Professor i hälsopolitik och ledarskap, NHV Ledarskap, ekonomi och administration SK-kurs 18 - 22 oktober 2010 VÄLKOMNA! Johan Calltorp MD PhD Professor i hälsopolitik och ledarskap, NHV 0708-327490 johan.calltorp@comhem.se

Samhällets mest komplexa kunskapsorganisation Snabb föränderlighet, mångdimensionell Biomedicin, teknik, samhällsaspekter Internationalisering Kunskap (vetenskap) och humanism Mänskliga/individuella behov – solidarisk finansiering, enhetlig organisation Starkt fokus i media, politisk debatt

Varför är hälso- och sjukvården svår att styra ? Många aktörer och intressekonflikter Många traditionellt självständiga professioner inom vården Ofta oklarhet om målen för vården Svårighet att avgöra nytta, effekter, indikationer Brist på specifika ”redskap” som kombinerar medicin och ekonomi

Ni är nyckelmedarbetarna Hur ser ni på er klinik (arbetsplats), på regionen/landstinget, på den svenska sjukvården ? Vilka är de viktigaste styrkorna och svagheterna ? Är ni nöjda ? Vad och hur vill ni ändra ? Vad vill ni lära under kursen ?

Hot – möjligheter för läkarna ? Status, lön, arbetsvillkor ? Hierarkier ? Patientkraven, medskapande, pålästa Incitament, drivkrafter ? Evidens/kunskapsbaserad medicinsk praxis ? Strukturförändringar av vården ? Lag, övervakning, regler, tillsyn ? Arbetsgivare – en ny mångfald – offentligt eller privat, egenföretagare ?

Kursens innehåll En orientering som alla läkare behöver Omvärld – förändringsfaktorer (”kika runt hörnet”) Sjukvårdssystemet – dess utveckling Internationella trender Ekonomi – resursfördelning, beslut Utvärdering – hälsoekonomi, teknologivärdering, kvalitet Patientsäkerhet, juridik Ledar- och chefsskap Diskussion med ”förebilder”

Arbetsformer, lärande Mitt mål: Visa att detta är spännande, viktigt och t.o.m. roligt. Vad ni behöver kunna/veta för att kunna påverka er situation. Visa kunskapskällor var kunskapskällor finns. Attitydpåverkan. Era lärandemål: Guidning genom ett antal viktiga områden som ni kan ta till er. Resurspersoner som föreläsare och diskussionspartners. Diskussion i arbetsgrupper kring aktuella teman under veckan. Gemensam diskussion kring dessa som kursavslutning.

Läkares ledarskap – tre alternativ Läkaren är självklar ledare (”fäll upp rockkragen”) Läkaren drar sig tillbaka som ”expert” (abdikerar?) Jfr UK Ledarskap/chefskap är en karriär- och utvecklingsväg inom läkaryrket (bygg upp intresse och skaffa kompetens inom området)

”Administrativa strimman” Läkaren en nyckelfigur inom sjukvårdens administration, 1977 Utbud av lämplig utbildning och träning på alla nivåer av yrkesträningen Grundutbildningen, UGL (hur ser det ut i dag ?) AT – introduktioner, program ST – detta program, veckokurser Speciell chefsutbildning Akademiskt meriterande utbildningar

Vad behöver man kunna ? En del kompletterande faktakunskaper inom ekonomi, organisation, processteknik, utvärdering m.m. Förståelse av gruppdynamik och sin egen person Betydande omvärldsorientering Vilja leda, påverka Nyfikenhet, humor m.m. m.m.

Två olika dimensioner Chef Ledare Chefskapet ges uppifrån, ledarskapet bekräftas underifrån.

Att leda Makt ? ”Gå före”, ta initiativ Påverka inriktningen av en verksamhet Helhet, samspel, koordinering Konfliktlösning Tydliggöra mål Redskap för avläsning av resultat Pedagogik – energi, lust, vilja

Att leda Stå ut med ifrågasättande Ledaren blir ”testad” Viss ensamhet Tidsbegränsat, växla mellan uppgifter ”Ladda om” med hjälp av helt andra perspektiv

Varje läkare är en ledare

Den svenska sjukvårdsmodellen Offentlig finansiering och vårdgivande (90%) Landsting med stark politisk och ekonomisk självständighet “Maktbalans” stat – landsting Regionplanering av högspecialiserad vård sedan 1960- talet, samarbete på lagfäst grund Enhetlighet över landet i vårdstrukturen Sjukhusorientering Primärvården relativt svagt utvecklad – internationellt sett

Landstingen, historiskt 26 individuella landsting (fram till 1998) Historik sedan 1862 Egen beskattningsrätt (ca 80% av finansieringen) Självständig politisk nivå 6 “sjukvårdsregioner” för samarbete kring högspecialiserad vård sedan 1960

Kostnadskontroll och “systemreaktioner” sedan 1982 Minskade investeringar, generella besparingsprogram, lönefrysningar (under 1980 - talet) Beställar – utförar modellen, ny styrning ny diskussion kring innehåll i vården, kostnader och kvalitet (1990-1994, delvis fortsatt) Strukturförändringar, sjukhussammanslagningar. Ny yttre struktur, nytt inre arbete (1995 – )

Hälso- och sjukvårdens olika nivåer, aktörerna Klinisk vård (läkare, andra professioner) Hälso- och sjukvårdssystemet (professionella administratörer och ledare) Hälso- och sjukvårdspolitiken (politiker och andra aktörer inom fältet) Arbetsvillkor, ”prägling”, orientering, förutsättningar och drivkrafter att arbeta med kunskapsinnehållet i vården ?

10 viktigaste faktorerna för hälso- och sjukvårdens utveckling 1.Biomedicinsk teknologi och dess tillämpning 2.Befolkningen, demografin 3.Sjukdomspanorama 4.Sjukvårdens resurser 5.Framväxande egen/privat finansiering? Prioritering, rättvisa ? 6.Tillgänglighet, service, delaktighet 7.IT och informationssamhället 8.Internationaliseringen 9.Incitament, drivkrafter, motivation 10.Effekter, nytta, evidens

1. Den biomedicinska teknologin – Biomedicinsk forskning – från laboratorieforskning till klinisk tillämpning Historiskt avgörande betydelse för genombrott av behandlingsmöjligheter Allt kraftfullare och mångdimensionellt Man talar nu om ”life sciences” – allt flera kunskapsområden griper in i varandra En accelererande takt i utvecklingen Genteknologin – bra exempel

2. Population, demografi Den demografiska ”transformationen” mot allt flera äldre Vårdbehoven koncentreras mot slutet av livet – men en viktig funktion hela livscykeln (att finnas om….) Demografin (liksom invandring) avgörande för arbetskraftsfrågan i vården Utbildningspolitiken likaså viktig

Demografisk förändring Befolkningen åldras Förväntad dubblering av antalet personer över 65 år mellan 1999-2020 The ”age quake”

Sveriges befolkning 2003 – 2030 förändring jämfört med 2003 (tusental)

Bättre hälsa eller bättre sjukvård?

Behoven ökar med stigande ålder landstingens hälso- och sjukvård (kr/inv)

3.Sjukdomspanoramat Hälsans samspel med levnadsförhållanden – i-land, u-land Infektionssjukdomar – välfärdssjukdomar Allt större mängd kroniska sjukdomar (det vanliga är att vi har 2-3 kroniska sjukdomar under de senare åren i livet (sjukvården har sin viktigaste uppgift här)

4. Sjukvårdens resurser En växande andel av de samhälleliga resurserna, speciellt under efterkrigstiden En skattefinansierad expansion i Sverige – som en del av välfärdssamhällets uppbyggnad Ökad del av arbetskraften, väsentlig del i ekonomi och ekonomisk utveckling Byggandet av sjukhus i Sverige kopplat till resurstillgång, lokal politisk makt och biomedicinsk tro (1960-talet speciellt) Vårdcentralerna (1970- 1980talet) inspirerade av sjukhusen ?

Hälso- och sjukvårdens andel av BNP 1950–2003

5. Framväxande privat/egen finansiering? Välfärdssamhällets framtid (avgörande politisk dimension) - solidaritet Ökad privat köpkraft – växande vårdkonsumktion ? Hur göra avgränsningar ? Definition av vårdens uppgift och uppdrag! Stark koppling till kunskapsstyrningen (se fortsättning)

6. Tillgänglighet, service, delaktighet, ”empowerment” Vården har en patriarkal och hierarkisk tradition I Sverige kanske även kopplat till offentlig kontroll, planeringsansvar, ekonomi- och vårdgivaransvar ? Detta bryts mot det moderna servicesamhällets krav när det gäller tillgänglighet och bemötande Kroniska sjukdomar och hälsorisker ökar vikten av patienternas delaktighet Utbildningsnivå avgörande – men går vi mot ett mera skiktat samhälle ? Generationsförändringar ?

7. Betydelsen av IT och ”informationssamhället” Tillgängligheten av information på ett nytt sätt Möjligheten att snabbt ha information tillgänglig – för vårdpersonal, patienter, administration, politik ? Kopplingen till hälso- och sjukvårdens kunskapsinnehåll Betydelsen för styrning, påverkan, kontroll, utvärdering ?

8. Internationalisering Den biomedicinska kunskapsutvecklingen har alltid varit internationell Ökande betydelse av detta – forskningen helt internationell. Stora internationella företag inom t.ex. läkemedelsområdet. Växande påverkan och kunskapsuppbyggnad även internationellt kring organisation, ekonomi, styrning Successivt större mobilitet av personal, patienter EU – successivt ökande påverkan

9. Incitament, drivkrafter, motivation En ökad kunskapsnivå och större krav på delaktighet och medskapande En hierarkisk tradition i för såväl patienter som personal styrning och struktur bryts mot en mera ”horisontell” Olika typer av drivkrafter och motivation blir avgörande Professionell stolthet, konkurrens och tävlan, etiska drivkrafter, ekonomiska ?

10. Effekter, nytta, evidens Snabbt växande kunskapsområde Insikt om medicinska behandlingars avtagande effekt och nytta (gränsnytta) Över- och underbehandling individualisering av behandling Skadlig vård Utveckling av kunskapsunderlag – ”evidensbaserad vård”, kunskapsstyrning Implementering av kunskap

Strukturförändringar Ekonomi teknologi och kvalitet är drivkrafter Sjukhusfusioner (90 60 akutsjukhus) Strukturförändringar inom sjukhusen och mellan nivåerna i systemet (vårdkedjor, flöden, processer) Samarbete över landstingsgränserna kring delar av sjukvårdsutbudet Två större regioner med ett vidgat ansvar sedan 1999

Regionutveckling Skåne Västra Götaland Försöksverksamheter från 1999 Sammanslagning av tre respektive fyra sjukvårdshuvudmän Hälso- och sjukvård + ansvar för regional utveckling Regionalt direktvalt parlament

Ansvarskommittén Statlig utredning, ordförande Mats Svegfors Översyn av hela samhällsorganisationen Hälso- och sjukvårdens organisation Förslag 2007 om regionbildning och argumenten Regeringen dröjer med beslut Process ”underifrån”

Utredningen om högspecialiserad vård Betänkande 2003 Nationellt starkare samarbete kring “rikssjukvård” (1 – 2 centra) Styrning via en “rikssjukvårdsnämnd” Sjukvårdssamarbete inom större regioner (medicinska och ekonomiska skäl) Räcker 4 universitetssjukhus med omgivande regioner?

Västra Götalandsregionen Successiv process inom den västsvenska sjukvårdsregionen Ökad valfrihet för patienterna sedan 1990 Geografiska och andra gränser mindre betydelsefulla Fördjupat medicinskt samarbete Förberedande organisation – politiskt och administrativt (KVG) 1996 – 1998 Formell regionstart från 1 januari 1999

Regionens sjukhus

Regionens fördelar och möjligheter Fördelar med sjukvårdssamarbete över en större yta Medicinska kvalitetsvinster Möjligheter för mera rationell vårdstruktur och successiv omvandling “Kulturella” motsättningar större än förväntat Potentiella skalfördelar i inköp, IT, fastigheter, service Komplicerat att etablera en politisk “regionnivå” Potential i samspel hälso- och sjukvård och regional utveckling

En fortsatt process i Sverige? Ett ”mentalt paradigmskifte” på väg mot regioner (i storlek) Landsting som politisk beslutnivå har en stark bas Successivt utökade samarbeten mellan mindre landsting och över gränser “Kartan” ritas om successivt

Framtiden ? Medicinsk och teknologisk utveckling Resurserna Rättvisan Incitament och drivkrafter Patienternas krav på service och medverkan Utvärdering, effekter, nytta IT – möjligheterna att använda information Internationaliseringen

Några aspekter av sjukvårdssystemets förändring Ett sjukvårdssystem som kontinuerligt förändras – lära förutsättningarna att verka i detta – makro, mikro Förmåga till kontinuerligt lärande Professionell kunskap och förmåga att förstå omvärlden/orientera sig i systemet Kunna hantera konflikter mellan individuellla drivkrafter, etik, professionell hållning och gruppens – systemets Utbildning/forskning som bygger upp nyfikenhet, kompetens, ”personlig hållning” som drivkrafter Kunna hantera ”redskap” för styrning av sitt eget arbete, i själva ”professioen” men också delta i kritisk granskning, utvärdering och omformulering av uppdrag Internationaliseringen och kulturbegreppets betydelse konkret för eget arbete och yrkesutveckling Börja se patienten som individ och medskapande till sin egen hälsa. Redskap, attityder och hållningar av betydelse för detta.