Kommunsektorns ekonomi ─ omvärldsbevakning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande Pressträff 28 februari 2014.
Advertisements

Konjunkturläget Augusti 2007 Global BNP Årlig procentuell förändring.
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande Pressträff 1 mars 2013.
KONJUNKTURLÄGET 21 december 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning •Euroområdet hankar sig fram men osäkerheten lättar andra halvåret 2012 •Fallande BNP.
Det allmänna ekonomiska läget
KONJUNKTURLÄGET 18 juni 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Presskonferens 12 december 2013 Arbetsmarknadsutsikterna Hösten 2013 Tord Strannefors.
Konjunkturläget Mars 2007 BNP till marknadspris Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden.
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande Pressträff 29 november 2013.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2013.
Presskonferens 5 december 2012 Arbetsmarknadsutsikterna Hösten 2012 Tord Strannefors.
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN Innehåll Barometerindikatorn Konjunkturbarometern Företag.
KONJUNKTURLÄGET 31 augusti 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Återhämtningen tar en paus Även Sverige påverkas – arbetslösheten planar ut Förutsätter.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 19 juni 2013.
BNP Kvartal Pressträff 30 juli BNP – kvartal 2, snabb 2012 Kvartal 2 Kalenderkorrigerad2,3 Faktisk1,8 Säsongrensad1,4.
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande Pressträff 13 september 2013.
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande Pressträff 30 maj 2012.
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande Pressträff 14 september 2012.
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande Pressträff 30 maj 2014.
BNP Kvartal Pressträff 30 juli BNP – kvartal 2, snabb 2014 Kvartal 2 Kalenderkorrigerad1,9 Faktisk1,4 Säsongrensad0,2.
Prognossiffror för samhällsekonomin 2014 Inrättning BNP,Inflation, Arbets-Förändr förändr. löshets- i förtj.nivå % % grad, %index, % september 0,01,18,61,4FM.
Offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor respektive procent av BNP.
Konjunkturläget Juni 2007 Offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP.
KONJUNKTURBAROMETERN 28 april 2011 Klas-Göran Warginger.
Konjunkturläget Juni Prognosen i sammandrag (mars inom parantes) BNP4,2 (4,4)3,6 (3,9)3,7 (3,4)3,0 Sysselsättning1,9 (1,9)2,2 (2,2)1,2.
Kostnader för läkemedelsförmån Utveckling t.o.m. september 2014 Materialet: avser kostnader inklusive moms är ej åldersstandardiserat Lennart Tingvall:
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Konjunkturläget Augusti 2007 Offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP.
Presskonferens 11 juni 2014 Arbetsmarknadsutsikterna Våren 2014 Tord Strannefors.
Ekonomirapporten. April 2014
Budgetdagen februari 2014 Annika Wallenskog.
Ekonomirapporten. April 2014 Ekonomiska nuläget och utvecklingen i kommuner och landsting.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
Konjunkturläget Augusti Barometerindikatorn och BNP-tillväxten Index, månadsvärden respektive säsongrensad procentuell förändring, kvartalsvärden.
1 Norrbotten 1 april Jonas Eriksson Sveriges Kommuner och Landsting.
Den kommunala ekonomin – omvärldsbevakning
Konjunkturläget Mars 2007 Global BNP Årlig procentuell förändring.
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2008 Urban Hansson Brusewitz.
KONJUNKTURLÄGET 1 september 2010 Peter Svensson. Slutsatser Svensk BNP har lagt in en högre växel Uppgången är bred BNP-tillväxt 2010: 4,3 (3,7) 2011:
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2010 Kerstin Hallsten. Slutsatser Produktionen har börjat öka Tidig återhämtning på arbetsmarknaden Tjänstesektorn viktig i återhämtningen.
Ekonomirapporten. December 2014 Diagrammen.. 1 Resultat i kommuner och landsting Miljarder kronor Ekonomirapporten. December 2014.
BNP Miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Prognossiffror för samhällsekonomin 2014 Inrättning BNP, Inflation, Arbets- Förändr förändr. löshets- i förtj. nivå % % grad, %index, % december.
Samtliga diagram MakroNytt Diagram 1 BNP i Sverige, säsongrensad Procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt resp. miljarder kronor.
Rapportens diagram MakroNytt 1/2013. Diagram 1. BNP i Sverige, säsongrensad Miljarder kronor i 2011 års priser resp. procentuell förändring från föregående.
Presskonferens 7 december 2010 Arbetsmarknadsutsikterna Hösten2010 Tord Strannefors.
KONJUNKTURLÄGET 31 MARS 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Tillväxten dämpas från rekordhög nivå Konsumtion och investeringar drar efterfrågan Arbetslösheten.
KONJUNKTURINSTITUTET
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande Pressträff 29 maj 2013.
Ekonomirapporten. April 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. April Real procentuell förändring av skatteunderlaget per invånare och år Procent.
Rapportens diagram MakroNytt Diagram 1. BNP i Sverige, säsongrensad Procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt resp. miljarder kronor.
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. Oktober
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Tabellerna. Ekonomirapporten. Oktober
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Diagrammen.
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Tabellerna.
Ekonomirapporten, oktober 2016 Alla tabeller Ekonomirapporten, oktober
Ekonomirapporten, oktober 2016 Diagrammen Ekonomirapporten, oktober
Ekonomirapporten, maj 2017 Tabellerna
Produktivitet i näringslivet
Diagram 1 • Arbetade timmar, faktiska respektive potentiella
Ekonomirapporten, oktober 2017 Alla diagram
Ekonomirapporten, oktober 2017 Alla tabeller
Ekonomirapporten, oktober 2016
Ekonomirapporten, maj 2018 Alla tabeller
Ekonomirapporten maj 2019 Anders Knape, ordförande Annika Wallenskog, chefsekonom Välkomna Anders. Hej och välkomna till presentation av vårens Ekonomirapport.
Ekonomirapporten, maj 2019 Alla tabeller
Presentationens avskrift:

Kommunsektorns ekonomi ─ omvärldsbevakning Bokslutsdagen 2014 Bettina Kashefi, SKL

Sammanfattning - makro Svag internationell återhämtning – stor osäkerhet i omvärlden Export – svagare än väntat Bra inhemska förutsättningar Ordning i offentlig ekonomi Sysselsättningen ökar Trots nedrevidering av BNP ökar skatteunderlaget med ca +2% per år 2014-2017 Tack vare sysselsättningsökning och låg inflation

BNP, sysselsättning och skatteunderlag Procentuell förändring 2014 2015 2016 2017 BNP* aug 14 2,1 3,3 3,4 2,7 (apr 14) (3,0) (3,1) (3,4) (2,5) Arbetade timmar* 1,2 1,3 1,4 0,8 (0,8) (1,3) (1,6) (0,9) Nom skatteunderlag◦ 3,9 4,7 4,9 4,8 (3,8) (4,7) (5,3) (4,9) Realt skatteunderlag◦ 1,9 1,7 (1,8) (2,1) (2,4) * Kalenderkorrigerade värden. ◦ Underliggande, dvs. faktiska utveckling rensat för effekter av förändringar i skattelagstiftningen som har direkt påverkan på skatteunderlaget.

Ekonomirapporten. April 2014 Tabell 4 • Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden   2012 2013 2014 2015 USA 2,8 1,9 2,2 3,2 Tyskland 0,9 0,5 2,1 Storbritannien 0,3 1,7 3,0 2,6 Norden* 1,0 0,7 1,3 Euroområdet –0,3 0,1 1,4 Världen** 3,6 4,0 Exportvägd BNP*** 2,3 Sverige 1,5 3,3 *Danmark, Finland och Fastlandsnorge viktade med deras respektive betydelse som mottagare av svensk export. **Vägt med köpkraftsjusterade vikter. ***BNP-utvecklingen i ett tjugotal länder viktade med dessa länders respektive betydelse som mottagare av svensk export. Källa: Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting. Ekonomirapporten. April 2014

Potentiella resp. arbetade timmar Miljoner timmar

Diagram 2 • Hushållens konsumtion och sparande Procentuell förändring resp. procent av disponibel inkomst 2014-08-18 MakroNytt 2/2014

Tabell 7 • Försörjningsbalans Procentuell förändring   2012 2013 2014 2015 BNP 0,9 1,5 2,0 3,5 Import –0,5 –0,8 5,2 7,8 Hushållens konsumtion 1,6 2,9 3,2 Offentlig konsumtion 0,3 1,1 1,8 Stat 3,6 0,0 Kommunsektorn 0,1 1,3 1,9 Fasta bruttoinvesteringar 3,3 –1,1 4,9 8,2 Lagerinvesteringar* –1,2 0,2 Export 0,8 –0,4 2,8 6,9 Summa användning 0,5 4,7 BNP kalenderkorrigerad 2,1 *Lageromslag i procent av BNP Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Ekonomirapporten. April 2014

Skatteunderlag och priser Procentuell förändring Källa: Skatteverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ekonomirapporten. April 2014

Skatteunderlagets beståndsdelar Procentuella andelar av beskattningsbar inkomst Arbetade timmar Timlöner

Realt skatteunderlag och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter, genomsnittlig årlig förändring 2013 2014 2015 2016 2017 Realt skatteunderlag 1,6 1,9 2,1 1,7 bidrag från: Lönesumma 0,4 1,0 1,1 0,6 Pensioner 0,7 -0,2 0,1 0,5 Övr sociala ersätt 0,3 0,0 Grundavdrag inkl regeleff 0,2 Priseffekt Övrigt -0,1

Egna skatteintäkter utgör runt 70 procent av intäkterna Kommunernas intäkter Landstingens intäkter

Sammanfattning kommunernas och landstingens ekonomi 2014 2015 2016 2017 Realt skatteunderlag 1,9 % 2,1 % 1,7 % Gen statsbidrag ≈ nom oför + 2% realt Verksamhetsvolym kommuner 1,8 % 2,0 % Verksamhetsvolym landsting 2,7 % 2,6 % Skattesats kommuner + 4 öre oför - 2 öre + 8 öre Skattesats landsting + 9 öre + 16 öre Kommunernas resultat Landstingens resultat

Offentliga sektorns skuldsättning Stabilt på låg nivå, tillgångarna överstiger skulderna Under 90-talet uppgick bruttoskulden till 70 procent av BNP. Saldomålet infördes bl.a. för att minska bruttoskulden. Bruttoskulden har minskat till motsv. 40 procent av BNP. De finansiella tillgångarna överstiger skulderna. Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Offentligfinansiella effekter av föreslagna skatteregler Offentligfinansiella effekter av föreslagna skatteregler. Periodiserad nettoeffekt 2015-2018, miljarder kronor* *Offentligfinansiella effekter är uttryckta i 2015 års priser och volymer. Beloppen är avrundade och summerar inte alltid. Källa: Regeringen

Förändringar i budgetpropositionen generella statsbidraget - kommunerna Förändring av inkomstutjämningen ska beredas och förändringen kan införas 1 januari 2016 Kommunerna kompenseras för förhöjt grundavdrag till pensionärer med 1,2 miljarder. Det generella statsbidraget ökas med 1,3 miljarder 2015 och 2,6 miljarder 2016 för att neutralisera höjningen av arbetsgivaravgifterna för unga. Kommunernas statsbidrag minskas med 1,7 miljarder 2015 och 2,4 miljarder från 2016 då avdragsrätten för pensionssparande minskas till 1800 per år för att därefter vara 0 kronor. En liten minskning av anslaget till följd av arbetspendling över Öresund med 20 miljoner.

Förändringar i budgetpropositionen generella statsbidraget - landstingen Förändring av inkomstutjämningen ska beredas och förändringen kan införas 1 januari 2016 Landstingen kompenseras för förhöjt grundavdrag till pensionärer med 0,7 miljarder. Det generella statsbidraget ökas med 0,2 miljarder 2015 och 0,5 miljarder 2016 för att neutralisera höjningen av arbetsgivaravgifterna för unga. Landstingens statsbidrag minskas med 0,9 miljarder 2015 och 1,3 miljarder från 2016 då avdragsrätten för pensionssparande minskas till 1800 per år för att därefter vara 0 kronor. En liten minskning av anslaget till följd av arbetspendling över Öresund med 11 miljoner.

Utredningar Överenskommelsen om En välfärd utan vinstintresse. En utredning ska lämna förslag om hur vinstuttag ska begränsas i välfärdsbolag. Den ska också beskriva hur detta kommer att påverka brukare, anställda och företag. Utredningen ska tillsättas i januari 2015 och vara klar i mars 2016. Utredningen New Public Management En särskild utredning bör undersöka en nya styrning av välfärden efter New Public Management samt utforma en nationell strategi för idéburen välfärd. Välfärdsprofessionernas kunnande och yrkesetik ska bli vägledande.

Utmaningar Demografi Förändrade krav på välfärden Rekryteringsbehov – generationsskifte Tillgodogöra sig teknikutvecklingen Integration och migration Privata alternativ – utvecklingsstrategi IT i förvaltningen och medborgarnas förväntningar Ny politisk karta