IHF Utbildning i LUND 2011-04-04

handledning, utbildning, arbetsplatsutveckling, Familjeforum Lund AB är ett kunskaps- och behandlingsföretag som erbjuder; intensiva manualbaserade öppenvårdsinsatser för barn ungdomar och familjer, handledning, utbildning, arbetsplatsutveckling, effektutvärderingar och forskning, Samt konsultation utifrån ett multisystemiskt tänkande. Verksamheten har ca 40 anställda och bedrivs i Sverige och till viss del utomlands. Huvudkontoret ligger i Lund.

Största riskerna för ogynnsam utveckling över tid: Barn som debuterar tidigt med normbrytande och antisocialt beteende Tonåringar som får insatser av socialtjänsten p g a beteendeproblem Fosterbarn (även de som växer upp i fosterhem) Barn som växer upp i familjer med långvarigt socialbidrag Lätta att identifiera och nå: de finns i socialtjänsten. 3

Pojkar placerade pga beteendeproblem Normalpojkar Placerade pojkar Döda vid 25 år 0,5% 5,5% Sjukhusvård 20-24 år pga suicidförsök, psyk, alk/nark 1 % 30% Fängelse el rättspsyk 20-24 år 3% 44% Skyddstillsyn el mer 20-24 år 4% 58% Lagförd 20-24 år 16% 75% Tonårspappa < 1% 8% >25% socialbidrag vid 25 år 27% Socialbidrag vid 25 år 6% 53% Max grundskola vid 25 år 10% 67% 4

Självmord i tonåren och i ung vuxen ålder - summering av registerstudier från EpC RR Just för kön/ålder F d långtidsplacerade fosterbarn 4.3 Utlandsfödda adopterade 3.7 Ungdomar som växt upp i familjer med långvarigt soc bidrag 3.5 Ungdomar med psykiskt sjuka föräldrar 3.0 Ungdomar som fått andra insatser av socialtjänsten under uppväxten än långtidsvård 2.7 Ungdomar som växt upp i familjer med kortvarigt soc bidrag 2.2 Nationellt adopterade 2.1 Ungdomar från ensamförälderfamiljer 2.0 Ungdomar från familjer med mycket låg inkomst (men utan socialbidrag) i.s. 5

Förekomst av placering i dygnsvård före 7-årsdagen bland barn med ”bäst” och ”sämst” socioekonomisk bakgrund. Barn födda i Sverige 1992-1996 Mor är ensamstående och har högst grundskoleutbildning och förvärvsarbetade ej 1997 och fick socialbidrag varje år 1996-1998 1 av 7 placerad i dygnsvård före 7-årsdagen RR >250 Barn födda i Sverige 1992-1996 Mor är sammanboende och har högskoleutbildning och förvärvsarbetade 1 nov 1997 och fick ej socialbidrag 1996-1998 <1 av 2.000 placerad i dygnsvård före 7-årsdagen 6

Samhällsekonomi Tidig antisocial karriär kostar samhället 20 milj kr till vuxen ålder (Cohen m fl, 1998) Alkoholistkarriär kostar samhället 11,5 milj kr (Bremberg, 2004) Utbilda föräldrar till 12 500 barn – ”vinst” om 1 barn blir hjälpt Utbilda 6 900 barn – vinst om 1 blir hjälpt

NIVÅER FÖR EVIDENSBASERAT ARBETE BEFORSKADE MANUALISERADE METODER MED POSITIVT RESULTAT EVIDENSINFORMERADE FAMILJETERAPIMODELLER Behandlingen styrs av tillgänglig forskning TEORIBASERADE METODER Man följer en viss teori i behandlingen Hitte-på terapier Man har varken evidens eller teori

Den evidensbaserade cykeln Lämplig för denna brukare Situation och omständigheter Bedömning av sammanhang Professionell expertis Brukarens erfarenheter Och önskemål Hinder tex Kulturell konflikt Bästa tillgängliga evidens Risk och skydds faktorer Brukarens Önskningar Och villighet Att pröva Standardiserade Bedömnings/självsvars instrument Effektiva insatser/ metoder

Standardiserade bedömningsmetoder: socialstyrelsens slutrapport redovisning av regeringsuppdrag 2001-2003 För en kunskapsbaserad socialtjänst Standardiserade bedömningsmetoder: Metoder som mäter måluppfyllelse ( Klient och behandlare sätter upp mål måluppfyllelsen kan följas upp kvalitativt eller standardiserat ) Formulär som täcker livsområden ( Behovs analys används till grund för; utredning, beslut av insats, behandlingsplanering och uppföljning ) Formulär koncentreras till ett särskilt livsområden ( Klienten tillfrågas mer djupgående om sin situation t ex vardagssituation, familjefunktion ) Formulär som mäter klientens upplevelse av insatsen ( om de är nöjda om de har fått hjälp )

För att metoden skall vara kunskapsbaserad krävs Empirisk definerade målgruppskriterier Standardiserad utbildning till utövarna Strukturerade interventioner beskrivna i en manual eller handbok Predefinerade kärnkomponenter eller rättningslinjer Kontroll av behandlingsintegriten: att praktiken överensstämmer med kärnkomponenterna i metoden ( program, intervention, insats eller praktik) Burns, 2000

Vad säger vi att vi gör Gör vi vad vi säger att vi gör Gör det någon skillnad

Målarbetet Strukturmål Processmål Resultatmål Resurser, metoder, rutiner Hur, var, när processen genomförs Effekt el förändring hos kund som tillskrivs processen Manual Adherence Effektrapport Kräver evidens- baserade metoder Förändring i förekomst av risk- el skyddsfaktorer Symtom reduktion Vad säger vi att vi gör? Gör vi det vi säger? Gör det ngn skillnad?

Privatiserad yrkesroll ( där det är upp till var och en behandlare att använda metoder och verktyg efter eget huvud.) Arbetsmetoder utmanas sällan och utveckling av nya metoder får lite stöd i det dagliga arbetet. Polarisering eller utslätning av olika teorier metoder (Typ här arbetar vi bara dynamiskt eller här jobbar med lite av varje vi tar lite här och lite där) Lite diskussioner om vad som hjälper när och hur. Organisationen behov förändringar / ekonomi mm kan prioriteras före framgångsfaktorer i behandlingen

Manualiserad yrkesroll Innovation: Manualens gränser och kärnkomponenter diskuteras och ifrågasätts. Nya verktyg utvecklas för att följa och anpassa behandlingen till kärnkomponenterna Aktiva Teoretiska diskussioner / hypotesbildning: Manualens teorier metoder diskuteras och hypoteser prövas efter klienternas behov och deras sociala sammanhang. Organisationen står bakom kärnkomponenterna i manualen och kan skydda metoden från att urvattnas eller drifta bort

Implementerings processen Undersökning hinder och möjligheter. Personal, organisation , vårdgrannar, ekonomi mm ( readiness ) Implementeringsplan Utbildning Praktisk tillämpning Handledning/konsultation Utvärdering/addherence Certifiering

Målgrupp Barn och ungdomar med beteendeproblem Barn och ungdomar som befinner sig i en utstötningsprocess från familj, kamrater, skola, BUP och socialtjänst. ( Svarte Petter ) Barn och ungdomar som riskerar att placeras utanför familjen och institutionsplaceras Barnen och ungdomarna har ofta olika diagnoser som CD ADHD bipolär sjukdom. Föräldrarna har ofta psykiska åkommor som depression ( När vi jämför symtombelastning för vår målgrupp med klienters symtombelastning inom barn och ungdomspsykiatrins slutenvård går det inte att urskilja vår målgrupp )

Man räknar med att barn och ungdomar som blir föremål för behandling startat eller fullföljer inte behandlingen i så hög utsträckning som 50 - 74 %. (Kazdin,1990) Ungdomar med beteendeproblem är ännu svårare att engagera i behandling.

Kärnkomponenter i sena familjeinterventioner Framgångsrika familjeinterventioner syftar till att engagera familjen i aktiviteter som främjar positiva former av familjesammanhållning och engagemang. t ex kommunikationsträning, problemlösning och konflikthantering Risk och hälsofaktorer som har att göra med familjen och den utvecklingsmässiga övergången från barndom till ungdomsår (metaanalyser Woolfenden, Williams& Peat 2003)

Effektiva program använder sig av interaktiva strategier för att lära ut färdigheter till föräldrar och deras barn som innehåller övning och återkoppling De ger hemläxor och hjälper sedan familjen att förfina färdigheter som fungerar och förändra dem som inte fungerar De använder sig av familjeinterventioner som främjar familjens engagemang, samarbetsvilja och vilja att investera i programmet Anledningen till att familjen stannar kvar och engagerar sig i interventionerna är att programmet når ut till familjen att programmet främjar ett konsekvent och respektfullt samspel mellan programansvariga och familjen samt att man minimerar praktiska hinder för deltagande ( tider, transporter mm ) Kombinationen av kärnkomponenter och vettiga pedagogiska strategier som tycks ge bäst resultat ( Dusenbury,2000, Kumpfer & Alvarado,1998; Lochman & van den Steenhoven 2002

Framgångsfaktorer i psykosocialt förändringsarbete ( förebygga och förhindra normbrytande beteende ) Att ge insatser som har en terapeutisk grund ide som syftar till att förändra beteenden och tankesätt är generellt sett mer effektivt än på följder som saknar sådant innehåll som t ex avskräckande insatser och övervakning. Insatser som utgår från principerna om risk behov och responsivitet är generellt mer effektiva. Riskprincipen innebär bäst effekt med ungdomar med medel eller hög risk att återfalla och mindre eller ingen effekt med ungdomar med låg risk att återfalla.

Forts…Generella slutsatser Behovsprincipen, insatserna ska riktas mot riskfaktorer som upprätthåller ungdomens kriminella beteende. Vilka riskfaktorer detta är behöver noggrant kartläggas och bedömas från individ till individ Responsivitets principen innebär att anpassa insatsernas mål, innehåll och genomförande efter individens behov och faktorer som påverkar dennes beteende, exempelvis motivation och inlärningsstil som kan påverka individens benägenhet att helhjärtat delta i insatsen

Forts…Generella slutsatser … När insatserna implementerats på ett adekvat sätt till exempel genom att personalen får lämplig utbildning och när insatsen används som föreskrivits i manualer och instruktioner ökar effekterna När behandlingsgrupper består av många ungdomar med kriminellt förflutet och med stor risk för framtida kriminalitet då minskar chanserna till positiva behandlings effekter. Negativa processer sk avikandeträning kan uppstå i ungdomsgruppen

Specifika metoder Den behandlingsinriktning som konsekvent visat sig minska fortsatt kriminalitet är familjebaserade insatser som primärt fokuserar på att bygga upp föräldrars föräldraförmågor. Effekterna är små till medelstora En annan behandlingsinriktning som är relativt effektiv är insatser som har en kognitiv eller kognitivbeteende terapeutisk inriktning. Ungdomarna tränas att se konsekvenserna av ett beteende, att förstå egna motiv och utveckla nya sätt att kontrollera sina beteenden. Effekterna är små till medelstora

Blueprint PROJECT Nurse Home Visitation (Dr. David Olds) The Incredible Years Series (Dr. Carolyn Webster Stratton)  Bullying Prevention Program (Dr. Dan Olweus)  Promoting Alternative  Thinking Strategies (Dr. M. Greenberg and Dr. C. Kusche)  Big Brothers Big Sisters of America (Ms. Dagmar McGill)  Project Towards No Drug Abuse (Project TND) (Dr Sussman et al) Multisystemic Therapy (Dr. Scott Henggeler)  Functional Family Therapy (Dr. Jim Alexander)  Midwestern Prevention Project (Dr. Mary Ann Pentz)  Life Skills Training  (Dr. Gilbert Botvin)  Multidimensional Treatment Foster Care  (Dr. Patricia Chamberlain)

IHF Intensiv hemmabaserad familjebehandling En Manual byggd och influerad av behandlingsmanualerna: MTFC FFT MST ART MI Samt mångårig erfarenhet av psykosocialt förändringsarbete med familjer, barn och ungdomar med komplexa problem och behov

Multipla orsaker till antisocialt beteende. Följande samband är dokumenterade av olika forskargrupper. Individuella svårigheter: Familjerelationer: Samvaro med avvikande kompisar: Skolsvårigheter: Grannskap och närsamhälle:

Mål Att sammanhållningen och omsorgen i familjen blir stärkt. Att ungdomen/barnet återupprättar kontakter med positiva prosociala vänner och avbryter kontakter med negativa vänner och miljöer. Att barnet/ungdomens förbättrar sina prestationer i skolan Att ungdomen ökar sitt deltagande i positiva fritidsaktiviteter Att kontakten mellan familjen och omgivningen stärks. ( t ex skola-familj ) Att familjen får erfarenheter och verktyg så att de själva kan lösa framtida problem och svårigheter.

Riskfaktorer Hos den unge Hos familjen Föräldrarnas egna svårigheter Trotsighet, ilska eller oräddhet Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer Negativa problemlösningar, tolkningar eller attityder Nedstämdhet eller självskadande beteende Normbrytande beteende Alkohol- eller droganvändning Problematiska kamratrelationer Föräldrarnas egna svårigheter Svårigheter i föräldra-barnrelationen Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier 29

Skyddsfaktorer Hos den unge Hos familjen Positiv skolanknytning och prestationer Positiva förhållningssätt eller problemlösningar Positiva umgängen och aktiviteter Den unges medvetenhet och motivation Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd Föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier Föräldrarnas medvetenhet och motivation 30

VAL AV KLIENT - GRUPP INSATSER SKYDDS FAKTORER RISK S E K V N R I G O A T U L FEEDBACK

Tvingande processer ( inlärd hopplöshet ) Fas 1: Trampa vatten Föräldrarna uppger att problemen började i samband med födelsen. Spädbarnet skrek mycket och drog sig undan fysisk beröring. Föräldrarna lyckades inte lugna barnet. Föräldrarna hoppades att beteendet skulle mogna bort. Förklaringen stöddes av professionella på mödravårdscentraler. Inga speciella insatser gjordes.

Fas 2: Problemen erkänns När barnet var tre år började föräldrarna inse att deras barn skiljde sig från andra. Föräldrarna söker efter förklaringar och orsaker, de börjar skuldbelägga sig själva. Ofta blir sökandet efter orsaker ett led i en coping-process, som innehåller problemlösning och emotionell reglering. Försök med speciell mat, sovtider, rutiner, m.m prövas. Mammorna funderade kring omständigheterna kring graviditet och förlossning. Föräldrarna letar efter orsaker i skolmiljön. De byter dagis/skola i hopp om att hitta lärare som bättre kan hantera barnets behov. Letandet efter orsaker har också en funktion av emotionell reglering t.ex. när föräldrarna analyserar sin egen barndom. Speciellt papporna kunde berätta att de haft liknande problem med aggressioner när de var små. För de flesta blir detta en process där de reflekterar över både inre och yttre orsaker till beteendet. Medvetna om sina egna begränsningar skapas känslor av skuld. Föräldrarna har ofta många professionella kontakter och får där ytterligare olika förklaringar till barnets beteende.

Fas 3: Inlärd hjälplöshet Denna fas präglas av en övergång från självförebråelser och desperata försök att förstå och hantera problemen till en känsla av uppgivenhet. Föräldrarna prövar det mesta; utegångsförbud, indragen veckopeng, utskällning och ibland fysisk bestraffning. En del söker hjälp på BuP och socialtjänsten. Dessa ansträngningar kan betecknas som en desperat jakt efter lösningar som gör att de får svårt att ha tid och ork att hålla fast vid strategier över tid. Föräldrarna beskriver att de känner sig som invaderade och paralyserade av barnets problem. De känner sig som offer och gisslan samt att barnet är ute efter dem. De upplever att det är barnet som styr och kontrollerar familjens liv. Kontrollförlusten och självförebråelserna sätter igång negativa spiraler av vredesutbrott – fysisk bestraffning – skuld – ånger – tillbakadragenhet och uppgivande av gränssättning som leder till ökat aggressivt beteende hos barnet. Föräldrarnas upplevelse av att de har investerat enormt mycket i sitt barn utan att få något tillbaka är något som föräldrarna har svårast att acceptera.

Inlärd hopplöshet Hörnstenen i tankarna om inlärd hopplöshet är hypotesen att personer som har erfarenheter av att inte ha kontroll över vad som händer dem ofta utvecklar motivations-, kognitiva och emotionella underskott. Motivationsunderskottet tar sig uttryck i minskade försök till frivilliga förändringar. Det kognitiva underskottet visar sig i tron om att det ändå inte kommer att fungera och det emotionella underskottet visar sig som depressiva affekter. (Seligman 1975).

Riskfaktorer i en utvecklingsmodell Före födelsen Spädbarns åldern Tidig barndom 2 - 5 år Låg och mellanstadie 6 - 11 år Högstadiet och Gymnasiet 12 – 18 år

Före födelsen Mamma Rökning/ Missbruk Näring/ Hälsovård

Spädbarns åren Föräldrar utvecklingsmässigt olämpliga, missbrukande Före födsel Föräldrar utvecklingsmässigt olämpliga, missbrukande hög stress, låg social support Barn Temperament Hälsostatus Mamma Rökning/ Missbruk Näring/ Hälsovård

TIDIG BARNDOM Hemma Vårdgivare Avvisar barnet Dålig positiv Före födsel Spädbarns åren Vårdgivare Avvisar barnet Dålig positiv förstärkning Lågt Engagemang Inkonsekvent disiciplin Hemma Föräldrar utvecklingsmässigt olämpliga, missbrukande hög stress, låg social support Barn Temperament Hälsostatus s Brysk disciplin Bryskt beteende Mamma Rökning/ Missbruk Näring/ Hälsovård Tillbaka dragande Olydig Barn Antisocialt beteende

Socialinlärningsteori-(Coercion Theory) fyra faser -Tidigt lär sig barnet genom gnäll, skrik, ignorering, och vägran att lyda, att han kan få sina föräldrar att backa och sluta ställa krav -När detta händer om och om igen lär sig barnet ej att samarbeta och lyda

Systemteori ( Bateson, Haley & Weakland 1956 ) Från mekaniskt, linjärt fokus ( orsak-verkan) till ett perspektiv som förstår orsakssammanhang i form av samtidigt, ömsesidigt influerande och sammanhängande fenomen. Helheten är större än summan av delarna Antisocialt beteende är enligt systemteorin en funktion av dynamiska interaktioner mellan element från hela systemet och mellan systemet och den kringliggande ekologin

En systemisk terapeut utforskar: hur föräldrarnas uppfostringsstrategier påverkar barnets beteende hur barnets beteende påverkar föräldrarnas beteende Hur föräldrarnas förhållande till barnets beteende hänger samman med föräldrarnas äktenskapliga förhållande Hur barnets beteenden påverkar omgivningen. Barnets förhållande till skolan Barnets förhållande till jämnåriga Barnets förhållande till släktingar

Socialekologi ( Bronfenbrenner ) Liknar individens ekologiska omgivning med inkapslade strukturer den ena innanför den andra som ryska dockor. På samma sätt som systemteorin ser man individen som en växande helhet som aktivt formar sin omgivning samtidigt som den blir formad av samma omgivning

En socialekolog antar att barnets antisociala beteende också är influerat av: Miljöer och personer som inte kommer i direkt kontakt med barnet. Te x föräldrarnas arbetsförhållande, mediavåld mm Ett bredare och talrikare kontextuellt inflytande t ex kan ett barns framgångar i skolan både bero på samarbetet mellan skola och hem och på hur och vad som undervisas i skolan. T ex kan mammans bristande stöd till skolans disciplinära åtgärder hänga samman med en konflikt mellan henne och hennes man när det gäller uppfostringsstrategier, en tidigare konflikt mellan mamman och skolans personal kan påverka, liksom mammans depressiva symtom etc.

Kamrater Mycket tid med avikande kompisar Asocialt beteende Individen Låg verbal förmåga Psykiatriska symtom Svårt temperament Asocialt beteende Grannskaps och Samhällsfaktorer Hög rörlighet Arbetslöshet dåligt socialt stöd kriminell subkultur Familjen brist på tillsyn Låg värme-hög konflikt Missbruk, kriminalitet psykiatri Sociala faktorer Dålig utbildning Dålig struktur och kaotisk omgivning i skolan

OLA Dricker alkohol Stor tillgång på alkohol Vänner som dricker Bevisat av:fältassistent, föräldrar Stor tillgång på alkohol Bevisat av: fältassistent, närpolis Självmedicinering Bevisat av: Ola, föräldrarna Alkoholproblem I familjen Bevisat av: mamma OLA Dricker alkohol Inga konsekvenser Bevisat av: föräldrarna Ger en “KICK” Bevisat av: Ola Inga positiva fritidskontakter Bevisat av: Ola Konflikter hemma Bevisat av: familjen Föräldrarna har dålig koll på vad Ola gör Bevisat av: föräldrarna

Motstånd ( Var skall vi börja ) Beteende Känsloutryck Koalition Värderingar Interpersonella behov av närhet och distans Lågt M O T S Å N D Högt x

VAD GÖRA NÄR? JU HÖGRE STRESS DESTO MER BETEENDEINRIKTADE INSATSER INRIKTADE PÅ NUSITUATION JU LÄGRE STRESS DESTO MER KÄNSLOINRIKTAT PÅ DÅ-, NU- OCH FRAMTID

Beteendeförändringsfasen Generaliseringsfasen (empowerment) IHF Engagemangsfasen Undersökningsfasen Beteendeförändringsfasen Generaliseringsfasen (empowerment)

Behandlar systemet Fam.beh Ungdoms Beh. Familj Behandlings Samordnare Barn skola social Polis Fritid

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling Engagemangsfas Undersökningsfas Beteendeförändringsfas Generaliseringsfas BEHANDLINGSPLAN BEHANDLINGS TEAM MÖTEN ALLIANS DOKUMENTATION METODKONTROLL MÅLFOKUSERING BETEENDEANALYS SKYDDS- OCH RISK FAKTORER EMPOWERMENT GENERALISERING Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling

Engagemangsfasen Hembesök Matchning Alliansbygge Inge hopp Samarbetsprojekt Information erfarenheter/forskning Ge familjen en bild av hur samarbetet/ behandlingen kommer kunna att se ut

Positiva omformuleringar - + Lägga sig i Vara otålig Vara arg tjatig vara likgiltig Försvara sig Vara uppgiven Vara uppkäftig Ha dåligt självförtroende Överaktiv Egoistisk Vara osäker Svårt att samla tankar Intresse, bry sig om, engagerad Ivrig, angelägen, drivande Uppriktig, ledsen, visar känslor Omtänksam, visar omsorg, bryr sig Tolerant, stillsam, diplomatisk Sätter gränser, skyddar sig, integritet Öppenhet, erkänner svaghet Uppriktig, ärlig, modig Försynt öppen för nya intryck Intensiv, energisk Ledare, går sin egen väg, individualist Försiktig, fundersam, sökande Avslappnad, kreativ mm

Effekt av positiv omformulering Ger möjlighet att komma ur destruktiva mönster Introducerar alternativ som kan skapa förvirring ur vilket alternativa beteende kan komma fram Ger något nytt att tänka på som kan ändra syn på varandra eller på varandras beteende Lättar på den syndabocksprocess som ofta förekommer

Undersökningsfas Nätverkskarta, tregenerationer tillsammans med familjen. Var finns resurserna och var finns hindren för Förändringar och lösningar. Vilka riskfaktorer respektive hälsofaktorer finns det inom olika livsområden Rita en tidsaxel för när och hur tidigare problem bemöts. Finns missbruk, psykiska åkommor i släkten. ( FT ) Vad är föräldrarnas ”teori” om sin barn/ungdoms beteende Hur var det i familjen innan problemen började Hur kommer det att se ut i familjen när problemen är lösta Vad har familjen gjort för lösningsförsök som inte fungerat ( obs undvik att ge lösningsförlag i undersökningsfasen )

Samordnaren Detta säger vi idag Samordnarens funktioner Hälso - riskfaktorer inom Livsområden Multisystemisk analys Analys av sociala färdigheter Arbetsplan Nätverksmöte Verktyg för intern handledning Styrkor/svagheter sammanfattning

Samordnare – funktioner i Familjeforum Sammanställer Genomförandeplan Kallar till möten Kontakter med myndigheter/uppdragsgivare Person som övriga i teamet kan referera till och på så sätt hålla sig neutrala i olika interventioner.

Samordnares roll i olika faser Engagemangsfas Kontakt med myndigheter Information och erfarenheter Ge bild av hur samarbetet kommer kunna att se ut Undersökningsfas Hålla koll på att alla i teamet Kartläggning samlar in information som behövs för kartläggningen Sammanställa arbetsplan Beteendeförändrings Ge uppdragsgivare rapporter och generaliseringsfas Intern handledning Praktik och arbete ”Referensperson”

Samordnaren ansvarar för att följande görs och diskuteras inom teamet i undersökningsfasen Nätverkskarta, tregenerationer tillsammans med familjen. Var finns resurserna och var finns hindren för förändringar och lösningar. Vilka riskfaktorer respektive hälsofaktorer finns det inom olika livsområden Rita en tidsaxel för när och hur tidigare problem bemöts. Finns missbruk, psykiska åkommor i släkten. ( FT ) Vad är föräldrarnas ”teori” om sin barn/ungdoms beteende Hur var det i familjen innan problemen började Hur kommer det att se ut i familjen när problemen är lösta Vad har familjen gjort för lösningsförsök som inte fungerat ( obs undvik att ge lösningsförlag i undersökningsfasen ) x

Datum__________ Närvarande__________ Klientens namn___________ Team träff Datum__________ Närvarande__________ Klientens namn___________ Alla skall vara förberedda, tänk igenom vad just du vill ta upp? Det är allas ansvar att team träffarna blir så bra som möjligt. Interventioner som bestämdes på förra teamträffen Ej genomfört (beskriv) Delvis genomfört Helt genomfört Hur tungt är ärendet för närvarande 0-10 Färdighetstränare Ungdomsbehandlare Familjebehandlare Samordnare Övrig personal Vem tycker du har gjort ett bra arbete sedan sist, vad skulle du vilja berömma? Ge varandra mycket beröm!!! Vad skulle du vilja ha gjort annorlunda? Vad har ni för idéer kring varför interventionerna lyckades respektive misslyckades? Vilka hinder finns, hur kan de vi ta oss förbi dem? Hur har informationen mellan team medlemmarna fungerat? Finns det något som du vill ta upp som hindrar dig att arbeta vidare på ett bra sätt, trötthet på klienten, hot om våld, konflikter inom gruppen etc? Förbered de interventioner som skall genomföras till nästa teamträff Sammanhangsmarkera utifrån faser, var är ni, är familjen i fas med er? Vilket beteende/känsla/relation etc är det ni tänker er göra en intervention kring? Hur är detta kopplat till arbetsplanen? Om ni har idéer kring många interventioner, hur skall ni prioritera och varför prioriterar ni som ni gör? Vad har ni för hypoteser kring varför beteendet/känslan/relationen ser ut som den gör? Här kan ni använda er av MST ringarna Vilka teoretiskt synsätt ligger till grund för era hypoteser? Vad vill ni att interventionen skall leda till, vilket är målet? Utgår målet från arbetsplanen? Vad är delmål på vägen? Vilka tekniker och metoder kommer ni att använda, ge varandra tips och idéer. Här kan ni använda funktionell familjeterapins hierarkitrappa. På vilken nivå görs interventionen? Vem ansvarar för vad? Hur skall informationen ges till varandra till dess ni träffas igen?

Nio principer för multisystemisk behandling (Hengeler ) Det har gjorts en analys av vad det är för faktorer som förstärker och bevarar problemet och det finns en förståelse för sambandet mellan problemet och ett socialt kontext (sammanhang). Teamet har undersökt resurserna i systemet för att hitta positiva ingångar till att se det friska som hävstång för förändring. Mål och medel är utformade så att de ökar ansvarsfullt beteende i och omkring familjen Målen ska vara formulerade i närvaro och beteendetermer. De ska vara handlingsinriktade. Målen/medlen ska vara inriktade beteendesekvenser mellan olika system. Målen/medlen ska vara anpassade till ungdomens/barnets ålder och utveckling Målen och medlen ska vara utformade så att de kräver dagliga ansträngningar från familjemedlemmar Mål och medel ska utvärderas ur olika perspektiv skola/familj/ungdom/syskon/fritid Behandlingsinsatserna ska inte göra familjen beroende av behandlarna eller behandlingen. x

Arbets/genomförandeplan Behandlingssamordnaren formulerar en arbetsplan där alla aktörers, ungdomens, föräldrarnas ev. syskons, skolans, socialförvaltningens, mål ( långsiktiga ) finns med och vad som skulle vara ett första tecken på att målet går mot uppfyllelse. (kortsiktiga mål) Vidare beskrivs i arbetsplanen vem som gör vad och hur ofta behandlarna träffar familjen och ungdomen/barnet. x

Nätverksmöte/uppstartsmöte När undersökningsfasen avslutas kallas till ett nätverksmöte där alla aktörer träffas för att gå igenom arbetsplanen. Behandlingssamordnaren håller mötet och låter var och en utrycka vad som talar för att målen i arbetsplanen kommer gå mot uppfyllelse. Vidare går man igenom vilken oro som finns och vad som kan hindra målen från att gå mot uppfyllelse. Tider för uppföljningsmöten görs upp. Alla informeras om rätten att kalla in krismöte Frågor om sekretess och informations utbyte diskuteras och bestäms. Det optimala är om familjen godkänner att de professionella systemen kan prata med varandra om stödet till ungdomen/barnet och familjen.

Verktyg i rollen som intern handledare Problematisera! Arbetsplanen – utgå alltid från den. Vad står? Vilka mål finns? Vilka medel? Har mål uppfyllts – på väg att uppfyllas? Om inte – varför? När ett mål inte uppnåtts är det antingen fel på målet eller på medlet eller båda delarna. Vad kan göras annorlunda? Alla förändringar skall skrivas in i arbetsplanen

Olika domäner Produktionsdomän – Den domän där frågor som härrör uppdragsgivare, ledning hör hemma Behandlingsdomän - Den domän där frågor som härrör teamets mål och medel – insatser hör hemma Etisk domän – Den domän där frågor om insats/intervention är berättigad utifrån den egna arbetsplatsen policy – ideologier hör hemma

Verktyg i rollen som intern handledare Domänmedvetenhet – många oklarheter kan förtydligas genom domänmedvetenhet. I vilken domän hör problemet hemma? Vem äger problemet? Var finns svaret – lösningen på problemet? Försöker vi lösa problemet i ”fel” domän? (Till exempel använder vi medel i behandlingsdomänen för att kompensera problem som bör lyftas till produktionsdomänen?)

Verktyg i rollen som intern handledare Frågor Varför? Vad är problemet? Utforskande frågor – för att klargöra och tolka vad som sägs. Fråga efter exempel och konkretisera –        Fråga efter antaganden och föreställningar - hur tänker du…hur gör du…vad menar du…vad ser du….   Ledande frågor - frågor för att bevisa antaganden eller föreställningar. –        Fråga efter konsekvenser av ett antagande –        Ge exempel på en hypotetisk situation - ”om det är som du tror, vad skulle hända om…” (Från Sokrautiska metoden)

Verktyg i rollen som intern handledare De fyra F:n (Martin Lardén) Förtroende Feedback Förstärkning Förändring För och nackdelar lista Optimism x

Svårigheter och styrkor Utanför rollen ger möjligheter till att se alla nyanser – perspektiv av behandlingsarbetet Teamet känner trygghet i att det finns någon som har överblick över hela systemet Personalgrupp blir mer sammansvetsad Behandlingsarbetet utsätts för ständig omprövning och förändring, det går inte lika lätt rutin i insatser Svårigheter Att behålla utanförperspektivet Att utmana utan att provocera Att ha särställning mot kolleger

Vanliga misstag Utgår inte från arbetsplanen Ingen problematisering – det blir en lägesrapport Inte tillräckligt utforskande – tolkar svar istället för förtydligande genom frågor Vill hitta snabba lösningar För mycket samförstånd med teamet – tappar särställningen; blir en del av systemet Utmanar inte teamet i deras föreställningar x

Sammanfattning Systemteori – behandlare blir en del av systemet Samordnaren är en person som står utanför systemet men med inblick i det Samordnaren kan ha olika roller i olika delar av insatsen En arbetsplan i närvarotermer – mål och medel - blir samordnarens (och teamets) viktigaste kompass i arbetet

Implementerings processen Undersökning hinder och möjligheter. Personal, organisation , vårdgrannar, ekonomi mm ( readiness ) Implementeringsplan Utbildning Praktisk tillämpning Handledning/konsultation Utvärdering/addherence Certifiering

Journaldigital ett verksamhetssystem som garanterar Hanterbarhet Begriplighet Meningsfullhet

FLÖDESSCHEMA JD LIVSOMRÅDEN ARKIV BH. ENHET PERSONAL STATISTIK CBCL INLOGGNING FLÖDESSCHEMA JD ATT GÖRA L. LIVSOMRÅDEN ARKIV JOURNALER VALD JOURNAL HÄLSA REF. BIBLOTEK PERS. UPPGIFT UTBILDNING BH. ENHET ADMINISTRATION KONTAKTER IDENTITET FAMILJ ADHERENCE FFT, IHF PERSONAL LOGGA UT ANSV. SOCIAL. SOC- UPPFÖRANDE STATISTIK BAKGRUNDS- VARIABLER KÄNSLA - BETEENDE KLARA SIG SJÄLV BEHANDLINGS- PLAN ANDLIGHET EXTERNA DOKUMENT CBCL FAM.KL. DAG- ANTECKNINGAR YSR FOF JOURNALANTEDKNINGAR TRF STEGE BETEENDESKATTNINGAR BEHANDLINGS- RAPPORT SCL-90 KASAM MÅLREFLEKTIONER TESTER B. KASAM

Behandling bör diskuteras i ljuset av dessa sju punkter: Interventionen bör vara både teoretiskt och empiriskt baserad på risk- och skyddsfaktorer. Interventionens omfattning bör styras av ungdomars risknivå (Dowden & Andrew, 2000). Högriskungdomar bör få intensiva och omfattande interventioner och lågriskungdomar minimala eller ingen interventioner alls (Lipsey & Wilson, 1998; Rutter, et al., 1998; Lowenkamp et al., 2006; Latessa & Lowenkamp, 2006). Interventionen bör genomföras så att den anpassas till ungdomens kognitiva förutsättningar att lära. Det innebär att ungdomens individuella egenskaper bestämmer vilken metod som ska användas (Andrew et al., 1990; Gendreau, 1996). Interventionerna bör inriktas på strukturerade metoder baserade på kognitiv beteendeteori och social inlärningsteori (Farrington & Welsh, 2007, Lipsey, 1992; Lipsey & Wilson, 1998, Rutter et al., 1998). Interventionen bör vara nära kopplad till den lokala sociala kontexten som till exempel familj, skola och vänner (Lipsey, 1992; Lipsey & Wilson, 1998; Rutter et al., 1998). Interventionen inriktning bör utgå ifrån ungdomens dynamiska riskfaktorer för att kunna förändra det antisociala beteendet. Det innebär att interventionen ska fokusera på de problem som direkt främjar antisocialitet som till exempel antisociala attityder. Det kräver en multisystemisk intervention som ska medverka till förändring inom flera områden. (Andrews et al., 1990; 2004). Behandlingsintegritet (behandlingstrohet, se Jergeby, 2008) bör vara hög, att implementering av en ny metod är trogen ursprungsmetoden och följer metodmanualerna. En behandlingsmetod riskerar att få sämre behandlingseffekter om inte metoden följs. (Latessa, 2006; Petrosina & Soydan, 2005; Rutter et al., 1998).

SCL-90 MAMMOR GSI

IHF, FRÅGOR OM FAMILJEMEDLEMMAR, IP - MAMMA

IHF, FRÅGOR OM FAMILJEMEDLEMMAR, MAMMOR - IP