KBT KOGNITIV BETEENDETERAPI Raimo Lappalainen Professor Psykologiska institutionen Jyväskylä universitet

Tentering Föreläsningsbok, gör en egen sammanfattning av föreläsningar, ca 5 s. Sammanfattning av litteraturen från 4-5 kapitlar (Öst eller någon annan KBT litteratur) ca 5 s. Sammanlagt ca 10 sidor Deadline fredag 30.3.(?) Lämna till Mira ?

KBT-LITTERATUR på svenska Bl.a. Öst (red.): Kognitiv beteendeterapi inom psykiatrin, 2006 Saxon & Wirbing: Återfallsprevention, 2004 Hellström & Hanell: Fobier, 2000

KBT-LITTERATUR på finska Lappalainen, Miettinen & Lehtonen: Käyttäytymisanalyysi käytännön terapiatyössä 2007 Lappalainen & Turunen: Psykologinen lyhythoito painonhallinnassa 2006 Lehtonen & Lappalainen: Kognitiivisen käyttäytymisterapian perusmenetelmät 2005 Lappalainen ym.: Sosiaaliset taidot: työkirja 2004 Lappalainen ym.: Hyväksymis- ja omistautumisterapia käytännön terapiatyössä 2004 Mustajoki & Lappalainen: Painonhallinta: Ohjaajan opas Koulutuksen yhteydessä tai tilattavissa: www.skttampere.net

Forskningsresultat Paniksyndrom Fobier Skitsofreni Depression Alkoholmissbruk Sömnstörningar Ätstörningar

KBT modellen Situationen kartläggs, beskrivs och man gör en beteendeanalys Målen klargörs Avtalet mellan klienten och terapeuten Ett individuellt behandlingsprogram för klienten Uppföljning

Behandlingens uppläggning Hur upplägger man behandlingen? Hur ska klienten motiveras till behandling och förändring?

Beteendeanalys Informationsinsamling Intervju Hemuppgifter Självobservationer Formulär Observationer under sessionerna

Syftet med analysen Terapeuten kartlägger och beskriver situationen tillsammans med klienten (= gör en problemanalys) På grund av problemanalysen fattar man beslut och väljer vad man fokuserar på i behandlingen Man diskuterar i vilken ordning man går till väga

Beteendeanalys Är en process som hela tiden lever i mötet mellan klienten och terapeuten Problemformulering: man gör en inventering av de problem som klienten presenterar De olika problemen rangordnas hierarkiskt Viktigt att observera hur de olika problemen är relaterade till varandra

Beteendeanalys Global eller allmän funktionell beteendeanalys Paradigmatisk funktionell beteendeanalys Funktionell analys: fokus ligger på vilken funktion ett beteende har (i en viss miljö) och inte på hur det ser ut – dess topografi

Ett exempel om beteendets funktioner Terapeuten observerar att en klient gråter. Möjliga orsaker: Gråter klienten därför att han/hon är ledsen? Gråter klienten för att han/hon är lättad? Gråter klienten för att få sympati? Vilken funktion har gråten? När man förstått vad som gav upphov till gråten och vilka förändringar i miljön som ökar eller minskar gråtandet, har man gjort en funktionell analys av gråtandet och kan påverka det.

Allmän beteendeanalys: steg för steg Intervju och andra metoder för att samla information - sammanfatta Beskrivning av problemen (gör en lista om vad som är besvärligt) - sammanfatta Beskriv hur problem och andra faktorer är relaterade till varandra - sammanfatta Man väljer vad som analyseras närmare När analysen är klar ska den ge idéer om hur man kan göra en intervention - sammanfatta = när man väljer intervention, är det viktigt att den har en koppling till analysen

Allmän analys: Beskrivning av problemen Problemlista: en mera exakt beskrivning av problemen, t ex depression: Tankar: jag kan/orkar inte göra någonting, jag är dålig Känslor: nedstämdhet, ångest, sorg Beteende: ligger och sitter mycket, är mycket inomhus

Grundläggande idéer Brister i sociala färdigheter Konstiga känningar Självkritik Ångest Obehagliga religiösa tankar Social isolering Tidigare trauma

Global eller allmän beteendeanalys (Haynes & O’Brien, 2000) Ursprunglig orsaksvariabel, som inte längre kan ändras Beteendeproblem eller dess påverkan Orsaksvariabel Orsaksvariabel stor möjlighet till förändraing Beteendeproblem Stor möjlighet till förändring

Global eller allmän beteendeanalys (Haynes & O’Brien, 2000) Korrelationsrelation Enriktad kausalrelation Tvåriktad kausalrelation

Individuell analys SÖMNLÖSHET SVÅRIGHETER ATT SVÅRIGHETER KONCENTRERA SIG I ARBETET DEPRESSION KÄNNER SORG ÖVER ATT FÖRHÅLLANDET TAGIT SLUT SÖMNLÖSHET ÅNGEST FYSISKA SYMTOM HJÄRTKLAPPNING YRSEL ILLAMÅENDE

9 yr-old boy; home and classroom problems

Saija Kuittinen

Liite 1. Haynesin analyysi Kipu, väsymys Masennus, pettymys, alemmuudentunne Aloiteky- vyttömyys Jaksamisen yliarviointi Liika yrittäminenn Ei jaksa Häpeä Uni- ongelmat Sosiaaliset suhteet Epätoivo Itsetuho- ajatukset Ei hoida itseään Ennusta- mattomuus Voimatto- muus Epä- varmuus Fyysiset sairaudet

Pelot Keskittymis-kyvyn puute Toistuvat slahoidot Ääniharhat Päänsärky Yksin olo Aiemmat missuh-teet Äidin syöpä Mielialan vaihtelu Levoton asuinymp. Päivä-toim. puute HILKKA KÄYTT.ANALYYSI 11.11.2005 Ketjuja: LÄHDEN PÄIVYSTYKSEEN TOIVOEN LÄHETETTÄ SAIRAALAAN TAI LEO TAI JANNE TULEE KÄYMÄÄN ÄÄNET JA PELOT HELPOTTUVAT TAI KUUNTELEN MUSIIKKIA KORVALAPUILLA TAI RADIOSTA HENGELLISTÄ OHJELMAA ÄÄNET JA PELOT HELPOTTUVAT

MER SPECIFIK ANALYS AV ETT PROBLEM

MER SPECIFIK ANALYS AV ETT PROBLEM

Specifik analys, beteendekedja Situation

Paradigmatisk analys Specifik analys, beteendekedja Känslor Tankar Gör (säger) något Ofta kontroll- försök Omedelbar konsekvens Något sker i en viss situation

Paradigmatisk analys Specifik analys, beteendekedja Ljuger Känslor Tankar Omedelbar konsekvens = klarar sig Något Sker i en viss situation

Paradigmatisk analys Specifik analys, beteendekedja Heijar fram och tillbaka eller annan motorisk aktivitet Känsla Tankar Omedelbar konsekvens Något sker i en viss situation 1 Konflikt i sociala situationer.

Paradigmatisk analys Specifik analys, beteendekedja Aggressivt beteende Känsla Tankar Omedelbar konsekvens Något sker i en viss situation 2 Behandling Sociala färdigheter ökas

Paradigmatisk analys Specifik analys, beteendekedja Hör röster ångest Muskel- spänning Lyssnar musik på hög volum = undvi- kande bet. Oro och tankar om föräldrar t.ex. under samtal Hör mindre röster

(relational frame theory) Suhdekehysteoria (relational frame theory) 1. Ekvivalense Häpeä ”Koskea” Outo tunne Mies Pelko Mies Syyllisyys Pako ajatuksissa Koske-taa ahdist Tunne iholla paha 3. Transformasion av psykologiska funktioner Mies 2 .kombinerad ekvivalense Häpeä Outo tunne Pelko ”Koskea” Esine Pako ajatuksissa Syyllisyys Tunne iholla

Beteendeanalys Hur har klienten försökt påverka/förändra situationen? Hur har han/hon lyckats med det? Tidigare erfarenheter? Man avstår från åtgårder som inte har fungerat

Målsättning Vad vill klienten? Vad vill terapeuten? Samförstånd Vilka mål är möjliga inom angivna tidsgränser?

Uppläggning av interventionen Vilka metoder kan tillämpas? Olika alternativ? Diskussion Vad ska man börja med? Om interventionen inte blir framgångsrik, går man tillbaka till analysen och kompletterar den med de nya uppgifter man fått och utvecklar den

Avtalet mellan terapeuten och klienten Målsättning Eventuella metoder Evetuella förpliktelser Giltighetstid (Möjliga kostnader)

Självobservationer Informationsinsamling genom att registrera, skriva upp olika saker Dagbok Formulär Anteckningshäften Man registrerar det som hänt under sessionen: kommentarer, tankar, känslor osv.

Självobservationsblankett Datum Känsla (belåtenhet-ångest) 0-10

Självobservationsblankett: Fyll i när du känner ångest Datum/kl Situation Tankar och observationer

Problemlösningsmetod Terapeuten lär ut principen och hjälper klienten att tillämpa metoden Struktur: Definition, begränsning och beskrivning Målsättning Alternativen Utvärdering och val Möjliga hinder diskuteras Plan

Exponering En sak som som bidrar till att skapa problem eller viktmakthåller problemet är undvikandet av något, yttre eller inre Generellt lär vi oss beteenden snabbare vid negativ förstärkning än vid positiv förstärkning = Evolutionspsykologiska grunder: det viktigaste för människan har varit att lära sig undvika fara

Exponering Terapeuten hjälper klienten att bemöta de situationer, tankar, känslor och fysiologiska reaktioner som han/hon undviker Klienten konfronteras med den svåra situationen/objektet gradvis och på ett kontrollerat sätt Behandlingen inleds med att klienten har hög grad av kontroll, vilket reduceras successivt under behandlingen

Hur går exponering till? Man gör en lista över svåra situationer som rangordnas enligt svårighetsgrad Man väljer var konfrontationen inleds Klienten uppmanas att närma sig situationen/objektet/känslan/tankarna och stanna kvar med det tills ångesten har minskat eller försvunnit Sessionen avslutas inte förrän ångestnivån har minskat ordentligt eller försvunnit helt

Ångestkurvan vid exponering Reaktionen börjar minska Konfrontationen inleds Viljan att undvika ökar Upprepning leder till utsläckning

Att träna chokladsug 1. Tänk på din favoritchoklad och enbart observera de reaktioner som tankarna framkallar. Acceptera dem, de går över, Köp inte choklad genast efter denna övning. Upprepa övningen flera gånger. 2. Gå in i en mataffär (eller stå framför kioskfönstret). Observera och undersök godishyllorna från långt håll. Enbart lägg märke till reaktionerna som observationen framkallar. Köp inte choklad eller andra sötsaker. Upprepa detta några gånger. 3. Gå in i en mataffär. Observera och undersök godishyllan från nära håll. Du kan också tänka på ätandet av choklad. Enbart lägg märke till reaktionerna som observationen framkallar. Acceptera dem, de går över. Köp inte choklad. Upprepa detta flera gånger. 4. Gå in i en mataffär. Köp en liten choklad. Gå hem och ta en liten bit choklad, lägg den på bordet och ställ resten i skåpet. Åt chokladbiten mycket sakta, koncentrerat och njut av den. Enbart lägg märke till reaktionerna. Acceptera dem, de går över. Ta inte en bit till. Upprepa samma sak följande dag.

Sociala färdigheter: Kartläggning Diskussion Strukturerad intervju Observationer i terapisituationen Frågeformulär: man svarar på frågorna Sociala färdigheter -blankett Självobservationer

Intervju Vad har du för problem med andra? Vad är du inte nöjd med när det gäller ditt beteende? I hurdana situationer förekommer dessa? Vad gör du, vad gör andra? Har du inte uppnått dina mål?

Sociala färdigheter: Hur man förändrar dem Diskussion Instruktioner testas Modeller (visas) – testas Man tränar tillsammans i terapisituation Man tränar i grupp Man tränar utanför terapisessionen (t ex ute på stan)

Beteende-aktivering vid behandling av depression Betydelse eller funktion av en depressiv persons många beteenden och aktiviteter är att undvika obehaglig inre eller yttre omvärld (Ferster, 1973) Genom att undvika situationer och objekt förlorar individen möjligheten att få feedback och hans/hennes beteende bidrar inte till lösning av problemet

Behavioral activation Det är inte viktigt att komma underfund med depressionens exakta orsak, eftersom det rör sig bara om antaganden Det som kan påverkas är situationen som klienten befinner sig i dagens läge Man hjälper klienten att ändra på de saker som går att ändra

Behavioral activation Man beskriver och går igenom klientens situation (nuvarande problem och deras historia) Centrala problem beskrivs utförligare, t ex vad klienten verkligen menar när han/hon säger sig vara deprimerad eller har ångest Man urskiljer känslorna som har samband med depressionen (nedstämdhet, trötthet) och aktiviteterna (sover länge, stannar hemma) Man försöker förstå beteendets funktion, dvs. hur känslorna och aktiviteterna hänger ihop

Behavioral activation Att sörja för olika saker hjälper inte klienten Man hjälper klienten att observera faktorerna som föregår och följer tänkandet Det viktigaste är tankarnas följder, t ex tanken: ”Mina arbetskamrater tycker inte om mig” – man frågar vad han/hon gör när han/hon säger så

Behavioral activation: Registrering Klienten observerar och registrerar sina beteenden i sin naturliga miljö under en dag Klienten för bok över sinnesstämningar, t ex skattar sinnesstämning på en skala 0-10 i samband med olika aktiviteter/beteenden Man tillägger aktiviteter som är relaterade till positiva känslor i klientens veckoprogramm Med hjälp av observationer och registrering försöker man förstå beteendets funktion

Behavioral activation: ABC-modellen Klienten får lära sig att göra en funktionell analys av sin situation med hjälp av ABC-modellen A= någon situation eller faktor som kommer före beteendet B= beteendet C= följderna av beteendet

Behavioral activation: ACTION-modellen Assess (skatta) = uppskatta hur ett visst beteende hjälper mig Choose (välja) = välj antingen undvikande eller aktivitet – alltså passivt eller aktivt beteende. Try (testa) = testa det beteende som du valt Integrate (integrera) = kombinera med tidigare beteenden Observe (observera) = observera vilka följder beteendet har Ge aldrig upp, testa på nytt!

Behavioral activation Viktigt att lära ut klienten att observera orsak-följd –relationerna om och om igen Ett nytt beteende bör testas i praktiken Terapeuten ska hjälpa klienten att leva ett bättre liv i stället för att hjälpa honom/henne att bli kvitt med obehagliga känslor

Behavioral activation Hemuppgifterna Många hemuppgifter Om klienten inte testar nya beteenden eller verksamhetsmodeller, har han/hon ingen nytta av terapin Klienten uppmuntras att fungera utifrån-inifrån: att reagera mera på stimuli/signaler i omgivningen än på sina egna inre känslor och känningar

Behavioral activation: Uppföljning Hur lång ska den vara? Vad ska man koncentrera sig på? Vidmakthållandestrategier för återfallsprevention och fortsatt arbete på egen hand? Eventuella problem?

Litteratur på svenska Lars-Göran Öst (red.), 2006: Kognitiv beteendeterapi inom psykiatrin