Klubbverksamhet som stöd i fostran - Samarbetet mellan hemmet och skolan Micaela Romantschuk Förbundet Hem och Skola.

En presentation över ämnet: "Klubbverksamhet som stöd i fostran - Samarbetet mellan hemmet och skolan Micaela Romantschuk Förbundet Hem och Skola."— Presentationens avskrift:

1 Klubbverksamhet som stöd i fostran - Samarbetet mellan hemmet och skolan Micaela Romantschuk Förbundet Hem och Skola

2 Målsättningar för utvecklandet av skolornas klubbverksamhet  Mångsidig frititissysselsättning som stöder barnets utveckling  Att ge varje barn möjligheten att delta i åtminstone i en klubb under tiden i grundskolan.  Få med de barn som inte annars har möjlighet att delta i någon klubbverksamhet.  Att fördjupa/stärka samarbetet mellan hemmet och skolan

3 Varför samarbete med föräldrar?  Föräldrarna känner sina barn bäst och vet vilka klubbar som intresserar.  Föräldrarna känner till vilket klubbutbudet är i den egna kommunen.  Föräldrarnas intresse och enagemang smittar av sig på barnet.  Föräldrarna kan konkret stöda klubbverksamheten.  Ger möjlighet att diskutera fritidsysselsättningens betydelse för barnet.

4 Klubbverksamhetens betydelse för barnets och familjens välmående  Erbjuder samtliga barn möjligheten att delta i en fritidssysselsättning.  Erbjuder barnen möjligheten att lyckas och kunna saker.  Utvecklar de sociala färdigheterna.  Stärker kamratrelationer och erbjuder möjligheten att knyta nya kontakter.  Erbjuder variation i skoldagen.  Stärker motivationen och ökar trivseln i skolan.  Sänker tröskeln till att pröva på olika fritidsintressen.  Skolan är en trygg plats, ofta i närheten av hemmet.  Ger möjlighet till ett fritidsintresse som inte kräver ”fem dagar i veckan”  Ger familjerna mera gemensam tid om kvällarna.

5 Beslut som som styr samarbetet mellan hem och skola  Lagen och förordningen om den grundläggande utbildningen.  Statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning och timfördelning i den grundläggande utbildningen.  Grunderna för morgon-och eftermiddagsverksamheten för skolelever  Den läroplan som godkänts av utbildningsanordnaren  Skolans årsplan

6 Utgångspunkter för samarbetet  Utgångspunkten för allt samarbetet ska vara positivt  Uppskattande dialog: lyssna, respekt, förtroende och ett gemensamt språk  Stadieövergångarna känsliga perioder  Samarbetet ger sig inte av sig själv-det behövs planering, utveckling och utvärdering.

7 Utvecklandet av samarbetet  Rektorn i nyckelposition  Förhållningsättet a och o  Defininera hur ni ser på samarbetet i er skola: Skapa en enhetlig linje/strategi.  Gemensamma spelregler.  Fostringsgemenskap  Som stöd:  Kvalitet i samarbetet mellan hemmet och skolan  Att mötas i samtal

8 God information är viktig  Information ska ges i tillräckligt god tid  Information ska nå föräldrarna (Gör den det?)  Är inspirerande och intresseväckande  Innehåller väsentlig information  Vem har ansvar för informationen i skolan?

9 Föräldrarna / Hem och Skola föreningarna i klubbverksamheten  Ta med föräldrarna i planeringen, förverkligandet och utvärderingen av klubbverksamheten.  Stöder och uppmuntrar eleverna.  Deltar i kartläggningen av behovet av klubbar.  Delar med sig av sin egen kompetens.  Ordnar föräldrakvällar om betydelsen av vettig fritidverksamhet för barnen.  Ger respons år klubbledarna och skolan under läsåret och utvärderar i slutet av terminen.

10 Klubbverksamhet kan förebygga marginalisering  Skolans klubbverksamhet ger alla barn möjlighet att delta i klubbverksamhet  Erbjuder barnen erfarenheterav att lyckas.  Ger möjlighet till ett positivt samarbetet i ett ofta problemorienterat samarbete, stärker fostringsgemenskapen och föräldrarnas förhållande till skolan.

11 TACK…… och lycka till!