Tidiga insatser för barn i förskolan

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

2-årigt samverkansprojekt
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Den svenska förskolan.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Vår vision ETT GOTT LIV UTIFRÅN EGNA VAL Vår verksamhetsidé Med professionella insatser gör vi livet mera möjligt för barn, ungdomar och vuxna med varaktig.
Kommunikationsplan för Förskolechef
Exempel utifrån ett antal målområden
Kommunalrådskansliet KAPITEL Stöd till och stärkt samverkan med det civila samhällets aktörer •Vision ” I Örebro finns ett levande vitalt civilt samhälle.
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
Utveckling av familjecentraler i ett nationellt perspektiv
”Vi är bäst på att utnyttja de möjligheter den nya världen ger!” Strategi för framgång! Vi lyfter blicken! Bejakar förändring! Går på expeditioner!
Social investeringsfond Norrköpings kommun
Kompetensutvecklingsprojektet Koh-I-Noor
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Vuxenutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008, antagen.
Effektiv miljötillsyn Ett projekt för Ökat Lärande och Hälsa.
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Lilla Edets Kommun Växtkraft Välbefinnande Stolthet Identitet.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Projekt ”Barnets rättigheter i vårdnadstvister” Projektet drivs i samarbete med Socialstyrelsen, FoU i väst GR, regionförbundet i Örebro och sex kommuner.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Samverkan inom socialförsäkringen Rapport
Kunskaper Mål: Öka eleverna läs- och skrivförmåga Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås upplever att de får ledning och stimulans att.
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
”Vi är bäst på att utnyttja de möjligheter den nya världen ger!” Strategi för framgång! Vi lyfter blicken! Bejakar förändring! Går på expeditioner!
19 november 2014 Varför SIP ? 19 november
Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun
Samverkan Asperger Till Sysselsättning Arbete
marie rahlén-altermark psynkprojektet SKL
ÅRJÄNGS KOMMUN Välkomna till Fokusgrupp i Projektet CREARE VIVERE finansierat av Europeiska Socialfonden.
Barn och ungdomars lärande, utveckling, hälsa och livsvillkor
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Cecilia Karlsson, Folkhälsocontroller.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
BUN DAGAR Resultat- och Kvalitetsuppföljning
UDDEVALLA KOMMUN DÄR MÄNNISKOR VÄXER OCH ERBJUDS GOD LIVSKVALITET Övergripande kommunala strategier för breddat och fördjupat föräldrastöd Föräldrastödskonferens.
Lars Kaggskolan Prioriterade områden
TIDIGA INSATSER Vision En av samhällets viktigaste uppgifter är att ge barn som föds goda förutsättningar för att få en bra uppväxt och att.
EN PRESENTATION AV SPECIALPEDAGOGISKA INSTITUTET
Strategiska perspektiv på verksamheten
Rädda Barnen Kommittén för Mänskliga Rättigheter
Fullföljda studier – den enskilt viktigaste faktorn för att våra barn och unga ska få ett gott liv.
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Rektor/förskolechefens roll i införandet av ny läroplan
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Case Aneby Kommun 20-22/ Hur ser Aneby kommuns vision ut kontra verkligheten, område förskolan?
Nämndplan 2015.
Framtidens familjecentral
Några exempel på föregångare Växahuset 2001 Modellarbetsplatser 2003, Kravmärkt yrkesroll 2005 Lärande inom Äldreomsorgen 2006 Svenskutbildning med kompletterande.
Uppdraget är framtiden, barnen och eleverna. Information om ny organisation av förskolorna i Tyresö kommun.
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling kerstin wanhatalo – van rijn.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Samverkan – att komplettera skolan Hur dokumenterar vi?
Skolan som Arena i Enköpings kommun
Hållbar framtid Hopp och framtidstro Avdelning: År:
Lisa Fröst Björnsdotter Leg. Psykolog Föräldra- barnhälsan
Skolutveckling tillsammans, Topp
Team förebygg Samverkan mellan skola och socialtjänst
Barn som anhöriga Ett projekt som Habiliteringscentrum deltar i utifrån ett nationellt projekt.
Stöd och anpassning av undervisningen för varje elev. Vad krävs?
Sociala investeringsmedel, spår 2
Särskilt begåvade och högpresterande elever
Personen från Skolverket
VärNa modellen – att mäta och styra samverkan
Ett teamarbete mellan socialpedagoger och specialpedagoger i förskolan
Presentationens avskrift:

Tidiga insatser för barn i förskolan

Övergripande mål Vara kommuns invånare trivs att bo och leva i kommunen Vara för barn och ungdomar 16.000 invånare år 2015 Vår socioekonomiska satsning på tidiga insatser i förskolan ligger i linje med våra kommunens övergripande mål. Vår målgrupp är främst barn och ungdomar och alla insatser vi kan göra för att ge barnen ett gott liv är viktiga. Vår förhoppning är även att satsningen ska öka kvaliteten på alla bildnings verksamheter, vilket gör oss till en attraktiv kommun att bosätta sig i för barnfamiljer.

Grundläggande värden Kund/brukarorientering Våra kunder/brukare är anledningen till att vi finns. Engagerat ledarskap Våra chefer är synliga och engagerande i sitt uppdrag att leda individer och arbetslag. Allas delaktighet och engagemang Vi är och tillåts vara delaktiga i våra uppdrag. Kompetensutveckling Vi stimulerar personlig och professionell utveckling för att nå uppsatta mål. Vara vågar! Vi antar utmaningar med mod och kreativitet för att nå uppsatta mål. Satsningen bygger på kommunens grundläggande värderingar. Vi har ett stort kund/brukarfokus, det är barnen och deras familjer som står i fokus. Nyrekryterade pedagoger skapar möjligheter för chefen att vara mer synlig och engagerad ute i verksamten. Tillsammans med ledning, förskolechefer, special- och socialpedagoger är skapar vi delaktighet och engagemang. Vi planerar någon form av kompetensutveckling under två år. Samtal förs hur vi ska sprida den kunskap och erfarenhet vi får under tidens gång. Den socioekonomiska satsningen är också ett bevis på att vi vågar. Vi vågar se utanför ramarna och prova ta nya grepp för att nå våra mål.

Socioekonomiska förutsättningar Låg utbildningsnivå Många med rätt till insatser enligt LSS Höga kostnader för placeringar av barn och unga, som dock minskar Kostnader för placering i HVB och på institution har ökat markant de senaste åren. Flera målgrupper i behov av särskilt stöd Vara kommuns socioekonomiska förutsättningar. Vara kommun kännetecknas av en låg utbildningsnivå. Det bor även fler personer med rätt till insatser enligt LSS, kommunen erhåller medel via skatteutjämningssystemet för dessa insatser. Föräldrars utbildningsnivå har enligt forskning dubbelt så stort förklaringsvärde på betygsutfall jämfört med etnicitet och kön, vilket gör att det är viktigt att kommuner med struktur som Vara verkar kompensatoriskt redan tidigt. Godkända betyg är enligt forskning en viktig framgångsfaktor för att minska utanförskap. Under de senaste åren har antalet placeringar snarare minskat än ökat, så när det gäller familjehemsplaceringar är det inget alarmerande. Däremot har kostnader för placering i HVB och på institution ökat markant de senaste åren. Framförallt är det placeringar av föräldrar/barn samt tonåringar. Flera målgrupper är i behov av särskilt stöd. Som exempel från en förskola nämns dels barn från familjer med social problematik, dels barn från flykting­familjer i behov av språkstöd och dels barn som inte klarar att vara i stora barngrupper och behöver särskilt stöd från personalen.

Socioekonomisk rapport 2012 Konstaterade: Riktad specialkompetens behövs. Familjerna ska få ökade möjligheter till stöd och hjälp, utan att detta upplevs av föräldern som ett misslyckande i föräldraskapet. Samhällsekonomisk vinst av att sätta in tidiga insatser. En angelägen resursfråga, både ur ett individ och ekonomiskt perspektiv. I den Socioekonomiska rapporten som kommunen tog fram 2012 konstateras att det är en framgångsfaktor och en samhällsekonomisk vinst att upptäcka och arbeta intensivt med barn i behov av särskilt stöd och deras föräldrar redan i förskolan. Genom detta kan man förebygga ett livslångt utanförskap och samtidigt minska kostnader för samhället. Följande faktorer lyftes fram i den socioekonomiska rapporten (se bild)

Avsatta resurser 5 miljoner, 2014-2015 3 Specialpedagoger, 3 Socialpedagoger tillsvidareanställs våren 2014 2 miljoner extra per/år, 2016- Resultaten av rapporten mynnade ut i ett politiskt beslut att satsa på tidiga insatser för barnen i kommunens förskolor. Man avsatte 5 miljoner kronor under 2014-2015, dessa medel skulle bl a användas för att tillsätta 3 Specialpedagoger och 3 Socialpedagoger som ska arbeta med barnen, utifrån både familjesituationen och verksamheten på förskolan. Att satsningen var något man från början trodde på visade det faktum att man valde att tillsvidareanställa alla 6 tjänsterna och att man avsatt 2 miljoner kronor per/år 2016-

Förskolans verksamhet Förskolan Vara kommun Vara området Torsgården/Frejgården 1 specialpedagog 1 socialpedagog ALV-området Arentorp Levene Vedum Kvänum/Tråvad Kommunens förskoleverksamhet är uppdelad i tre områden: Vara området, ALV (Arentorp, Levene, Vedum) -området och Område Kvänum/Larv/Tråvad. En socialpedagog och en specialpedagog bildar ett team som ska serva en eller flera förskolor. På detta sätt blir alla kommunens förskolor inblandande i projektet. Chef för de nyanställda blir den förskolechef på den/de förskolor som teamet arbetar på.

Huvudtanke Huvudtankarna är att arbeta förebyggande, långsiktigt och inkluderande för barn upp till 5 år i Varas kommunala förskoleverksamhet. Huvudtanken var att under de två första åren hitta ett sätt att arbeta förebyggande, långsiktigt och inkluderande för barn upp til 5 år i Varas kommunala föprskoleverksamhet.

Målsättning Målsättningen med dessa specifika insatser är att i ett tidigt skede stödja barnet och dess familj. Det ska skapa förutsättningar för barnet att nå de pedagogiska målen i grundskolan och ge ett tryggare socialt nätverk. Dessa omständigheter ses som starka skyddsfaktorer för att förhindra framtida utanförskap och ska därigenom också minska samhällskostnader på både lång och kort sikt.

Delmål Identifiera och kartlägga behov. Lyfta fram förebyggande och främjande arbetssätt inom skola och socialtjänst. Öka kunskapen hos chefer och politiker. Starta en ny process kring tidiga insatser för barn i förskola. 1. Identifiera och kartlägga barn i behov av tidiga insatser, vilka livsområden som visar på problematik, vilka åtgärder som vidtas och vilka effekter vi kan se av dessa. 2. Lyfta fram förebyggande och främjande arbetssätt inom skola och socialtjänst. Det handlar om just tidiga insatser för att ge förskolebarnen förutsättningar att klara sin skolgång och fungera bra socialt i samhället. De arbetssätten vi identifierar som lyckosamma kommer vi att kunna använda oss av inom både bildnings och socialas verksamheter. 3. Öka kunskapen hos chefer och politiker om tidiga insatser och förståelse för andra aktörers uppdrag och dess möjligheter respektive begränsningar i samarbete. Under de två första åren kommer vi att ha regelbundna avstämningar med politiker och chefer. På träffar för samtliga chefer kommer vi att redovisa vad som görs och föra en dialog kring detta. Vi tror att alla kommunens verksamheter kan ha utbyte av de erfarenheter som vi får från en sådan här insats. Här är det viktigt att vi presenterar vår egen pågående forskning men även viktigt att redovisa och dikutera kring vad som händer i vår omvärld. 4. Starta en process med syfta att utveckla strukturer för samarbete samt synkronisering av åtgärder och insatser runt barn i förskolan. Efter de första två åren är vår förhoppning att dessa insatser ska integreras helt i den ordinarie verksamheten. Det som vi i dagsläget kallar en socioekonomisk insats ska permanentas. Processen är startad, vi håller i dagsläget på att utveckla strukturer för samarbete i förskola och skola. Processen följs upp och utvärderas av forskare från högskolan väst.

Samverkans projekt Vara kommun, bildningsförvaltningen Barn och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön vid Högskolan Väst. Då kommunen tog beslutet att bevilja projektmedel för tidiga insatser var man noga med att insatserna skulle vara väl underbyggda i forskning och förankrade i berörda förvaltningar. Vi valde då att koppla in forskare från Barn och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön vid Högskolan Väst tillsammans med Vara kommun och bildningsförvaltningen. Från högskolan:Lena Nilsson som kommer från det specialpedagogiska området och Daniel Olof Wiedel som forskar inom det socialpedagogiska området. För Vara kommun: Förskolechefer för de tre områden som förskolan är indelad i kommunen. Även bildningschef, kvalitetschef och politiker samt de nyanställda social och specialpedagogerna är inblandade. Vara kommun vill ha hjälp med att titta på effekter och respons i att utveckla av den satsning de gör för de yngsta barnen. Skriv till om forskarna…. Kropp, själ och kreativitet

Projektets uppstart -14 Samtliga nyanställda på plats i maj -14 Regelbundna träffar med forskare Forskare bekantar sig med kommunen och kommunens arbetssätt. Nya medarbetare introduceras. Implementera projektet på olika nivåer. Anställningarna har påbörjats mellan slutet av mars – mitten av maj. Högskolan Västs forskare, Daniel Olof Wiedel och Lena Nilsson, har träffat såväl de nya pedagogerna som deras chefer, FC förskolechefer, bildningschef, övriga skolchefer, kvalitetschef, elevhälsochef samt bildningsnämndens arbetsutskott i olika konstellationer som enstaka medarbetare och hela eller delar av gruppen vid sex tillfällen från januari till juni. forskare bekanta med kommunen och kommunens arbetssätt och de tankar som ligger bakom projektet till att introducera de nya medarbetarna och implementera projektet på olika nivåer.

Aktuella frågeställningar Hur kan arbetsmetoder beskrivas, utvecklas och kopplas till avsikten med projektet? Vilka effekter har denna insats på förskolans arbete? Hur kan man på sikt veta att detta arbete ger resultat enlig de mål som är uppsatta? Forskaran har i dagsläget ställt upp ett antal frågeställningar:Hur kan de arbetsmetoder beskrivas som socialpedagogerna och specialpedagogerna arbetar efter? (Dessa kallas förnärvarande ”de sociala teamen”). Vilka av dessa arbetsmetoder kan utvecklas och hur kan dessa kopplas till avsikten med projektet? Vilka effekter har denna insats på förskolans arbete (och förståelse kring dessa processer)? Denna fråga riktar sig mot vad de sociala teamen har för effekt på den övriga personalen inom förskolan och förskolan som helhet. Relationen mellan de sociala teamen och rektors roll är också intressant. Hur kan man på sikt veta att detta arbete ger resultat enlig de mål som är uppsatta? Denna fråga riktar sig mot långsiktiga mål kring projektet. Hur kan man på sikt följa de barn man definierar som tillhörande projektet? Hur sker övergångar till skola? Hur kan kunskaper från projektet leva kvar över tid och komma barn, föräldrar och förskola tillhanda?

Metoder Följeforskning, aktionsforskning Critical Incidents En forskningsmodell som samtidigt kan fungera som utvärdering. Critical Incidents händelse/situation identifieras som en där man ”lyckas” i verksamheten. Fokusgruppsintervjuer med personal från varje förskoleområde. De sociala teamens egen dokumentation. Följeforskning där aktörer från förskoleverksamheten är aktiva i processen. Den första frågan, kring metoder och arbetssätt, kan med fördel arbetas med enligt en aktionsforskningsmodell och att bearbeta resultatet av dessa aktioner i en forskningscirkel. Dessa modeller bygger på högt deltagande av alla parter och utgår från deltagarnas erfarenheter och frågor. Forskaren bidrar med systematik, ställa frågor, samla information och lämplig forskning medan deltagarna samlar in och dokumenterar de aktioner som man gemensamt kommer fram till. De frågor som ställs i detta arbetssätt kan både handla om upplevelser, processer och faktiska arbetsmodeller. vara Critical Incidents (CI) (Lister, 2012) som den används i Bons och Ginner Hau (2013). Denna går ut på att en händelse/situation identifieras som en där man ”lyckas” i verksamheten. Det vill säga när det händer som man avser ska hända. I detta fall när man lyckas identifiera ett barn med särskilda behov och arbeta med det på ett sätt som man definierar som lyckat. I CI utgår man då från denna situation och genom att intervjua och/eller göra observationer så försöker man identifiera de processer som leder fram till det önskade resultatet. Även denna arbetsmetod har hög grad av deltagande av projektets parter. Detta sätt (CI) kan man använda i ett senare skede för systematiskt utvärdera och skapa kunskap kring en eller några ”lyckade fall”. Dessa kan både beröra arbete med målgruppen men också beröra det ”inre” arbetet som de sociala teamen har i form av handledning och utveckling av personal. Fokusgruppsintervjuer med personal från varje förskoleområde. Dessa kan sedan diskuteras och analyseras på flera nivåer: Frågor kring syn på barn, förskolans uppdrag och kring vad man kan göra åt barn man upplever vara i ”risk”. Synen på vilket stöd man har som personal i det dagliga arbetet med barnen Deltagarna i de sociala teman kommer att dokumentera sitt arbete som ett underlag för de aktioner som ska studeras och de teman/situationer som ska behandlas i cirkeln. I denna dokumentation (som skickas till forskarna) finns det möjlighet att de själva reflekterar och beskriver sitt arbete utifrån sin profession och att detta kan bilda ett underlag för olika förståelser för hur ett förbyggande arbete växer fram, ska förstås, vilka likheter och olikheter som finns med profession och handlingar i fokus.

Framgångsfaktorer Närhet - familjen och skolan som arena. Öka antalet elever som når målen Minska social utsatthet och utanförskap Olika kompetenser/professioner tillsammans kan stödja det främjande och förebyggande arbetet Några framgångsfaktorer som vi önskar ska komma ut av insatsen och det faktum att vi valt att satsa på både specialpedagogisk och socialpedagogisk kompetens är att antalet elever som når målen ökar, att minska den sociala utsattheten och utanförskapet, att visa på det positiva med att nyttja olika komptenser i arbetet med främjande och förebyggande insatser.

Område Vara start Förskolechef informerar om tidiga insatser. Varit ute på avdelningarna Tagit fram gemensam ärendegång och dokumentation. Samspel/samarbete samsyn mellan social –och specialpedagog Vi är som framgått bara i början av vår resa för att skapa bättre förutsättningar för barn och deras familjer. Vi kommer gärna tillbaka och berättar hur det framskrider och redovisar resultatet av vårt tvååriga forskningsprojekt som beräknas vara klart våren 2016.

Här är vi nu Täta möten Veckomöten med förskolechef Finns med på reflektionsmöten Genomgång av kartläggning av barngruppen höst och vår Samordnar insatser och har samma mål i förskola/familj Handleder arbetslag Stöd till förskolechef

Förskolechef Vilka fördelar kan vi se Snabba insatser, korta beslutsvägar Synlig för barn, föräldrar och personal Styrka i att vi finns på stället, är med i processen, den kan ändras på vägen. Vi vågar prova, det finns ingen färdig mall.

Pedagoger Vilka fördelar kan vi se Håller i trådarna Skriver/avlastar Finns nära/synliga Stöd till beslut Snabbt svar, är med i processen Förebyggande, ”små frågor”

Fortsättning följer…….. Resultat Vi är som framgått bara i början av vår resa för att skapa bättre förutsättningar för barn och deras familjer. Vi kommer gärna tillbaka och berättar hur det framskrider och redovisar resultatet av vårt tvååriga forskningsprojekt som beräknas vara klart våren 2016. Fortsättning följer……..