Utbildningsstudien 2013: resultatredovisning. Allmänt om studien På uppdrag av LR (hösten 2012) Baserar sig på samma metod som ESF-finansierade projektet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
1 Arbetsmarknadens utveckling i Skåne med särskilt fokus på Öresundspendlingen Anders Axelsson Näringsliv Skåne Örestat III Malmö 4 april 2014.
Advertisements

PROGNOS hösten 2011 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län
LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 13 november 2008 Juhana Vartiainen.
Utmaningar och de europeiska målen till år 2020
Demografikonsulten 2005 Den demografiska utvecklingen i Norrtälje med utblick mot 2020 Demografikonsulten Åke Nilsson Edsvägen 2C Upplands.
Kommunala befolkningsscenarier - Med särskild tyngdpunkt på kommunernas elevunderlag Jouko Kinnunen tel
Regionens nuläge Utmaningar och de europeiska målen till 2020.
Marknadsanalys MKB Sammanfattning
Arbetsmarknadsutsikter till slutet av 2014 Dalarnas län Analysavdelningen Jan Sundqvist.
Arbetsmarknadsrapport 2013
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
KONJUNKTURLÄGET 31 augusti 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Återhämtningen tar en paus Även Sverige påverkas – arbetslösheten planar ut Förutsätter.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 juni 2014 Konjunkturläget, juni 2014.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 19 juni 2013.
Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län
Arbetsmarknadsdepartementet A&O - temagruppen för arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet 3 februari 2011.
Syfte Att belysa den framtida befolkningsutvecklingen och vilka finansiella konsekvenser det medför vid den kvalitet och omfattning av kommunal service.
Finansdepartementet Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition Pressträff Harpsund 21 augusti Finansminister Anders Borg.
Tillväxt i Lidköping Tillväxtrapport för Lidköping Utveckling åren och benchmarking med Grupp24 och Hela landet
Den ljusnande framtid är vård
Reala bostadspriser Index 1986=100.
KONJUNKTURBAROMETERN 28 april 2011 Klas-Göran Warginger.
0/27 Richard Palmer & Jouko Kinnunen Utbildningsutredningen 2005.
PROGNOS hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län.
Key Findings - rekryteringstrender
Europeiska socialfonden
Prognos över arbetsmarknadsutsikterna i Stockholms län
Presskonferen s 15 februari Reporäntan höjs med 0,25 p.e. Hög tillväxt Inflationstrycket stiger på sikt Gradvis höjning av reporäntan ger en stabil.
TILLVÄXTFAKTA 2014 ULRICEHAMN. Beskrivning Tillväxtfakta ger en översiktlig deskriptiv kommunbeskrivning i ett tillväxtperspektiv. Tillväxtfakta belyser.
Tillväxtfakta Ulricehamn 2014 (med jämförandekommunerna Kristinehamn & Vetlanda)
Det regionala planeringen och växande arbetsmarknadsregioner
KONJUNKTURLÄGET 26 augusti 2009 Kerstin Hallsten.
Så ser det ut i Skåne – problem och möjligheter, Att välja jämställdhet Christian Lindell
1 PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER Jouko Kinnunen & Richard Palmer 10 mars 2006.
Demografikonsulten 2005 Den demografiska utvecklingen i Gävle med utblick mot 2020.
ROGER KNUDSEN KONJUNKTURBAROMETER 29 JANUARI 2015.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
Inflations- rapport 2006: UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden 2015
Åland åldras Utmaningar och möjligheter Kenth Häggblom Katarina Fellman 23 november 2012.
PROGNOS hösten 2014 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län.
Lönebildnings- rapporten 2006 BNP i världen och OECD Årlig procentuell förändring.
KONJUNKTURLÄGET 18 december 2009 Kerstin Hallsten.
1 PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER Jouko Kinnunen & Richard Palmer Februari 2006.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden i Jämtlands län 2015 Maria Salomonsson Analysavdelningen
Presskonferen s 20 januari Stark konjunktur, låg men stigande inflation Något starkare tillväxt i omvärlden Något starkare tillväxt i Sverige Ökad.
KONJUNKTURLÄGET 1 september 2010 Peter Svensson. Slutsatser Svensk BNP har lagt in en högre växel Uppgången är bred BNP-tillväxt 2010: 4,3 (3,7) 2011:
Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Lena Hertzberg, arbetsförmedlingschef Ann Mannerstedt, utredare.
Presskonferen s 26 okt God konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Tydlig förbättring på arbetsmarknaden Utlåning.
Bild 1 Prognos för länets arbetsmarknad Stefan Tjb.
KONJUNKTURLÄGET 31 MARS 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Tillväxten dämpas från rekordhög nivå Konsumtion och investeringar drar efterfrågan Arbetslösheten.
KONJUNKTURINSTITUTET
Ett axplock från Kommunerna i Stockholms- regionen – En lägesbeskrivning år 2014 Ett stöd för problem- formuleringar och prioriteringar kopplat till KSLs.
Erik Höglin Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor 14 augusti 2015.
Åsa Olli Segendorf KONJUNKTURINSTITUTET 7 oktober 2015 Lönebildningsrapporten 2015.
PROGNOS hösten 2015 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
Hållbarhetsrapport 2016 för de offentliga finanserna Konjunkturinstitutets årliga oberoende utvärdering av den långsiktiga hållbarheten i de offentliga.
Utbildningsutredningen
PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER
Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län
2016: Ökade intäkter, men också ökade kostnader Kommunsektorn +22 mdr Landsting och regioner +3 mdr
Kommunala befolkningsscenarier - Med särskild tyngdpunkt på kommunernas elevunderlag Jouko Kinnunen tel
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017

Regionalt scenario för Tillväxtverket/Trafikverket
Den offentliga sektorns arbetsmarknad – vilka är utmaningarna?
Vindeln "Att alla invånare har tillgång till ett allsidigt och tillgängligt utbud av utbildningar av hög kvalité från förskola till och med universitetsutbildning,
Vilhelmina "Att alla invånare har tillgång till ett allsidigt och tillgängligt utbud av utbildningar av hög kvalité från förskola till och med universitetsutbildning,
Robertsfors "Att alla invånare har tillgång till ett allsidigt och tillgängligt utbud av utbildningar av hög kvalité från förskola till och med universitetsutbildning,
Presentationens avskrift:

Utbildningsstudien 2013: resultatredovisning

Allmänt om studien På uppdrag av LR (hösten 2012) Baserar sig på samma metod som ESF-finansierade projektet ”Utveckling av system för kontinuerlig kartläggning av utbildningsbehovet inom landskapet Åland” (Det framtida behovet av utbildning på Åland, ÅSUB Rapport 2006:2) Fungerar som stöd för dimensioneringsbeslut

Rapportupplägg Sammanfattning och slutsatser Ålänningarnas utbildning och utvecklingen av sysselsättningen under 2000-talet Uppföljning av 2005 års utbildningskartläggning Framtidsscenarierna och analysmodellen Resultat för den åländska ekonomins makrovariabler Efterfrågan på arbetskraft efter utbildningsnivå, - område, yrke respektive bransch Slutsatser och avslutande kommentarer

Utvecklingen sedan år 2000 Fortsatt låg arbetslöshet totalt, men högre bland ungdomar Ökning av offentliga sektorns sysselsättning Tillbakagång av sjötransportens sysselsättning (utflaggningar) Fortsatt könsuppdelad arbetsmarknad Efterfrågan på manuellt arbete minskar, service- och kontorsarbete ökar Arbetsmarknadens rörlighet, olika mått Försörjningskvoten har börjat stiga, ökade pensionsavgångar

Uppföljningen av 2005-års studie Inget av scenarierna besannades fullt ut BNP-utvecklingen avvek från sysselsättning och befolkningsutveckling (utflaggningar) Verkliga befolknings- arbetskraftsutvecklingen snabbare än i samtliga scenarier Servicebranscherna växte snabbt

Befolkningsutvecklingen under 2000-talet

Arbetskraftens utveckling

Arbetskraftsefterfrågans utveckling

Modellarbetet sedan 2006 Nytt basår 2010 En ny befolkningsmodul: behandling av befolkningsförändringar på 1-årskohorters noggrannhet In- och utflyttningens påverkan på utbud av kompetens noggrannare beaktad Deltagande på arbetsmarknaden noggrannare beskrivet Åldrandets inverkan på privat konsumtion inbakad Åldrandets påverkan på offentliga sektorns konsumtion beaktad (såsom hos VATT) Sjöfarten uppdelad i två delbranscher: passagerar- och fraktsjöfart Tonnageskattens påverkan på företagsskatter beaktad Efterfrågan och utbud på arbetskraft per bransch, utb.nivå, utb.område, yrke och kön

Utbildningsstudiens scenarier Basscenariot – ”normal utveckling utan större förändring, antaganden om vissa kommande policyändringar har arbetats in: svaveldirektiv, lägre jordbruksstöd, tonnagebeskattning, åldrande befolkning Scenario för snabbare tillväxt ”Tillväxt” Scenario för långsammare tillväxt ”Avmattning”

Basscenariot Offentliga finanserna ansträngda: –Långsam tillväxt av ls-andelar till kommunerna –Statliga överföringar växer långsamt –Underskott i offentliga sektorns finanser –Stigande kommunalbeskattning Yrkesstruktur: efterfrågan på specialistkunskaper växer något i arbetslivet Privata konsumtionen ändrar riktning mot högre andel hälsotjänster, allt annat minskar i andel (jämfört med basår 2010)

Tillväxt vs basscenario Produktivitetsutvecklingen aningen snabbare (+0.35 % per år i varje bransch) Högre inflyttning Genomsnittlig arbetslivskarriär förlängs med ca 1 år Högre efterfrågan på specialistkunskaper, lägre efterfrågan på arbetskraft utan examen Turismefterfrågan växer snabbare Exportefterfrågan lite högre Samma bränslekostnader för sjöfart som i basscenariot

Avmattnings- vs basscenario Produktivitetsutvecklingen aningen långsammare (-0,25% i varje bransch) Lägre inflyttning Samma längd på arbetslivskarriären Lägre efterfrågan på specialistkunskaper Turismefterfrågan växer långsammare Exportefterfrågan lite lägre Sjöfartens bränslekostnader ca 25% högre än i basscenariot

BNP-utveckling

Nettoinflyttning

Befolkning

Försörjningskvot, % (20-64)

Sysselsättning på Åland bosatta

Deltagandegrad år

Arbetslöshetsgrad

Antalet utexaminerade

Avgångar från arbetsmarknaden

Avgångar per yrke -basscenario män

Avgångar per yrkesgrupp -basscenario kvinnor

Rekryteringsbehov per kön basscenario

Rekryteringsbehov per yrke basscenario, årliga genomsnitt

Rekryteringsbehov enligt utbildningsområde, basscenario

Andelen inom Åland utexaminerade av rekryteringsbehovet efter scenario och utbildningsområde, procent

Förändring i lokalt utbud - efterfrågan (inkl. utexaminerade och flyttning) lägre utb.nivå

Förändring i lokalt utbud - efterfrågan (inkl. utexaminerade och flyttning) högre utb.nivå

Reflektioner Försörjningskvoten växer oavsett scenario Befolkningstillväxt > arbetskraftstillväxt Få tillväxtbranscher Åländska utbildningen täcker behoven upp till gymnasienivå Inflyttning buffert och säkerhetsventil Högutbildade kvinnor efterfrågas Rekryteringsbehovet störst inom vård, service och handel

Slutsatser Överlag bra balans på arbetsmarknaden Tre typer av utbildningspolitiska utmaningar –Flexibilitet –Strukturanpassning –Policysamverkan

”Crescat scientia, vita excolatur”