Om Vattenverksamhetsutredningen Karolina Ardesjö Lundén Sept 2014

Kammarkollegiet Kammarkollegiets uppgift är att föra talan för att ta till vara miljöintressen och andra allmänna intressen i enlighet med vad som anges i miljöbalken. Föra talan som motpart vid tillståndsprövningar Sökande omprövningar/återkallelser Strategiansvar enligt åtgärdsprogrammen avseende miljökvalitetsnormer för vatten (p 18) Remissmyndighet för domstolar/länsstyrelser

Vattenverksamhetsutredningen M 2012:01 Direktiv 2012:29, 2012:60 och 2013:37 SOU 2012:89 - 4 kap. 6 § miljöbalken, december 2012 SOU 2013:69 – Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga regler, oktober 2013 SOU 2014:35 – I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler, juni 2014

4 kap. 6 § miljöbalken – SOU 2012:89 Analys av tillämpningen i förhållande till syftet med bestämmelsen Inget förslag till ändring – för få avgöranden Redaktionell ändring av 2 kap. 6 § MB

Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga regler, SOU 2013:69 Analys av rättskraften för äldre rättigheter och tillstånd Förslag till ny prövning av äldre rättigheter och tillstånd Prövningens omfattning vid ändring Generella föreskrifter för vattenverksamhet Miljörapport för vattenverksamhet

I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler, SOU 2014:35 Prövning av vattenverksamhet prövningspliktens utformning, A- och C-verksamheter skilja koncession från civilrättsligt präglade frågor rättegångskostnader

SOU 2014:35 Bl.a. följande utgår rådighet som processförutsättning krav på samhällsekonomisk tillåtlighet Lagligförklaring bygde- och fiskeavgifter

SOU 2014:35 Markavvattning miljöprövning skiljs från prövning av samfälligheten rensningsreglerna förtydligas generella föreskrifter översyn av lagstiftningen kring avledning av vatten

SOU 2014:35 Lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet upphävs vissa bestämmelser flyttas till MB, LOMM, JB, AL och en ny lag om vattenrättsliga samfälligheter

Anläggningar med oklara ansvarsförhållanden fastighetsägaren får ett subsidiärt underhållsansvar staten underhållsansvarig för anläggningar i avlysta flottningsleder där det inte bedrivs någon ny verksamhet

Hur fungerar omprövningssystemet? Anledningar till att omprövningsfrekvensen är låg - Systemet bygger på en fungerande tillsyn, men förutsättningarna för en fungerande tillsyn är svaga. Ca 6 årsarbetskrafter på egeninitierad tillsyn för vattenverksamheter i hela Sverige totalt (Om man bortser från tillsyn på dammsäkerhet och markavvattning) (källa HaV). - Inget lagkrav på miljörapport. - Svårt att avgöra vad som har prövats när det gäller äldre tillstånd och rättigheter och därmed vilka krav som inte inskränker tillståndets rättskraft och kan bli föremål för föreläggande.

Hur fungerar omprövningssystemet? Bristande ekonomiska resurser hos myndigheter som är utsedda att driva omprövningsmål. - Omprövningsarbete tar tid och personella resurser - Rättegångskostnader, - Ersättningar enligt 31 kap 20-23§§, - Ersättningsfri del tidigare ofta styrande för utformningen av miljökrav, - Oklarheter om vad en omprövningsdom ska innehålla och vem som är skyldig att presentera det underlag som ska ligga till grund för prövningen

Hur fungerar omprövningssystemet? Kammarkollegiets erfarenheter: Inte ovanligt att omprövningsmål hanterats mycket likt tillståndsmål trots att det enbart kan bli fråga om villkorsändringar. Domstolen har ofta ställt höga krav på mycket detaljerat underlag från den sökande myndigeten för bifall till prövning. Kravet på vu att visa att de allmänna hänsynsreglerna klaras (2 kap 1 § MB) gäller i omprövningsmål, men i tidigare tillämpning försvagat, påverkas tydligt av 24 kap 5 § femte stycket MB. Tillsynsmyndigheten har möjliget att inom ramen för tillsynen (26 kap 21-22 §§ MB) begära in upplysningar och undersökningar. Tillsynsmyndigheten ska underrätta KK, NV och HaV enligt 1 kap 13 § miljötillsynsförordningen. 28 kap 1 § MB, tillträde för att utföra undersökningar som krävs vid omprövning.

MMÖD 2014-02-12 M 1423-13 Ny praxis Duveström II Ansökande myndighet bör - Redovisa grundlig miljöutredning som visar behovet av ändrade eller nya villkor och vilka risker sådana villkor kan medföra för den omgivande miljön - Teknisk beskrivning som visar att det är möjligt att tex anlägga ett omlöp. Uppskattad kostnad för genomförande, drift och underhåll. - Behandla frågan om ev behov av tvångsrätt

MMÖD 2014-02-12 M 1423-13 Krav på verksamhetsutövaren vid en omprövning - Krävs medverkan av vu som är väl förtrogen med förhållandena på platsen och har möjlighet att redogöra för under vilka förhållanden verksamheten bedrivs - Vu kan inte bara hänvisa till brister i sökande myndighets ansökan - I princip bör ansvaret för detaljprojektering av skyddsåtgärder ligga på verksamhetsutövaren. - Vu bör lämpligen framställa nödvändiga yrkanden om tvångsrätt Sammanfattningsvis är kravet på ansökans innehåll mer begränsat vid omprövning än vid tillståndsprövning

Utredningens förslag En ansökan i ett ansökningsmål ska ”i förekommande fall” innehålla… (22 kap 1 § MB) Vu ska kunna föreläggas ta fram det underlag som behövs i ett omprövningsmål avseende vattenverksamhet (22 kap 2a § MB) Bestämmelser om den tid när bestämmelser i en omprövningsdom ska vara genomförda (22 kap 25 § MB) Ej möjligt med förlängning av arbetstid av en omprövningsdom.(22 kap 25 § 2 st och 24 kap 2 § MB ) Prövotid kan användas vid omprövningar (22 kap 27§ MB) Ändring i omprövningsgrunderna, 24 kap 5 § p 7 ändras och p 11 utgår

Utredningens förslag De regler för rättegångskostnader som gäller för avseende miljöfarlig verksamhet föreslås gälla även för vattenverksamheter. Vid omprövning och återkallelse kommer var och en att stå för sina rättegångskostnader, även sakägare Tillståndshavares rätt till ersättning vid omprövning enligt 24 kap 5 § föreslås tas bort. Det gäller även omprövning enligt nuvarande 7 kap 13 § LSV på ansökan av kommun eller vattenförbund som vill tillgodose den allmänna miljövården eller hälsovården eller främja fisket. Rätten till ersättning finns kvar i fem år. Den i SOU 2013:69 tidigare föreslagna ersättningsbestämmelsen i 19 g § MP föreslås inte införas.

Bra att fler jurister och andra discipliner intresserar sig för dessa frågor. Systemet för prövning av vattenverksamheter måste bli transparent, tydligt och begripligt för alla involverade. Vattenverksamhetsutredningen och en seriös debatt om juridiska frågor med den som avstamp är ett bra steg på vägen.