Arbetsplan för Systematiskt Kvalitetsarbete

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Advertisements

Kvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
Så här jobbar vi på smaragden
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Systematiskt Kvalitetsarbete
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Nordmarks skola Tage Nordkvist Rektor
Kommunikationsplan för Förskolechef
Utvecklingsdagar för rektorer och förskolechefer Storhogna 5-6/9
Självförvaltning Bollnäs kommuns skolplan
Exempel utifrån ett antal målområden
Kvalitetsredovosning  Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet  Prioriterade mål och åtgärder
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Vardaglig observationer
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Lika Behandlings Plan Verksamhetsåret 2012/2013
1 Medarbetarenkät 2011 • 573 svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Pedagogiskt ledarskap
Dagordning föräldraråd 2/6
Kvalitetsarbete Lindängehus förskola.
Kvalitetsredovisning 1 ÖSTERÄNGENS REKTORSENHET. kvalitetsredovisning 2.
Hej och välkomna!.
1 Medarbetarenkät svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
F-6 och fritidshem/fritidsklubb 2013/14
Kunskaper Mål: Öka eleverna läs- och skrivförmåga Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås upplever att de får ledning och stimulans att.
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid Lokal arbetsplan Prioriterade mål under året! Pedagogik i klassrummet För att uppnå.
Kvalitetsarbetet och redovisningen
Ljusdal.se Arbete med Plan mot kränkande behandling för Enkät genomfördes i december Svarsfrekvensen var 53% av eleverna. Av hela Slottegymnasiets.
Den individuella utvecklingsplanen
Förskolan Ekot´s modell för
Ett verktyg för systematiskt kvalitetsarbete
Vad? Så här ska vi … Delaktiga
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Samverkan kring likabehandlingsarbetet samt information om kommande läsårs organisation Råtorps skolor
Aktionsforskning en del av kvalitetsarbetet i Falköping
Kvalitetsredovisning Resultat för grundskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
Resultat: Vi ser en ökning av antalet tillfällen av utevistelse och promenader. Antalet boende som får erbjudande om utevistelse har ökat, under den tredje.
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
BUN DAGAR Resultat- och Kvalitetsuppföljning
Välkomna till Edboskolan
KVALITETSREDOVISNING En dokumentation över kvalitetsarbete.
Likabehandlingsplanen klar – vad händer nu? n Genomgång med elever på lektionstid n Rastvaktsschema upprättas lagvis n Regelbunden kartläggning av trygghet.
Ett verktyg för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinjer Dokumentation Kompetens- utveckling Stödmaterial.
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Skola F-3 Intraprenad 20 anställda 130 barn.
Förskolan Ekot´s modell för
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Rektor/förskolechefens roll i införandet av ny läroplan
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Case Aneby Kommun 20-22/ Hur ser Aneby kommuns vision ut kontra verkligheten, område förskolan?
Nämndplan 2015.
NORRA SKOLAN ASK Arbetsplan för Systematiskt Kvalitetsarbete
Analys/bakgrund Problembild Mål/syfte Ansvar Tid Utvärdering
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen!. Systematiskt kvalitetsarbete 1 juli 2011 förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisningen.
Skurup – en godbit av Skåne Skurup – en framgångsrik skolkommun Skurup, en av 16 kommuner i Sverige, som ingått i SKL:s.
Föräldraråd Syfte: En möjlighet för föräldrar att medverka i och ha inflytande på skolans verksamhet som helhet Att vara en diskussionspart.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
ATT FORTSÄTTA UTVECKLA KVALITÉ PÅ SKOLAN SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE.
Lite tankar för Nynäshamn i det systematiska kvalitetsarbetet 1. Utveckla kvalitetsdialoger: -Förskolechef samt representanter från verksamheten, representanter.
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Pedagogiskt årshjul Ett verktyg för systematiskt kvalitetsarbete Januari Februari MarsAprilMajJuniJuliAugustiSeptemberOktoberNovemberDecember.
Presentationens avskrift:

Arbetsplan för Systematiskt Kvalitetsarbete ASK 2013 - 2014 STORVIKEN – MARIEBY skolor - fritidshem 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Systematiskt kvalitetsarbete! Varför då? 3 2. Var är vi? 2.1 Nulägesbeskrivning 4 2.2 Organisation förutsättningar 5 2.3 Ledningsdeklaration 6 2.4 Kvalitétsår 7 3. Vart ska vi? 3.1 Vision 8 3.2 Utvecklingsarbete 9 3.3 Mål och insatser 10 4. Hur gör vi? 4.1 Forum 13 4.2 Utvecklingsgruppens uppdrag 14 4.3 Samverkansgruppens uppdrag 15 4.4 Fortbildning 16 4.5 Lokala handlingsplaner 17 5. Hur blev det? Resultat –Analys – Åtgärder 18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Sid:

ENHETEN FÖRUTSÄTTNINGAR 1. Systematiskt Kvalitetsarbete! Varför då? Var är vi? För att kunna kvalitetsgranska och utveckla verksamheten samt förbättra resultat och måluppfyllelse, är det nödvändigt att ha klart för sig vad som har fungerat bra och vad som har fungerat mindre bra. Allt förbättringsarbete måste därför starta i en beskrivning av nuläget. Vart ska vi? När en lägesbeskrivning är gjord är det dags att formulera vision och formulera tydliga mål, som går att följa upp och utvärdera. Hur gör vi? Utifrån utvärdering organiseras tydliga forum för reflektion, delaktighet, diskussion och planering. Bestäm vilka konkreta insatser som ska genomföras. Fatta beslut om tillvägagångssätt och metoder. Identifiera nödvändiga och befintliga resurser som ett led i planeringen. Ta fram en tydlig tidsplan för insatserna där avstämningstillfällen är inplanerade. Fördela ansvar. Bestäm redan i den inledande fasen hur uppföljning och utvärdering ska ske, eftersom det har en direkt inverkan på den fortsatta planeringen. Följ upp och revidera aktuella handlingsplaner Hur blev det? Utarbeta strategier för hur ni ska använda er av den kunskap och medvetenhet som utvärderingen av verksamheten ger. Värdera vilka förändringar insatserna har lett till och vilka effekter som går att se. Gör en analys av vad som har fungerat bra eller dåligt i arbetet. Gör återigen en gemensam bedömning av måluppfyllelsen. Diskutera hur nuläget skiljer sig från, eller liknar den lägesbedömning som gjordes inledningsvis. Ta fram handlingsplaner som omsätter förändringarna till nya arbetssätt.

2.Var är vi? 2.1 Nulägesbeskrivning Mycket bra resultat i alla ämnen och i alla årskurser, se närmare kvalredovisningen för 2012-2013 Mycket gott resultat gällande lärgruppernas arbete, även om inte alla insatser och mål uppfylldes helt, se närmare kvalitetsredovisningen Flera förbättrings/utvecklingsområden finns, se kvalredovisningen samt nedan, vad vi prioriterar att jobba vidare med 2013-2014 Målinriktade pedagoger, som verkar i en strukturerad lärande organisation Prioriterat utvecklingsarbete 2013-2014 utifrån nulägesbeskrivning Mål och insatser, se kommande sidor Lärgrupper (blandade yrkeskategorier från bägge skolor), som är spjutspetsar för Storviken-Marieby skolors/fritidshems utveckling: SO/NO: fördjupat arbete kring bedömning kopplat till lokal pedagogisk planering, lpp Värdegrund; fortsatt arbete kring vänskapsskolan i Tanzania samt med ”husmodellen” (trygga miljöer), raster etc IKT; gemensam IT -plattform för Stv-Mby skolor, i syfte att synliggöra elevernas skolarbete etc Fritidshem; inspirerande utemiljö, tydliggöra fritidshemmens mål och verksamhet Utveckla en ännu bättre kommunikation med föräldrarna Arbetslagen via utvecklingsgruppen: Avsluta studiecirkel kring läsförståelse Färdigställa arbetet med övergripande lpp i alla ämnen Förmågor och Bedömning Elevhälsoteamet, (EHT) samt specteamet ska utveckla kommunikationen med all personal, kring elever i behov av särskilt stöd. Arbetet sker genom arbetslagen

2.2 Organisation förutsättningar Elever/miljö På Storvikenskolan finns ca 160 elever varav ca 95 fritidshemsbarn. Skolan har egna ingångar till alla sex klassrum i huvudbyggnaden, matsal, gymnastiksal samt trä- och textilslöjdsalar. Till huvudbyggnaden hör en paviljong med tre klassrum, alla tre med separata ingångar. Vidare finns stor skolgård med gungor och klätterställning, linbana, sandlåda, cykelbana, vidskydd och tillgång till två idrottsplaner. Skolgården ligger skyddat från trafik. Skolan omges av närhet till skogen och Storsjön. På Marieby skola finns ca 60 elever samt ca 45 fritidshemsbarn. Till alla klassrum finns separata ingångar. Skolan har skolgård med gungor, linbana, sandlåda och idrottsplan.Skolan omges av vacker landsbygd, med närhet till skogen och Storsjön. Skolorna har ett mycket nära samarbete Personalen utgörs av behöriga pedagoger;Stv11/Mby 3 lärare, Stv 4/Mby 2 fritidspedagoger,Stv 2/Mby 1 förskollärare. Elevass finansieras via sk Bibass-medel (barn i behov av särskilt stöd), vilket omprövas inför varje termin. På skolorna finns en specialpedagog samt en lärare med specialkompetens. Ekonomi Verksamheten har god ekonomisk hushållning, med viss delegerat ekonomiansvar. Ledningen Lena Medin, rektor, med ansvar för Storvikenskolan/fritidshem samt Marieby skola/fritidshem. Skolorna drivs i nära samarbete gällande framförallt personalens pedagogiska planerings/utvecklingsarbete, men även till viss del mellan eleverna. Rektorer i Brunflo ingår i ett verksamhetsområde tillsammans med rektorer i Torvalla och på Frösön. Ansvarig för verksamhetsområdet är Bengt Funseth. Skoladministratör är Harriet Hamberg. Organisation Storvikenskolan har en f-klass, åk 1, åk 2 , åk 3, åk 4, åk 5 samt fyra fritidsavdelningar. Marieby skola har en f-klass-åk 1-2, åk 3, åk 4-5 samt två fritidsavdelning. Organisationen ändras från år till år beroende på hur barngrupperna ser ut Personalen arbetar i två arbetslag på Stv, ett arbetslag i Mby. I varje arbetslag finns en utvecklingsledare. Specteamet utgörs av rektor, specialpedagog samt en lärare IT utrustning Skolorna har interaktiva projektorer i alla klassrum.Varje klass har ett antal bärbara datorer, ca 1 dator/ 2-3 elever. Dessutom finns ett antal iPads. Rektor Specteam Utvecklingsgrupp Stv F-2 Stv 3-5 Mby F-5

________________________ Lena Medin 2.3 Ledningsdeklaration Ledstjärnan är öppenhet, delaktighet och verksamhetsnära ledarskap Rektor: arbetar målmedvetet utifrån statliga och kommunala styrdokument bedriver ett aktivt arbete utifrån Storviken-Marieby skolor/fritidshems Arbetsplan för Systematiskt Kvalitetsarbete, ASK 13-14 är lojal mot fattade beslut har en tydlig och rak kommunikation stimulerar, utmanar och stödjer medarbetarna har ett gott bemötande mot personal, elever och föräldrar Förväntningar på medarbetare att Du: arbetar målmedvetet utifrån statliga, kommunala och lokala styrdokument bedriver ett aktivt arbete utifrån Storviken-Marieby skolor/fritidshem har en rak kommunikation dagligen tar del av information såsom minnesanteckning, protokoll etc har ett gott bemötande mot kollegor, elever och föräldrar ________________________ Lena Medin

2.4 Kvalitétsår STORVIKEN-MARIEBY SKOLOR Månad 2.4 Kvalitétsår STORVIKEN-MARIEBY SKOLOR Augusti Studiedagar; inledande arbete utifrån; Arbetsplan för Systematiskt Kvalitetsarbete, ASK 13-14 Tjänsteplsamtal, organisationskriterier skolgemensamma ansvarsområden.Forum; enligt plan/syfte; arbetslag, skolkonf, fritidsmöten, EHT, elevråd, föräldraråd (se plan s 13) September Östersunds kommuns medarbetarundersökning Diagnoser åk 4 och 5 Påbörja MKK= Metodisk kartläggning klasser ( korta samtal med resp elev, kring trivsel/trygghet, enl specifikt frågekoncept) Utvecklingssamtal personal IUP Individuell utvecklingsplan elever Forum Oktober Matematikdiagnos åk 2 IUP BRUK= Verktyg för Bedömning Reflektion Utvärdering Kvalité; område värdegrund MKK November Fonolek; kunskapstest förskoleklassen Utvecklingsdagar va 44; lärgrupper, bedömning, lpp December Januari BRUK värdegrund Februari Lönesamtal Mars Nationella prov åk3 BRUK bedömning April Nationella prov åk 3 BRUK elev/föräldrainflytande skola/fritidshem Revidering handlingsplaner Utvärdering forum Östersunds kommuns enkät till alla elever och föräldrar utifrån läroplanens mål Maj Redovisning/reflektion resultat nationella prov åk 3 BRUK Ord och Bild samt Bild och Ord, kunskapstest åk 2 Juni Resultat/analys alla ämnen i alla åk samt prioriterade utvecklingsområden, utvärdering forum Utarbeta Arbetsplan för Systematiskt Kvalitetsarbete, ASK 2014-2015 Kontinuerlig uppföljning och utvärdering sker via Forum kap 4.1

_______________________________ Utvecklingsgruppen 3.Vart ska vi? ”Lust att lära möjlighet att lyckas i och utanför skolan” Storviken - Marieby skolor/fritidshem arbetar i visionens riktning, genom att alla elever känner… trygghet lust glädje delaktighet _______________________________ Respektive arbetslag konkretiserar värdeorden 8

3.2 Utvecklingsarbete Vi i Världen skola-fritidshem ”Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där” Utdrag ur Läroplan 2011 Utvecklingsarbetet , syftar till att tydliggöra det internationella perspektivet inom läroplanens huvudområden. En temaplan togs fram under läsåret 11-12, där det internationella perspektivet lyfts fram inom varje ämne. Storviken-Marieby skolor har en vänskola i Tanzania, i syfte att eleverna får utbyta erfarenheter, tankar och kunskaper kring sina respektive länders natur/kultur/ livsförutsättningar etc. Stv-Mby skolor har engelska från åk 1 (Ösd timplan eng fr åk3), utrymme för skolans val har används. Fortsatt arbete genom vissa lärgrupper under 2013-2015, enligt mål och insatser, kommande sidor Övrigt förbättrings- och utvecklingsarbete- skolan 2013-2014 enligt mål och insatser, kommande sidor Förbättrings- och utvecklingsarbete- fritidshemmet ______________________ Kontinuerlig utvärdering och uppföljning sker enligt Kvalitétsår 2.4 via Forum 4.1 9

3.3 Mål och insatser Kunskaper – skola So, No samt avslutning Engelska - lärgrupp Mål: det finns tydliga, övergripande lpp;n i so/no ämnen Målkriterier: Under läsåret har samtliga pedagoger fått en fortbildningsdag i engelska Fr o m vt 14,arbetar flera klasser med E-twinning; för samarbete och kommunikation på engelska med foton, teckningar och skrift, med elever från olika europeiska länder (inbegriper so/no) Senast i juni 2014, har vi utvecklat, reviderat och skrivit nya lpp:n utifrån läroplanen i So och No ämnen. Insats: Föreläsning i engelska med reflektion Arja erbjuder en fortbildningsdag under ht 2013 för samtliga intresserade pedagoger gällande uppstart av projekt i eTwinning. Utveckla, revidera och utarbeta nya lpp:n utifrån läroplanen i So och No ämnen. Dessa ska sedan vidare på remiss i arbetslagen för att fastställas. Normer och värden – Elevernas ansvar och inflytande- skola/frh Värdegrunden – lärgrupp Mål &kriterier: Skolan/fritidshemmet präglas av en respektfull och trygg miljö där elever ges möjlighet att påverka, ta ansvar och vara delaktiga. Insats: Upprätta en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling med hjälp av DO:s verktyg ”plan för skolan”, i samarbete med övrig personal, elever och föräldrar Utarbeta en årsplanering, i syfte att kvalitetssäkra hela värdegrundsarbetet Planera och genomföra arbetet med materialet ”Husmodellen” DO:s verktyg, tillsammans med elever och personal. Verktyget syftar till kartläggning av elevers lärmiljöer såväl ute som inne. Vara delaktiga i planeringen av enhetskvällen med tema värdegrund/lika behandling. Skapa förutsättningar för pedagogiska diskussioner, lärare/fritidspersonal om värdegrundsarbete/elevers ansvar och inflytande ca. två tillfällen/termin. Fortsätta samarbetet med Birka folkhögskola för att utveckla vårt internationella arbete och stärka kontakten med vår vänskola i Himo, Tanzania. Utarbeta en tydlig plan för elevernas tematiska brevväxling samt övrig kommunikation med skolan Utveckla våra internationella dagar, som sker i maj Ny ansökning till Internationella Programkontoret, i syfte att besöka vänskolan i Tanzania

Fritidshemutveckling Skolan och omvärlden IKT – lärgrupp Mål: Det finns en för Stv-Mby skolor, gemensam IT plattform, som synliggör elevernas skolarbete Målkriterier: Plattformen är klar att användas av klasserna i inledning av vt-14 Alla klasser har lagt in minst ett arbete under läsåret 13-14 Elever och pedagoger har fortsatt att utveckla sina IKT kunskaper Insats: Studiebesök för IKT gruppen Aktivt arbete med att ta fram en ITplattform, i samarbete med Mattias, IT pedagog Fortbildning för IKT gruppen, som vidare utbildar övriga pedagoger Allmänt Läroplanen Fritidshemutveckling - lärgrupp Mål: Utomhusmiljön inspirerar barn till utevistelse Föräldrarnas insikt i verksamhetens mål har ökat Målkriterier: Fritidsbarnen upplever, enligt kontinuerliga intervjuer, att det är lustfyllt att vistas utomhus Fr om maj 14, är föräldrarna, utifrån Ösd kommuns enkät, helt införstådda med verksamhetens innehåll och mål Insats: Skapa en fysiskt, inbjudande utemiljö genom att fortsätta arbetet med cykelbanan klättervägg, nya förråd etc. Fortbildn/studiebesök för pedagogerna kring utveckling av uteverksamhet på skola och fritidshem Tydlig information på höststart, utifrån fritidshemfoldern, med mål och verksamhet, liksom löpandeunder året Tydliggöra mål och verksamhet på hemsidan Bedömning och betyg Skola-Hem Övergång- samverkan - Utvecklingsgruppen Mål: Hög kvalitet på verksamhet i klassrum samt utomhus, för alla barn Målkriterier: Utifrån BRUK, diagnoser/prov och elev/föräldraenkät, utvärderingar har verksamheten utvecklats Insats: Fortsatt utveckl av lpp, kopplat till bedömning, förmågor etc Avsluta studiecirkel kring läsförståelse Fortsatt utvarbete kring raster/utevistelse fritids, med fokus på aktiviteter, personalens roll samt bra språk elever emellan Kommunikation mellan pedagoger och specteam/EHT

Finplanering utvecklingsområde (kopieringsunderlag) _________________________ Delmål (TÖFTAT: tidsbestämt, önskvärt, framtida, tillstånd): Målkriterier (målet är uppnått när…..) Insatser för att nå målen (vad, hur, vem och när) Plan för utvärdering (beskriv hur och när ni ska utvärdera delmål/målkriterier) Resultat, Analys och arbetet framåt: (löpande för resultatet av era utvärderingar, analyserar erfarenheter och lärdomar samt ger förslag på åtgärder för utveckling framåt)

4. Hur gör vi? Utvecklingsgruppen 4.1 Forum När Vilka Vad/funktion Inkl kont utvärdering/uppföljning Arbetslag med utvledare Stv; tis kl 13.30-15 Mby; tis 14.30-16 F- åk 2 och åk 3-5 F-åk 5 Skola/frh övergripande frågor Skolkonferens Jämn vecka Mån kl 14-16 Lärare Bedömning, förmågor, lpp etc Fritidsmöte Stv: mån kl 12-13 Stv: ej best tid ännu Mby: fre kl 8-9 Fritidsped Pers/avd Alla frhpers Översikt/planering hela fritidshemmet Verksamhetspl för resp avd Lärgrupper (problembaserad skolutveckling) Var tredje va/gr Frh: mån kl 7.30-9.30 Övr grupper: tor 7.30-9.30 Värdegrund Omvärld: IKT Kunskaper:No/So Fritidshem Fördjupat arbete kring prioriterade utvecklingsområden Specteam Tis 13.30-15 Rektor Specped Lärare/spec Förebyggande och åtgärdande elevhälsoarbete. Rutiner kring upprättande av åtgärdsprogram EHT Tis jämn vecka 14.30-16.30 Specteam, skolsk, kurator, psykolog Förebyggande och åtgärdande elevhälsoarbete. Svg APT inför Svg Tis en gång/mån 8-10.30 samt två heldagar Tis veckan innan svg Kl 13.15 Fackl repr Personal (rektor bjuds ev in) Arbetsmiljö, lönefrågor etc Utvecklingsgrupp Udda vecka mån kl 14-16 samt tre dgr/läsår; tis 3/9 8-16 övr tider ej bestämt Utvecklingsledare Specilaped Frågor via: arbetslag/skolkonf/fritidsmöten samt lärgrupper Elevråd En gång/mån Rektor, pedagog Elevrådsrepr Delaktighet, Tanzania-vänskola, trivsel, trygghet etc Föräldraråd Fem ggr/år samt en temakväll En persrepr/skola Delaktighet, inflytande, information Krisgrupp Kl 13.30-15.30 26/9, 28/11, 27/2, 22/5 Rektor/förskolechef En repr/arbetsplats Förebyggande arbete kring ev krissituationer Enhetsmöte 19/9 samt 20/3 Kl 16.30-17.30 soppa 17.30-20 Föreläsn/arbete/reflekt Samtlig personal Tema; värdegrund Social samvaro med soppa/kaffe Svg: Heldagar 10/9 & 13/5, 8/10, 5/11, 10/12, 14/1, 11/3, 11/3, 8/4 Internat i Storhogna tis-ons 17/6-18/6 Höstfest: Fre 11/10

Utvecklingsgruppen 4.2 Utvecklingsgruppens uppdrag Bedriva ett gemensamt utvecklingsarbete, skola och fritidshem för ökad måluppfyllelse Utvecklingsledarens roll: Verka för att utvecklingsarbete enligt Arbetsplan för Systematiskt Kvalitetsarbete kontinuerligt efterföljs i arbetslaget. Tydligt leda arbetslagets genom att: verka för en öppen och rak kommunikation upprätta, följa dagordning samt se till att minnesanteckningar förs se till att alla deltar aktivt verka för ett PBS inriktat förhållningssätt se till att alla kommer till tals utvecklingsledaren ansvarar för att informerar rektor om nytillkomna vikarier hjälpa arbetslaget att se helhet och samband signalera till rektor om stöd specifikt stöd till arbetslaget behövs, gällande t ex värdegrunds- och eller samarbetsfrågor _______________________________ Uppdraget som utvecklingsledare gäller två år. Utses av rektor inför ht 15 14

Samverkansgruppen 4.3 Samverkansgruppens uppdrag Ett forum för samverkan mellan arbetstagare och arbetsgivare. Representanter för de fackliga organisationerna träffas en gång per månad och samverkar kring frågor om t e x arbetsmiljö, ekonomi, anställningsavtal och övriga personalfrågor. Svg representantens roll: vara en länk mellan arbetsgivare och personal. avsätta tid för svg info till arbetslagen och ta med personalens frågor till svg forum. Personalmöte/apt (svg repr påminn en vecka före) måndag kl 13.15, före ett svg. Rektor bjuds ev in. företräda arbetslagets åsikter och synpunkter verka för att den psykosociala och fysiska arbetsmiljöfrågorna lyfts i arbetslagen sedan vidare till svg verka för att beslut tagna i svg genomförs Samverkansgruppens planering 2013-2104 Arbete enligt arbetsmiljöplanen med fokus på: Arbetsmiljöfrågor utifrån resultatet på Östersunds kommuns medarbetarundersökning, som genomförs i september Friskfaktorer

KOMPETENSUTVECKLINGSPLAN 4.4 Fortbildning sker kontinuerligt genom: kurser* utbildning* dagligt erfarenhetslärande erfarenhetsutbyte vid arbetslag/konferenser studiedagar lärgrupper enhetsmöten litteratur, film utvecklingssamtalet två internatdagar per år * Kurser/utbildning Önskemål/behov av kurser/utbildning, kopplat till ASK 13-14, framförs genom utvecklingsgruppen

LOKALA HANDLINGSPLANER Finns att hämta på zonline Revideras årligen Finns på zonline ikon: Lokala handlingsplaner Miljöplan Arbetsmiljöplan Brandskyddsplan Egenkontroll inomhusmiljö samt allergiplan Krisplan Elevhälsoplan Värdegrundsplan; förväntansdokument, ordningsregler samt likabehandlingsplan Lokal pedagogisk planering (lpp) F-åk 5 Temaplan alla ämnen; internationellt perspektiv, F-åk 5 Överlämnandeplan förskola till skola Överlämnandeplan tidigare till senareskola

Resultat av Systematisk Kvalitetsarbete Utvecklingsgruppen 5.Hur blev det? Analys av resultat för läsår 2013-2014 görs i maj 2014, utifrån nedan frågeställningar sammanfattas i: Resultat av Systematisk Kvalitetsarbete Resultat Har det skett någon förändring? Har förväntade effekter uppnåtts? Analys På vilket sätt skiljer sig det läge som vi nu befinner oss i, från det som beskrevs i den ursprungliga lägesbedömningen? Är varje skillnad en förbättring? Har vi nått de mål vi satte upp för arbetet och de förväntade effekterna hos barnen och eleverna? Om vi inte nått ända fram – vad beror det på? Vad har vi lärt oss? Hur ska fortsättningen se ut? Analys i alla ämnen i alla årskurser Fortsättning Ska andra insatser genomföras eller ska vi fortsätta på den inslagna vägen? Behöver vi omorganisera eller behövs andra förutsättningar? Var är vi? Hur ska vi tillämpa våra lärdomar? Vad har vi lärt oss och vad av det vi har uppnått vill vi permanenta eller fortsätta utveckla? Förankring Utveckling innebär förändring. Nya arbetssätt, nya förhållningssätt och nya inriktningar måste få genomslag och bli en del av det vardagliga arbetet. Hållbara förändringar kräver att alla i hela organisationen förstår varför man beslutar att genomföra en förändring. Det är därför viktigt att redovisa och förankra de analyser och bedömningar som lett fram till beslutet. Förändringen är genomförd när det nya inte uppfattas som nytt, utan som en rutin som avspeglar hur man brukar göra. 18

Anteckningar:

Anteckningar:

Anteckningar:

Anteckningar: