Välkommen till ”RUS” Kick-Off Regional utvecklingsstrategi Information om processen, arbetsgrupperna och viktiga dokument kommer att finnas samlade på

Program 10:00 Inledning - Anna Petersson Introduktion till dagen – Göran Hallin, Kontigo 10:10 Den regionala utvecklingsstrategin – Thomas Westerberg 10:20 Förväntningar på arbetsgrupperna – Niklas Gandal 10:30 Behovet av att mäta resultat – Daniel Levisson 10:40 Regionens nuläge – Anna Norin 11:05 Viktigt i gruppernas arbete – Europa 2020 och Västerbottens läns utvecklingsstrategi Flernivåstyre: Peter Hedman, Jenny Mozgovoy Smart tillväxt: Anders Almberg Hållbar tillväxt: Malin Lagerwall - Tyréns Inkluderande tillväxt: Ewa-Kristina Sandgren - Genusakuten 12:00 Lunch 13:00 Arbete i grupperna Återsamling 15:00 Fika

Den regionala utvecklingsstrategin i ett nationellt och EUropeiskt sammanhang Thomas Westerberg

Förordning 2007:713 om regionalt tillväxtarbete 7 § Det regionala utvecklingsprogrammet ska utgöra en samlad strategi för ett eller flera läns regionala tillväxtarbete. Utvecklingsprogrammet binder samman planeringsprocesser med betydelse för en hållbar regional utveckling och underlättar samverkan mellan länen. Det regionala utvecklingsprogrammet ligger till grund för regionala strukturfondsprogram, territoriella program, regionala tillväxtprogram samt andra relevanta regionala program och insatser. 8 § Det regionala utvecklingsprogrammet ska upprättas utifrån en analys av de särskilda utvecklingsförutsättningarna i länen. 9 § I det regionala utvecklingsprogrammet ska mål, inriktningar och prioriteringar i arbetet anges. Programmet ska innehålla en plan för uppföljning och utvärdering. 10 § Det regionala utvecklingsprogrammet ska utarbetas i samråd med kommuner och landsting. Samråd bör också ske med näringsliv och organisationer. Programmet ska ligga till grund för samverkan mellan kommuner, landsting, statliga myndigheter, näringsliv och organisationer.

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRUKTURFONDER ÖSTERSJÖSTRATEGIN HORIZON 2020 EUROPA 2020 NATIONELL STRATEGI FÖR REGIONAL TILLVÄXT Sveriges nationella innovationsstrategi HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD REGIONAL TILLVÄXT

LST Regionförbund Kommun A Universitet VLL Kommun B Kommun C Regionala myndigheter Nationella myndigheter Näringsliv Civila samhället STRATEGI FÖR REGIONAL UTVECKLING

Förväntningar på arbetsgrupperna Niklas Gandal

Varför arbetsgrupper? – För att konkretisera – För att nå ut bredare – För att skapa ett gemensamt ägande

Förslag till prioriteringar och insatser Kunskap från andra arbetsgrupper Kunskap från aktörer utanför arbetsgrupperna Gruppmedlemmarnas kunskap

Vad förväntas av arbetsgrupperna? 1)Identifiera och involvera intressenterna 2)Förhålla sig till integrerade teman och de andra gruppernas arbete 3)Sammanställa förslag till mål, prioriteringar och insatser - Levereras senast den 15 februari 2013

Integrerade teman i processen 1: Jämställdhetsintegrering 2: Flernivåstyre 3: Smart specialisering 4: Den demografiska utvecklingen 5: Fysisk planering 6: Mångfald

Vad förväntas av arbetsgruppsmedlemmen? 1: Bidra med kunskap och perspektiv 2: Föra in kunskap från det egna nätverket 3: Föra ut arbetsgruppens diskussioner och slutsatser på hemmaplan - Fokusera på det regionala mervärdet!

Att mäta utveckling Daniel Levisson

Om att mäta utveckling Genom att tydliggöra Målen problematiseras Prioriteringar och Insatser Ett sätt att förtydliga vad som verkligen är viktigt Tvingas till konkretisering – En RUS där strategierna genomförs och följs upp

Att arbeta med SMARTa mål SS pecifika eller precisa – målen måste vara uttryckta i precisa termer så att vi förstår vad som avses MM ätbara – målen bör vara möjliga att mäta för att granska måluppfyllelse. Om målen inte är direkt mätbara kan ett riktmärke ändå vara att man bör formulera mål som är tydliga nog för att vi ska vara överrens om huruvida de är uppnådda eller inte AA ccepterade eller förankrade – målen bör omfattas av alla intressenter. Bristande förankring är en av de vanligaste orsakerna till bristande måluppfyllelse RR elevanta – målen bör vara relevanta i förhållande till motivet för insatsen TT idssatta – det bör tydligt framgå när olika mål ska vara uppfyllda

Mål – Prioritering - Insats

Regionens nuläge Tillgänglig på

Europa har haft sämre tillväxt Smart, hållbar och inkluderande tillväxt i Europa ●sysselsättning ● forskning ●utbildning ● fattigdomsminskning ● klimat ● energi USD, 2000 års priser Källa: World Bank

Utmaningar ●demografi ● urbanisering ●tillväxt ● klimat

Demografisk utmaning i mindre kommuner… Utmaningar Andelen som ska försörja hela befolkningen minskar Stora pensionsavgångar och små ungdomskullar innebär brist på arbetskraft Brist på kvinnor i barnafödande ålder Källa: Konjunkturläge Västerbotten, våren 2012

…och i större kommuner Utmaningar Andelen som ska försörja hela befolkningen minskar Stora ungdomskullar kommer samtidigt ut på arbets- och bostadsmarknaden Utflöde av unga människor efter avslutade studier

Ökande urbanisering Hög befolkningskoncentration i norra Sveriges FA-regioner Befolkningskoncentrationen har ökat i alla FA-regioner mellan 2000 och 2010 (utom Jokkmokk) Utmaningar Samtidigt ökar inflyttningen till städer: Umeå +10,5% Stockholm +12,7% Peking +44% Mellan 2000 och 2010 Källa: Regional tillväxt, Tillväxtanalys

Europa, en liten kontinent som förväntas minska Utmaningar Källa: Förenta Nationerna, 2006

Förutsättningar för tillväxt i Västerbotten Utmaningar Tillväxt +90% sedan 1993 Real tillväxt +34% sedan 1993 SEK, miljarder

BRP i länet relativt andra delar av Sverige Utmaningar Sektorns andel av bruttoregionprodukten 2009 i länet relativt samma andel i andra delar av Sverige. Värde >100 innebär att sektorn är större i Västerbotten, värde<100 att sektorn är mindre i Västerbotten. Västerbotten relativt: Sektor: Riket Småland- Blekinge Värmland- Dalarna NorrbottenJämtland Väster- norrland Varuproduktion (SNI A01-F43) Tjänsteproduktion (SNI G45-T98) Offentliga myndigheter Relativt låg privat tjänsteproduktion Relativt hög varuproduktion och offentlig verksamhet Mindre privat tjänstesektor i Västerbotten än de flesta jämförda regionerna

Globala miljöproblem utmaning för tillväxt Utmaningar När målen är minskade växthusgasutsläpp, ökande befolkning och positiv ekonomisk tillväxt krävs minskad användning av icke-förnybara energikällor och minskad energiintensitet Växthusgasutsläpp Energi- intensitet Kolutsläpp per energienhet BRP per invånare Befolknings- storlek

Svenska målen för EU2020 Målen ●sysselsättning ●utbildning ● utanförskap ● forskning ● klimat ● energi

EU 2020 sysselsättning Andelen sysselsatta ska öka till väl över 80% till år 2020 Lägre andel sysselsatta bland kvinnor och betydligt lägre bland utrikesfödda

EU2020 utbildning Andelen som går ut gymnasiet ska öka till över 90% till år 2020*

EU2020 utbildning Andelen år som har en eftergymnasial utbildning ska vara minst 40-45% år 2020* KvinnorMän Västernorrland49%33% Jämtland51%32% Västerbotten59%42% Norrbotten51%33%

EU2020 utanförskap Andel 20–64 år som är utanför arbetskraften (utom heltidsstuderande), långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna till väl under 14 procent 2020 Andel år som varken förvärvsarbetar eller studerar Det saknas data för långtidsarbetslösa och långtidssjukrivna Underskattar omfattningen

EU2020 FoU Andel av BRP som går till FoU ska vara minst 4% Västerbotten lägre än storstadsregionerna men högre än övriga

EU2020 klimat Växthusgasutsläpp ska minska med 40% till år 2020 jämfört med 1990 års nivåer Största källan till utsläpp har ökat Användning av fluorerande gaser Största minskningen inom energiförsörjning Västerbotten -6% Riket -9% Ton/år

EU2020 energi Energiintensiteten* ska minska med 20 procent från 2008 (MWh/miljoner SEK) Förändringen sedan 1995 ska upprepas Något högre energiintensitet än riket

EU2020 energi Skift mot ökad andel fjärrvärme Andelen förnybar energi ska vara minst 50% av totala energianvändningen Andel förnybart: 1990 ca 63% 2009 ca 66% Total energiproduktion i Europa

Regionala utvecklingsstrategin/ regionala tillväxtprogrammet (RTP) Instrument ●regionala mål ●tillväxtarbete

Regionala mål/tillväxtarbete EU2020 Nationella strategier RUS/RTP EU-finansiering Nationella anslag Regional/lokal medfinansiering Projekt som en del av det regionala tillväxtarbetet

Beviljade medel mot olika prioriteringar Regionala mål/tillväxtarbete Projekt som genomförts helt eller delvis i Västerbotten har totalt beviljats 6,3 miljarder Många gränsöverskridande projekt Mest medel till innovativa miljöer SEK, miljoner

Vad blir prioriteringarna i Västerbotten fram till 2020?

Flernivåstyre Peter Hedman

Vi ska utveckla flernivåstyre i RUS! Vi får bättre effekt av våra ”utvecklingsverktyg” om vi arbetar fokuserat och samordnat utifrån våra lokala och regionala förutsättningar! Flernivåstyre Vad ska vi göra och varför?

Vad är flernivåstyre? EU har under de senaste åren arbetat för att utveckla flernivåstyre (multi level governance) för att involvera de olika nivåerna. Flernivåstyre är en statsvetenskaplig teori som härrör från studier av EU:s politiska processer, i synnerhet arbetet med EU:s strukturfonder. Styrform som omfattar dels aktörer på olika nivåer: lokal, regional, nationell och EU, dels offentliga, privata och ideella aktörer. Vi vill utveckla flernivåstyre ”i praktiken“!

Hur utvecklar vi flernivåstyre? Kommissionsuppdrag att utveckla metoder för implementering av flernivåstyre i Östersjöstrategin Pilotlän – utveckla och testa flernivåstyrning i den regionala tillväxtpolitiken Flera projekt som genomförs av olika aktörer Flernivåstyre i RUS-arbetet a) alla grupper ska ”tänka” flernivåstyre b) alla grupper ska vara flernivåbaserade c) kompetensutveckling för gruppledare och seminariedag för alla grupper under våren Vi tillhandahåller processtöd!

Hur ”tänka” flernivåstyre? Stärkt dialog med fler aktörer i flernivåsystemet - Vilka insatser på EU, nationell, regional och lokal nivå påverkar vår regionala utveckling och hur de kan samordnas och förstärkas? - Vilka myndigheter och aktörer på olika nivåer ska delta i den utvecklade dialogen? Från samverkan till samhandling i flernivåsystemet - Hur utvecklar vi gemensam kunskap, analys, målbild, uppföljning och lärande hos berörda aktörer? - Hur samordnar vi planeringen och genomförandet? Stärkta förutsättningar för regionalt ledarskap i flernivåsystemet - Hur stärker vi förutsättningarna för det regionala och lokala ledarskapet?

Smart tillväxt Anders Almberg

47 1.Höja sysselsättningsgraden från 69% till minst 75% 2.Investera 3% av BNP i FoU 3.20/20/20 målet skall uppnås 4.Minska andelen ungdomar som slutar skolan i förtid från 15% till 10%, öka andelen år med högre utbildning från 31% till minst 40% 5.Minska andelen EU-medborgare som lever under fattigdomsmålet med 25% Överordnade mål Smart tillväxt Hållbar tillväxtTillväxt för alla Innovation ”Innovationsunionen” Utbildning ”Unga på väg ” Ett digitalt samhälle ”En digital agenda för Europa” Klimat, energi och miljö ”Ett resurseffektivt Europa” Konkurrenskraft ”Industripolitik för en globaliserad tid” Sysselsättning och kompetens ”En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen” Fattigdomsbekämpning ”Europeisk plattform mot fattigdom”

Smart tillväxt Smart tillväxt innebär att kunskap och innovation stärks som drivkrafter för vår framtida tillväxt. Slutsats: Vi måste framförallt agera på tre områden 1) Innovation 2) Utbildning och livslång lärande 3) Det digitala samhället

RUS Innovationsstrategi Digital agenda för Västerbottens län Tre sammankopplade processer

Innovationsunionen Ett av sju flaggskeppsinitiativ, med ambitionen att öka Europas konkurrenskraft genom ett strategiskt tillvägagångssätt för innovation och forskning, innehållande fokus på; tillväxt och jobbskapande fortsatt hög europeisk levnadsstandard att lösa våra stora samhällsutmaningar. För att uppnå Innovationsunionen: fortsatta och ökande investeringar i utbildning, forskning och IT bättre länkning av innovationssystem i MS och EU utbildningssystemet behöver moderniseras mot excellens i världsklass fri rörlighet för forskare och innovatörer behöver realiseras inom EU Uppföljning genom att mäta investeringar i FoI som procent av BNP ( Svenskt mål 4 %) samt genom indikatorer (andelen snabbväxande innovativa företag)

Medlemsstaterna och regionerna kan bidra till att uppnå Europa 2020-målen för smart tillväxt genom att; 1.Utforma strategier för smart specialisering 2.Använda finansieringsinstrument i större utsträckning för att stödja innovation, inklusive mjuka lån, garantier och riskkapital särskilt till små och medelstora företag 3.Finansiera interregionalt samarbete för att främja forskning och innovation 4.Nyttja möjligheten med offentlig upphandling som samfinansieras av Eruf för att öka innovationsinnehållet 5.Verka för att forskningsprojekt mer systematiskt genomgå internationell granskning 6.Låt ERUF finansiera lämpliga projekt som valts ut inom sjunde ramprogrammet och CIP 7.Skapa ömsesidigt lärande i plattformar och nätverk inom sjunde ramprogrammet, CIP och Interreg IV C

Vad är Smart Specialisation ?  Problem: fragmentering / imitation / kopiering av offentliga FoU- investeringar  Betonar rollen för alla regioner i den kunskapsbaserade ekonomin, att identifiera komparativa fördelar i specifika FoI domäner / kluster  Utmaningar: Smart specialisering måste anamma begreppet öppen innovation, inte bara omfattar investeringar i (grund) forskning  Fokusera investeringarna på regionala konkurrensfördelar  Ansamling av kritisk massa  Inte nödvändigtvis fokusera på en enda sektor, men korsbefruktning  Bli bättre / excellent med något särskilt

Kommissionen Ex ante villkor som måste vara uppnådda innan fondmedel distribueras inom Horizon och Strukturfonderna; -ska existera en nationell eller regional forsknings- och innovationsstrategi för smart specialisering

Vad innebär detta för oss? Vi måste finna de områden där Västerbotten kan bidra med innovationer på en global skala – Platsbaserat, men med sikte på globala utmaningar! – Närma oss en smart specialisering Vi måste stärka innovationsstödsystemet! Vi måste använda de verktyg och plattformer som finns för att internationalisera vårt innovationsarbete! – Horizon 2020 – De territoriella programmen – Östersjöstrategin – m.m.

Devisen Smart tillväxtregion ?

Hållbar Tillväxt Malin Lagerwall Tyréns AB Lycksele 26/9 2012

GenusAkuten Hållbar mångfald Ewa-Christina W Sandberg

Europa 2020 Långsiktighet Hållbarhet GenusAkuten

Varför mångfald? Ekonomisk vinst för regionen! Ökad hälsa, välmående, kvalité, produktivitet! GenusAkuten

Kartläggning! Tänka utanför ramarna ! Locka fram nya idéer från nya grupper av människor genom nya grepp Locka nya grupper av medborgare till nya områden! GenusAkuten

Hållpunkter Vilka är medborgarna? Vilka kompetenser finns? Vilka kompetenser önskas? GenusAkuten

Hållpunkter Vad behövs för att locka medborgare att stanna/flytta in ? - nya utbildningar, -bostadsområden - fritidsanläggningar -vägar/kollektivtrafik GenusAkuten

Hållpunkter Skapa en levnadsmiljö som fungerar för alla grupper av medborgare! GenusAkuten

Hållpunkter Öppna ögon mot omvärlden! Lär av goda såväl som dåliga exempel runt om i Europa GenusAkuten

Sammanfattning Handlar om att tänka i nya banor1 Se på alla medborgare som humankapital! Hitta nya möjligheter och utvecklingslösningar genom att ta in idéer från ”nya” grupper! Skapa en socialt hållbar infrastruktur och miljö! GenusAkuten

Blivande civilingenjör? GenusAkuten