FLER BLIR SJÄLVFÖRSÖRJANDE NÄR

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Advertisements

Synpunktssystem Vilka ändringar har gjorts i riktlinjen för synpunkthanteringen? Vad innebär ändringarna för dig som arbetsledare? Synpunkter som grund.
Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning6/22/2014 Kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning.
Brukarfokus i biståndshandläggning
Kommunikation som påverkar Göteborg 4 oktober 2012 Välkommen!
Landstinget och Kommunerna i Kalmar län - i samarbete
Granskning av utredningar av vuxna från 18 år med missbruksproblem
Nu sätter vi fokus på dem som utsätts för våld i nära relation Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten.
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Bättre mat och hälsa för äldre
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Stöd för analys och förbättring
Träning ger färdighet!.
Struktur för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematisk dokumentation inom socialtjänsten
Reglemente för God hushållning och intern kontroll
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Kompetensfrågorna en del av kvaliteten
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten Det finns ingenting så svårt att ta itu med, ingenting så vådligt att.
LEDNINGSFUNKTIONER I PRAKTIKEN
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Att få rätt saker att hända
1 Vad sägs i Socialstyrelsens tillsynsutredningar om missbruks- och beroendevården och vad visar Kunskap till praktiks uppföljning? Remisskonferens 2011.
Exempel på analys och handlingsplan
Handläggning enligt SoL
Överenskommelse 2013 Psykisk ohälsa
Välkommen till ESF:s seminarium
Uppsökande och förebyggande arbete
Länsgemensam ledning i samverkan
1 Förordning 1997:702 Vem? Varje kommun, kommunal förskola, fritidshem, skola Kommun: skolformerna, förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg Andra huvudmäns.
Modell för Utveckling av ledningssystem
Detta är God Vård.
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Din kompetens – vår möjlighet. Övergripande visionärt mål Målet är att hos landstinget som arbetsgivare höja kunskapen om personer med funktionsnedsättning.
Överenskommelse om samordning kring barn
Nollmätning och intressentanalys Kommunikations-strategi
Nya föreskrifter och allmänna råd
© APeL Några iakttagelser – generella mönster och möjliga tolkningar Enkätundersökning KNUT II 2009.
Hur väl verksamheten uppfyller nationella mål
Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 EVENTUELL VINJETT Södertälje kommun basfakta invånare Traditionell arbetarstad Stora arbetsgivare är - Scania - Astra - kommunen.
Regeringsuppdraget Länsstyrelsernas tillsyn: Granskning av handläggning och dokumentation Granskning av anmälningar Särskild tillsyn av alla HVB Tillsyn.
Överenskommelser 2014 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten - Regional stödstruktur för kunskapsutveckling - Regionalt.
Riktlinjer Dokumentation Kompetens- utveckling Stödmaterial.
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Beställning av tjänster
Kvalitetsutveckling - administrativa processer
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
Ledarkraft Systematisk kompetensutveckling för
Tillsynens syfte Tillsynen ska bidra till en säker vård och omsorg av god kvalitet och arbeta på ett sådant sätt som bäst gagnar vård- och omsorgstagarna.
FLER BLIR SJÄLVFÖRSÖRJANDE NÄR VI BLIR BÄTTRE. Från tro till vetande! KOMMUNALT NÄTVERK FÖR UTVECKLING I ett partnerskap samarbetar fyra kommuner för att.
Patientsäkerhetslag 2010:657 3 kap. Vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete.
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en.
Regionalt utvecklingsarbete evidensbaserad praktik inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. Sammanställning av intervjuer med.
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete (SHAM)
Regionalt utvecklingsarbete EBP inom verksamhetsområdet stöd till individer med funktionsnedsättning
Kartläggning av kundprocesser inom kommun och landsting
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
”Om vi inte vet vart vi ska spelar det ingen roll vilken väg vi tar”
Presentationens avskrift:

FLER BLIR SJÄLVFÖRSÖRJANDE NÄR Från tro till vetande! RÄTT INSATS, TILL RÄTT PERSON, I RÄTT TID, TILL RÄTT KOSTNAD OCH AV RÄTT AKTÖR. FLER BLIR SJÄLVFÖRSÖRJANDE NÄR VI BLIR BÄTTRE. KOMMUNALT NÄTVERK FÖR UTVECKLING I ett partnerskap samarbetar fem kommuner: NYNÄSHAMN, JÄRFÄLLA, SOLNA, SUNDBYBERG, SÖDERTÄLJE

Socialnämndens formella ansvar för förvaltningens systematiska kvalitetsarbete & Kommunernas effektmål med KNUT Hur hänger de ihop?

EFFEKTMÅL för KNUT II. Detta ska ha hänt i december 2009! DOKUMENTATION FÖR JÄMFÖRELSE FINNS BEPRÖVADE UTREDNINGS- OCH BEDÖMNINGSINSTRUMENT ANVÄNDS INSATSER ÄR UTVÄRDERADE MOT MÄNS OCH KVINNORS BEHOV SAMSPEL MED INTRESSENTER GER HÅLLBARA LÖSNINGAR FÖRBÄTTRINGAR ÄR IMPLEMENTERADE

Områden som omfattas Kvalitetssäkring av sociala tjänster (AR) Tillgänglighet (AR) Samarbete – samverkan (F) Handläggning och dokumentation ((F/AR) Fel och brister i verksamheten (F) Analys av risker (F) Synpunkter och klagomål på verksamheten (F) Personal- och kompetensförsörjning (F) Uppföljning och utvärdering av verksamheten (F/AR)

Förbättring av stöd, vård och behandling Professionell kunskap Förbättringskunskap System Variation Förändringspsykologi Lärandestyrt förändringarbete Ämneskunskap Personliga färdigheter Värderingar, etik Förbättring av stöd, vård och behandling Förbättring av processer och system i socialtjänsten + Ökat värde för dem verksamheten finns till för Utvecklat efter P Batalden & P Stoltz

Fel och brister 4 kap. 2 § Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för hur fel och brister i verksamheten skall identifieras, dokumenteras, analyseras och åtgärdas samt hur vidtagna åtgärder skall följas upp och brister skall utgöra ett underlag för det systematiska kvalitetsarbetet Finns ej tillgång till relevanta statistiska data. Generellt problem att lösa.

Synpunkter och klagomål 4 kap. 2 § Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för att samla in och använda synpunkter och klagomål från enskilda samt från t.ex. myndigheter och organisationer för att förebygga fel och brister utveckla verksamheten identifiera nya eller ej tillgodosedda behov Processkartläggningar Klientkartläggningar Brukarförfrågan kring X Statistik instrument x Följa in- och utflöde Samverkan

Samverkan och samarbete 4 kap. 1 § Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete, internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t.ex. överföring av information, och hur samverkan skall bedrivas såväl internt, inom och mellan nämnder, som externt med myndigheter och andra aktörer, med beaktande av bestämmelserna i sekretesslagen eller bestämmelserna om tystnadsplikt i SOL eller LSS. Kommunernas effektmål för KNUT SAMSPEL MED INTRESSENTER GER HÅLLBARA LÖSNINGAR Indikator/er: D1 KNUT och relevanta intressenter, interna och externa, utgår från brukarens mål och behov i sina insatser D2 Klienten/den arbetslöse utreds/bedöms med metoder som accepteras av samtliga intressenter (i första hand försörjningsstöd och arbetsförmedling, i andra hand även försäkringskassa och landsting)

Handläggning och dokumentation av ärenden som rör enskilda Kommunernas effektmål för KNUT DOKUMENTATION FÖR JÄMFÖRELSE FINNS Indikator/er: A1 Samma rubriker används inom kommunerna A2 Alla socialsekreterare gör journalanteckningar på likartat sätt A3 Dokumentation finns från samtliga bedömningar med Instrument X A4 Könsuppdelad statistik finns utifrån Instrument X ÄVEN MÅLET KRING UTVÄRDERING AV INSATSER 4 kap. 2 § Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för handläggning och dokumentation av ett ärende, dokumentation av genomförandet av en beslutad insats hur uppgifter skall lämnas mellan den som fattar beslut om en insats och den som ansvarar för det praktiska genomförandet av en insats, i förekommande fall efter prövning enligt bestämmelserna i sekretesslagen och bestämmelserna om tystnadslikt i SoL eller LSS, och uppföljning av en beslutad insats

Uppföljning och Utvärdering 4 kap. 2 § Ledningssystemet skall säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet omfattar metoder för uppföljning och utvärdering av verksamhetens planering, genomförande, resultat och utveckling. Kommunernas effektmål för KNUT INSATSER ÄR UTVÄRDERADE MOT MÄNS OCH KVINNORS BEHOV Indikator/er: C1 Klienter har tillgång till bättre utvärderade insatser C2 Klienter har tillgång till mer erfarenhetsprövade metoder inom insatserna C3 Personal har ökad kunskap om kostnadseffektiva insatser

Personal och kompetensförsörjning 4 kap. 2 § Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att det finns den bemanning som behövs för att utföra socialtjänstens uppdrag, personalen har den kompetens som krävs för att utföra uppgifterna, och personalen ges förutsättningar för fortlöpande kompetensutveckling som svarar mot verksamhetens behov och kunskapsutvecklingen inom verksamhetsområdet KLIENTKARTLÄGGNINGARNA ANALYS AV KOMPETENSBEHOV PROCESSKARTLÄGGNINGAR UTVECKLING AV VERKTYG UTBILDNINGAR UTIFRÅN ANALYS AV BEHOV

Vad finns kvar när de externa finansiärerna drar! ………….AV KUNSKAP OCH LÄRDOMAR…….. ………….HUR OMVANDLA TILL KOMPETENS OCH STRUKTURKAPITAL??? ……..OCH FORTSÄTTA ATT FÖRBÄTTRA……. ÄR PÅ RÄTT VÄG MEN DET GÄLLER ATT HA STYRFART, ANNARS ÄR DET LÄTT ATT RAMLA. (lite vingligt för en del)

FÖRBÄTTRINGAR ÄR IMPLEMENTERADE Kommunernas effektmål för KNUT Indikator/er: E1 Förbättringar är integrerade i den ordinarie verksamheten/strukturen (mainstreamad) E2 Nuvarande praktik som genom utvärdering visat på låg effektivitet är avvecklad (mainstrippad)

MEDBORGARNYTTA HUR FORMULERA UPPFÖLJNINGSBARA MÅL OCH MÄTA RESULTAT OCH EFFEKT?

ORGANISING CAPACITY 10 förutsättningar för framgångsrikt förbättringsarbete: Övergripande mål (visioner) Realistiska delmål och handlingsplaner Kommunikation – dialog om mål och aktiviteter mellan alla berörda Samarbete Politiskt stöd och delaktighet Tydligt ledarskap – balans mellan top down och bottom up Tid och långsiktighet Kompetensutveckling av personalen som ska göra jobbet Fokus på individens kapacitet Kontinuerlig uppföljning och utvärdering

Instrument X Produkt och Process REHAB ARBETS- MARKNAD Instrument X feedback feedback REHAB ARBETS- MARKNAD VIDARE UTREDNING R3. Missbruk TYP AV INSATSER Praktik Psykiatri Vårdcentral Samverkan: FK, AF SOC, PSYK, VC Missbruk, vuxen Rehabkonsult Etc etc etc AM3. Extra stöd AM2. Support AM1. Inget stöd MI DUR ASI ? R2. Psykiska funktions- hinder TYP AV INSATSER ”Jobbcenter” - arbetslinjen Målgruppsanpassade insatser Kartläggningar Motivation Praktik 1-3 Arbetsbedömning/prövning Arbetskonsulent Jobbsökaraktivitet Etc R1. Fysiska funktions- hinder

Lämnas varje månad till din chef. År/Månad:   Antal genomförda X: 567 18-20 21-24 25-65 SUMMA kvinnor män ANTAL GENOMFÖRDA X; del 1 och 2: 37 27 50 74 266 292 353 393 (vid samboförhållande görs ett X för varje individ) UPPFÖRDA INDIVIDUELLA HANDLINGSPLANER 2 8 6 10 AM 3 - extra stöd 4 33 28 39 38 AM 2 - support 9 15 25 54 76 73 110 AM 1 - inget stöd 75 83 112 114 RH 3 - fys rehab 1 7 11 RH 2 - psyk rehab 3 12 14 17 18 RH 1 - missbruk FLER INSATSER FÖRDJUPAD UTREDNING 5 SUMMA remitterade/överförda 21 49 65 189 226 259 308 ANTAL AVVIKELSER 62 89 97 (inte gjort X , ange skäl nedan) UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING AV HANDLINGSPLAN 16 30 34 ANTAL GENOMFÖRDA DUR ANTAL GENOMFÖRDA ASI

VAL AV MÅLGRUPP – hur prioritera? Val av grupp påverkar val av insats! Dessa två val påverkar resurstilldelning – ”investeringsbehov” Alla med FSS Alla med långvarigt FSS (under 35 år) Alla med ”Extra stöd” och ”Support” enligt Instrument X (under 35 år) Använda resurser till ”inget behov av stöd”, enbart AF Alla med bristande kunskaper i svenska eller utan gymnasieutbildning (under 35 år) Personer med funktionsnedsättningar Personer med missbruk Förhindra omotiverade skillnader mellan kvinnor och män!