välfärdskoordinator Laura Sormunen, LitK & ETM

Målsättning Målet är att aktivera barn och unga till motion under varje skoldag samt minst en gång i veckan på morgonen/eftermiddagen innan lektionerna börjar Hittills har 10 skolor anmält sig till projektet Vi vill sprida goda verksamhetsmodeller till stadens alla skolor och förankra dem i skolorna före slutet av läsåret HUR KAN MAN? KAN INTE!

Bakgrund och behov Ett av de strategiska målen i stadsstrategin är att minska välfärdsskillnaderna mellan invånarna, bl.a. att förebygga marginalisering bland unga Barnens och ungdomarnas problem med psykisk hälsa har ökat, vilket innebär bl.a. inlärnings- och koncentrationssvårigheter, frånvaro och problem med social interaktion. Satsningar på förebyggande åtgärder, dvs. åtgärder för välbefinnande redan i barndom och ungdom, ger bättre förutsättningar för framgång i och efter grundskolan Undersökningarna visar att motion har en positiv effekt på framgång i skolan, kognitiva funktioner och inlärning samt på vår hälsa och välbefinnande. Det är viktigt att satsa på aktiverande motion i skolorna, att skapa bestående förutsättningar för motion och rutiner som är en del av vardagen i skolan.

Fördelar med motion Andningsorganen och cirkulationen fungerar bättre (kolesterol, blodtryck, blodsocker, viktkontroll) Minnet Muskelmassan och -styrkan, funktionsförmågan Skyddar benmassan genom att belasta benen Rörlighet och vighet, ledernas hälsa Kontroll över balans och kroppsställning Kroppssammansättning, vikt Aptit Psykiska resurser Sociala färdigheter Sömnens kvalitet Välbehag, avslappning Utmaningar, stimulans

Motion och minne -korttidseffekter Motion ger hjärtat arbete, förbättrar cirkulationen i hjärnan Transporterar näring och syre till hjärnan Effekt på koncentrationsförmågan 1-4 h efter motion Bildens källa: KuntoPlus 6/2011

Motion och minne -långtidseffekter på hälsan Nya hjärnceller i hippocampus "hjärnans minnescentral" Hippocampus åldras långsammare Bättre förbindelser mellan hjärnceller - Nya celler tas i bruk - Nya celler tas i bruk Hjärnans välbefinnande Nyttigt för alla, oberoende av ålder och kondition

Äter inte skollunch varje dag, % av elever i åk 8 och Hela landettotalt33,9 kvinnor35,4 män32,3 Nylandtotalt44,7 kvinnor44,4 män45,0 Kymmenedalentotalt31,1 kvinnor35,4 män26,6

Motionerar under fritid så att man blir andfådd högst 1 h per vecka, % av elever i åk 8 och 9, 2013 Hela landettotalt31,9 kvinnor32,4 män31,3 Nylandtotalt30,4 kvinnor31,9 män28,9 Kymmenedalentotalt33,9 kvinnor35,1 män32,6

Övervikt % av elever i åk 8 och 9, 2013 Hela landettotalt16,4 kvinnor12,5 män20,2 Nylandtotalt14,4 kvinnor10,6 män18,3 Kymmenedalentotalt15,2 kvinnor11,5 män19,1

MOTIV OCH MÖJLIGHETER Aktivera barn och unga till motion under varje skoldag samt minst en gång i veckan på morgonen/eftermiddagen innan lektionerna börjar Utrustning för motion under rasterna och aktiv användning av den. Instruera och uppmuntra till motion under fritiden Personalen och eleverna ges inskolning och handledning i motionsverksamhet i skolan Koordinering av projektet och etablering av verksamheten Främja hälsosamma och nutritionsriktiga måltider i skolor och läroanstalter Öka den andel som äter hälsosamma måltider i skolan eller läroanstalten Öka den andel som äter hälsosamma mellanmål Minska förbrukningen av drycker och livsmedel som innehåller mycket socker och av mat som innehåller mycket fett. Identifiera ätstörningar och få i gång den vård som behövs.

Roller och ansvarsfördelning i verksamheten Planering, administration och koordination Borgå stads utbildningstjänster: specialplanerare och projektkoordinator Ekonomiskt ansvar Utbildningstjänsternas ledning Planering och genomförande Koordinatorn i samarbete med skolans representant (rektor, idrottslärare, övrig personal, elever) samt skolhälsovården och idrottstjänsterna Uppföljning och utvärdering Utbildningstjänsternas projektstyrgrupp och ledning, skolans personal, elever, vårdnadshavare, idrottstjänster och skolhälsovård, regionala nätverksmöten, LINET (enheten som forskar i barns och ungas levnadsvanor), rapport om utvärdering av utbildningstjänsters kvalitet

Verksamhetskostnader Självriskandelen omfattar följande verksamhetskostnader: – –Kostnader för administration och planering, rapportering, information – –Planeringsarbete i skolorna – –Uppföljning och utvärdering Bidraget omfattar följande verksamhetskostnader (det skolspecifika beloppet) – –Projektkoordinering, rapportering, information – –Idrottssändebudens arvoden – –Rese- och utbildningskostnader – –Motionsredskaps- och utrustningsset till skolor, faktura till Marika Nyström vid bildningssektorn Faktura förses med anteckning "Motionsprojekt", moms ingår, läggs alltså inte på summan

Det praktiska genomförandet Egen styrgrupp till varje skola Motionsstunderna integreras i läsordningen som en del av lektioner och raster Motion under lektionen, under matrasten, mellan lektioner samt före och efter skoltid Skolans idrottshandledare och personal (lärare, skolgångsbiträden, skolhälsovården) utbildas Introduktion och uppmuntran till motion under fritiden: bl.a. presentationer av kommunala idrottstjänster och besök i skolan av s.k. motionssändebud Utrustning för motion under rasterna och aktiv användning av den. Elever uppmuntras t.ex. att planera och organisera verksamhet, att ställa mål och utveckla idéer. Uppföljning av verksamheten Förutom motion kommer styrgrupperna att diskutera åtgärder som berör nutrition samt förslag till förbättringar i skolan, t.ex. praxis för automater i skolan, mellanmål, kampanjer och elevråd, kommunikation. Föräldrarnas roll i kommunikation och uppmuntran är stor

Gemensam plan Skolans egen ansvarsperson Styrgruppen utarbetar en skolspecifik plan Kommunikation till lärare, elever och föräldrar Hela skolan deltar i verksamheten, t.ex. motion under lektioner planeras separat för varje klass, bland eleverna utses individer som uppmuntrar andra, eleverna planerar kampanjer osv. Man kommer överens om utbildningar (den regionala motionsorganisationen utbildar) Överenskommelse om följande möten E-postförbindelse UTNYTTJA DET GODA VI REDAN HAR VAD BEHÖVER VI YTTERLIGARE, NYTT OCH INNOVATIVT? ARBETSFÖRDELNING OCH ANSVAR?

Promenadkompis utmanar alla skolor Utmaningskampanj Bli promenadkompis för en äldre! I oktober utmanas enskilda invånare i kommunen, läroanstalter, skolor, hemvård, föreningar, företag och idrottsföreningar till att ordna egna promenadkampanjer. Berätta din promenadhistoria och gilla kampanjen på fb. Den bästa historien/de bästa historierna belönas. Medierna är inbjudna att följa med kampanjerna.