Lisa Fröst Björnsdotter Leg. Psykolog Föräldra- barnhälsan

En presentation över ämnet: "Lisa Fröst Björnsdotter Leg. Psykolog Föräldra- barnhälsan"— Presentationens avskrift:

1 Barnhälsoteam systematisk samverkan kring förskolebarns psykiska och fysiska hälsa
Lisa Fröst Björnsdotter Leg. Psykolog Föräldra- barnhälsan Kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård

2 Utgångspunkt BHT Barns psykiska och fysiska hälsa
Tidiga insatser kostnads-effektivt Vi alla jobbar för att barns hälsa ska främjas. Barns hälsa beroende av biologiska, psykologiska, pedagogiska och sociala processer. Barns psykiska och fysiska hälsa på olika sätt och med olika kompetenser Heckmancurve visar tydligt hur ekonomiskt det är att ge tidiga insatser, det är då vi får mest för pengarna Ett länsövergripande dokument mer jämlikt i vården

3 barnhälsoteam Lokala representanter från: Förskola Barnhälsovård IFO
Regelbundna träffar där gemensamma ärenden kan diskuteras. (tex specialpedagog och förskolechef) (BHV-ssk, vid behov psykolog) (socialsekreterare, socionom från förebyggande verksamhet) tex barn i behov av särskilt stöd, mer övergripande frågor som är aktuella just då, ex sett att nu är det många barn som anmäls felaktigt Exempel: Örebros barnhälsoteam Åre och Bräcke. Barnhälsoteam förekommer nationellt och regionalt som ett sätt att samverka kring enskilda barn med särskilda behov men också kring generella övergripande insatser.

4 Från Jämtbus: Barn och unga är vår framtid. Alla barn har rätt att växa, lära och utvecklas. En del barn behöver extra stöd, anpassningar och insatser för att denna process ska fungera. Att tidigt hjälpa och stödja barn och unga som är i behov av särskilt stöd är viktigt såväl för barnen och familjen som för samhället. Barns behov ska stå i centrum. Att barn och unga får ett sådant stöd är samhällets viktigaste uppgift. För många av dessa barn krävs insatser från flera olika samhällsfunktioner, inom såväl kommunernas som hälso- och sjukvårdens olika verksamheter. Alla som arbetar med barn och unga har en skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa.

5 Samverkans positiva effekter
Effekter för barnet: Ökat fokus på barnet Tidigare upptäck tidigare intervention Tendens till gemensamma insatser i ett helhetsperspektiv Ökad grad av intern problemlösning Förbättrad föräldrarelation Fler ansökningar färre anmälningar Dannermark, Germundsson & Englund (2012)

6 Effekter för organisationer:
Ökad kunskap om varandra som leder till större tillit Utvecklat informationsflöde Tydligare strukturer i arbetet En lärande organisation Merarbete Dannermark, Germundsson & Englund (2012) Faktorer som försvårade måluppfyllelsen för samverkan var kontextuella faktorer som instabil organisation som hög personalomsättning, pågående omorganisationer och resursbrist.

7 I jämtbus står att Behov av samsyn uppstår när flera aktörer behövs för att lösa ett problem…….. samsyn handlar om tillit mellan de professionella, en gemensam bild av syfte och mål med arbetet och gemensamma begrepp………En nödvändig förutsättning är att det finns välfungerande kontaktytor samt kunskap om varandras uppdrag, resurser och begränsningar. Samsyn innebär inte att skillnader mellan de professionellas olika uppfattningar suddas ut. Snarare Tillit till andras kompetens är viktig mellan aktörer i bas- och specialistnivå men också mellan huvudmän.

8 Jämtbus är ett fantastisk dokument –
Barnhälsoteam är ett sätt att implementera det för barn 1-6 år. De lokala jämtbus-grupperna kan vara en utgångspunkt Tydlig samverkansarena för tidiga insatser i hela i länet Elin om de lokala jämtbusgrupperna