Samverkansavtal avseende hjälpmedelsverksamheten - Agenda insynsrådet, 23 okt Vilka beslut finns i det övergripande avtalet och kring arbetet? 2.Erfarenheter från tidigare samverkan. 3.Viktiga frågeställningar, utvecklingsmöjligheter och principer att diskutera.

Uppdrag från Mats Bojestig och Karin Westling till Lars W att hålla ihop arbetet med nytt avtal • KomHem:s styrgrupp är uppdragsgivare. • Referensgrupp (Stefan Schoultz, Stefan Elm, Nils Zadik, Ulrika Stefansson, Lena Hägg-Råsberg). • Representanter från socialcheferna (Per Ström, Monika Svensson, Karin Kronenstedt). • Insynsrådet. • Hjälpmedelscentralen. • Förslag till avtal presenteras för styrgruppen 27 nov 2012.

Ur KomHem-avtalet: Hjälpmedelscentralen Länets kommuner har samverkansavtal med Landstingets hjälpmedelscentral avseende hjälpmedelsverksamheten, som gäller till och med Nuvarande avtal ska omarbetas och omförhandlas med utgångspunkt från en, för Landstinget och länets tretton kommuner, sammanhållen verksamhet. Det nya avtalet ska gälla från år I detta ska kommunernas ställning stärkas och ansvaret förtydligas. En styrgrupp ska tillskapas och ha en sammansättning som är proportionerlig mellan kommunerna och Landstinget utifrån nyttjandegrad.

Huvudpunkter i det förslag som låg till grund för beslutet i KomHem-avtalet (Stefan Elm, Stefan Schoultz, Nils Zadik, Lars Wallström) • Sammanhållen verksamhet i länet. • Hjälpmedelscentralen består som gemensam specialistenhet, ligger kvar organisatoriskt inom Landstinget och finansieras via intäkter. • Samverkan regleras i avtal. Avtal sluts för perioden , med möjlighet till löpande förlängning ett år i taget. • Partsgemensam styrgrupp på tjänstemannanivå tillsätts. Skall återspegla användarnas nyttjandegrad. • Hjälpmedelscentralens ekonomiska redovisning skall definieras och avgränsas från annan verksamhet.

Positiva erfarenheter från nuvarande samverkan Faktorer som haft betydelse för att klara en stor volymökning med måttlig kostnadsökning: – Gemensamt regelverk och gemensam användning har gynnat cirkulation av hjälpmedel. – Stora volymer har gett bra priser vid upphandlingar. – Prissättning i form av hyra av hjälpmedel stimulerar snabb återlämning och minimerar extra förråd. – Logistik o rekonditionering ger förutsättningar för hög återanvändningsgrad. – Webbaserat IT-stöd knyter ihop förskrivare och hjälpmedelscentral. – Samverkansforum ger möjlighet till påverkan. – Samlad specialistkompetens på ett ställe. – Regelverk och ambitionsnivå har kontrollerats via gemensamt råd.

Frågeställningar, utvecklingsmöjligheter och principer att diskutera • Gemensamma grupper/organ – Vilka grupper skall finnas? Hur har nuvarande upplägg fungerat? Finns det anledning att ändra nuvarande upplägg? – Hur utses representanterna? – Hur säkras inflytande via medverkan i grupperna? • Kvalitetsparametrar – Bör kopplas till avtalet. Vilka lämpliga parametrar kan vi hitta? • Styrgruppen: – Vilka skall sitta med i denna? – Hur utses dessa personer och för hur lång tid? – Hur utses ordförande? – Vilka uppgifter/mandat skall styrgruppen ha? • Information – Kommer kommunerna att kunna få tillgång till relevant information om hjälpmedelsverksamheten?

(forts) • Finansieringsmodell: – Vilken modell för prissättning bör användas (abonnemang/fasta ersättningar, hyra etc)? Finns det anledning att ändra/revidera nuvarande modell? – Hur hanterar vi de över-/underskott som uppkommer? • Fakturaförståelse och debiteringsunderlag – Finns möjligheterna att få fram relevant information? • Fakturamottagare – Går det att hitta enhetlighet mellan kommunerna vilken enhet (”förskrivande enhet” eller ”platsen där hjälpmedlet finns”)? • Avtalets längd: – I förslaget anges tre års avtalstid med förlängning ett år i sänder. Känns detta OK? • Extern försäljning – Blir det problem om/när vårdcentralerna upphör med extern försäljning av hjälpmedelsprodukter?