Regionalt utvecklingsarbete evidensbaserad praktik inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. Sammanställning av intervjuer med.

En presentation över ämnet: "Regionalt utvecklingsarbete evidensbaserad praktik inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. Sammanställning av intervjuer med."— Presentationens avskrift:

1

2 Regionalt utvecklingsarbete evidensbaserad praktik inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. Sammanställning av intervjuer med biståndshandläggare inom LSS-verksamhet och deras chefer i Dalarnas 15 kommuner. Utifrån utvecklingsområdena barn och ungas inflytande och delaktighet, förstärkt brukarmedverkan samt systematisk uppföljning.

3

4 Resultat av sammanställning
Förstärkt brukarmedverkan för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning Handläggare utgår oftast från den sökta insatsen och inte utifrån individens behov. Svårt att matcha individens behov utifrån befintliga insatser. Barns delaktighet och inflytande saknas ofta i dokumentationen. Om barn kan uttrycka önskemål dokumenteras det i utredningen.

5 Ett par kommuner använder sig av alternativa kommunikationsstöd.
Förstärkt brukarmedverkan för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning Ett par kommuner använder sig av alternativa kommunikationsstöd. Svårt att samtala med barn utifrån barnets varierande grad av funktionsnedsättningar. Delaktighet och inflytande ökar med barnets ålder. Större brukarperspektiv när det gäller vuxna. Barns delaktighet är obetydlig i bedömnings- och beslutsfas. Vid beslut om personlig assistans är brukaren ofta helt åsidosatt.

6 Brukarens mål framgår sällan.
Förstärkt brukarmedverkan för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning Där man använder sig av en standardiserad utredningsmetod framgår brukarens mål tydligt. Brukarens mål framgår sällan. Tydligare genomförandeplaner med tydliga mål, brukar- och behovsstyrd. Insatser matchas ofta vad gäller behov men kan ej alltid tillgodoses i utförandet. Kontaktpersonsystem Upprättar i ganska stor utsträckning genomförandeplaner men de varierar i kvalitet och innehåll.

7 Systematisk uppföljning
Vad (beslut om insats) och Hur (verkställigheten av beslut) hänger ej ihop – rättsosäkert läge. Huruvida brukarens mål framkommer eller ej beror på om handläggaren frågar om och dokumenterar det eller ej. Brukarens mål framgår sällan. Upprättande och uppföljning av genomförandeplaner varierar.

8 Identifierade förbättringsområden utifrån sammanställning av kommunintervjuer
Standardiserade metoder Metodutveckling i alternativa kommunikationsstöd. Kompetensutveckling - dokumentation och handläggning utifrån barns delaktighet och barnets perspektiv samt vuxnas brukarmedverkan.

9 Identifierade förbättringsområden utifrån sammanställning av kommunintervjuer
Kompetensutveckling – att samtala med barn. Barns utvecklingspsykologi Rutiner för upprättande och uppföljning av genomförandeplaner.

10 Påtalat utvecklingsbehov från personal utifrån de tre utvecklingsområdena
Samtala med barn Barn och ungas behov – utvecklingspsykologi Föräldraförmågan Metoder för alternativ kommunikation Bedömnings/skattnings instrument för barn (BBIC?) Anhörigstöd Individuell plan IBIC/ICF Samverkansöverenskommelser Genomförandeplaner Gemensamt verktyg för uppföljning.

11 Påtalat utvecklingsbehov från personal generellt
Ökad kunskap Helhetssyn SoL/LSS. Vad och hur måste hänga ihop. Kompetensutveckling psykiatri/dokumentation och handläggning. Handledning utifrån profession och roll. Utredningsmetodik: vad/när/hur Samverkan Lärande professioner emellan, bygga broar externt och internt. Habiliteringen – när barnen blir vuxna. Övrigt Utvidgat nätverk. Nätverk för verkställigheten. Utveckling av daglig verksamhet. Regionjurist Brist på avlastningsfamiljer. Avslag personlig assistans – kommunerna belastas alltmer – hur hantera?

12 Varför ICF? För en kvalitetshöjning inom funktionshinderområdet, utveckla en evidensbaserad praktik. För ökad delaktighet och inflytande för brukarna, barn och vuxna. För en rättssäkrare handläggning. Förbättra den systematiska uppföljningen. Likabedömningar. För att underlätta kommunikationen genom gemensamt fackspråk.