Hur tänka och göra som processtödjare

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Nulägesanalys genom frågor
Järva förskoleenhet Ljus på kvalitet Järva förskoleenhet
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
Kvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun
Vi bläddrar i minnenas arkiv eller Va’ va de vi sa Om framtiden !
Pedagogisk verksamhetsidé
CHPS AB Stockholm Hornsgatan 180, Stockholm Hos oss får du lära dig att:  Skapa och förändra.
Individuellt lärande tillsammans
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
VÅGA VISA – musik- och kulturskoleverksamhet
Minnesanteckningar från förtroendevaldsträff 15/
Föräldramöte 12 september 2011
Exempel utifrån ett antal målområden
Källbystugans kvalitetsarbete
Närvaro!!.
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
Pedagogisk dokumentation
Migrationsverket - Asyl, besök, bosättning, medborgarskap medarbetare
Syftet med en personlig handlingsplan
D = delaktighet I = inflytande A = ansvar
Struktur och ledning Rektor Styrelse samt ansvar: Tony Roth, rektor
”Life is what happens to you while you are busy making other plans”
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Läroplansträff Välkomna.
Nya utvecklingssamtal
Lokal Pedagogisk Planering
Kick Off 16 september 2014 Kl 8.30 Ankomstfika med macka
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
”Jag vill vara konstruktiv i debatten”. ”Jag vill inte vara en papegoja och upprepa vad andra sagt i syfte att höra min egen röst…även fast den är trevlig.
Att gå från magkänsla till faktabaserad utveckling Stöd för förskolor och skolor som vill ordna analysgrupp Metoden har utvecklats och prövats i Eu-projektet.
Enl. McKinsey m.fl. Sammanhållen kvalitet i lärandet Lärarprofessionens mycket stora betydelse – lärarnas status, rekryteringen till yrket Kompetensutvecklingen.
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
och tankar har lika mycket värde som vuxnas.
Att tillsammans påverka!
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Skellefteåmodellen – kompetensutveckling med Nämnaren
Livskarriär Din väg mot ett arbete som kommer att göra dig lycklig.
Lönesamtalet.
Att tala lön med sin chef
Ny skollag – reviderad läroplan för förskolan
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?
Demokratibegreppet Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skolans uppgift är att låta varje elev finna sin unika egenart och därigenom.
pedagogisk dokumentation
Personalpolitisk inriktning
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Ifous Små barns lärande APT 22 april 2015
Ge och ta konstruktiv, förstärkande och utvecklande feedback
Hur kan jag öka arbetsglädjen
Nämndplan 2015.
Skolutveckling genom aktionsforskning
Nonviolent Communication
Pedagogiska året Vattentornet 15/16
Att jobba språkutvecklande
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
ATT LÄRA SIG SKAPA GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT MÖJLIGGÖRA LÄRANDE Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen!. Systematiskt kvalitetsarbete 1 juli 2011 förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisningen.
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
Hälsofrämjande ledarskap
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER.
SVERIGES CHEFSORGANISATION
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Att leda och genomföra transformation WS 3 Region 10
Presentationens avskrift:

Hur tänka och göra som processtödjare Bidra till ”förståelse av sitt arbete” Formulera en vision! Skapa en gemensam förståelse för visionen Detaljstyra Lita på pedagogernas kompetens Retorik Påverka förståelsen på det praktiska planet Top Down Bottom up Ev. ny kunskap Användbar kompetens

Förståelsens kvaliteter Kvalitet 1. Förstå mitt arbete: Jag i relation till mina arbetsuppgifter Kvalitet 2. Förstå mitt arbete: Jag i relation till mina arbetsuppgifter och min relation till andra och deras arbetsuppgifter Kvalitet 3. Förstå mitt arbete: Jag i relation till mina arbetsuppgifter och min relation till andra och deras arbetsuppgifter och vårt gemensamma arbete i förhållande till kunden, omvärlden Sandberg & Targama

Små-pratets betydelse Chefens Intentioner Småprats filter Skaffa dig en känsla för de informella vardagsarenor som finns i din verksamhet Var finns de? Vad pågår där? Medarbetarnas tolkning av chefens och stödjarens intentioner och budskap

Vardagspratets betydelser för dig som ledare / stödjare Möjlighet att erövra ledarskapets förtroende Möjlighet att leda lärandet – göra osynlig kunskap synlig Möjlighet att få det du som ledare är beroende av – medarbetarnas kunskaper och förståelse Möjlighet att förankra organisationens ”tänk” och görande och på så sätt skapa förståelse för ”helheten” Möjlighet att leda kulturen – vara med och förändra verksamhetens historia Möjlighet att ta del av det annars dolda småpratet

Förändringsstadier Medvetenhet: Jag bryr mig inte så mycket om det här nya och deltar inte i det. Jag behöver mer information för att bli intresserad Förberedelse: Jag har fått information om vad det nya innebär och hur jag kan använda det. Men jag oroas över hur det kommer att påverka mig och mitt arbete. Jag behöver hjälp att förstå och lära mig Prövande: Det nya tänket och görandet tar mycket tid men jag vill göra det bra. Jag behöver stöd för att våga och återkoppling för att lösa problem som uppstår Integration: Jag känner mig förtrogen med det nya sättet att arbete. Det är nu en del av mitt vardagsarbete. Jag vill öka mina kunskaper och färdigheter, samarbeta och prata med kollegor Förnyelse: Jag har en del nya idéer och planer som jag vill testa. Detta kan bli bättre om jag …

Förändringsstilar I alla organisationer finns människor med olika förändringsstilar: Innovatörer: snabb på att pröva nya idéer, öppen för förändringar, villig att ta risker. Ibland lite naiv och ”små tokig” Ledare: öppen för förändringar men mer eftertänksam till att delta direkt. Är förtroendeingivande och efterfrågas ofta om råd och uppfattningar Tidig majoritet: försiktig och tveksam över det nya. Mer en följare än en ledare Sen majoritet: skeptisk till det nya . Vill inte bli övertalad och förevisad något men kan övertalas när kollegiala trycket blir stort Motståndare: misstänksamma och generellt emot nya idéer. Har för det mesta lågt inflytande och är lite isolerade från mängden

Samtal, enkät eller kanske ett cocktailparty? Påstående gällande det ”gamla”: Hos oss leker barnen när de lär Vi arbetar alltid utifrån helhetssyn Barnens intresse är en viktig drivkraft i vårt arbete På vår förskola är omsorg, omsorg – lek, lek och lärande, lärande Vi utgår sällan från vad barnen faktiskt redan kan/förstår Påstående gällande det ”nya”: Hos oss utvecklar barnen sin förmåga att berätta, ställa frågor och argumentera Vi arbetar medvetet med begreppen läge, riktning, mängder, antal, ordning, talbegrepp och förändring Det är sällan som barnen får utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.

Vi rekommenderar! Prata med - förskolechefen! Skaffa dig/er en uppfattning om organisationens förståelse av det gamla resp. det nya Skapa en vision!!! Prata med – löpande individuella och/eller grupp samtal med olika personer (”ledare, tidig majoritet, motståndare …) i syfte att dela visionen men också för att utveckla nya tankar, idéer Upprätta en kompetensutvecklingsplan (som gynnar samarbete) Använd verktyg för att systematiskt samla och analysera processen med det nya Jämför ”resultaten” med visionen – framgångar, misslyckanden, svårigheter Skaffa dig/er en uppfattning om organisationens förståelse av det nya Prata med – löpande samtal …

Hur fånga kvalitet? Reflektion utgör navet i arbetet genom en kontinuerlig växelverkan mellan kollektiv och enskild reflektion Uppdragsstyrning. Det är vår förståelse av uppdraget som avgör. (Staten styr genom värdegrund och mål, kommunen skapar förutsättningar för dessa medan pedagogerna tolkar målen och väljer innehåll och arbetssätt) Vad ska vi åstadkomma? (Vår verksamhetsidé) Hur ska vi arbeta med detta? (Våra strategier) Bedömning av: Läromiljön (samarbete, metoder …) Lärarnas ”prestationer” (bemötande/ förhållning, arbetssätt, reflektions-förmåga, professionalism Barnens färdigheter och kunskaper