1. 2 Föreslagen inriktning – vi gör den goda resan möjlig •Väginfrastrukturens drift och underhåll ska säkerställas så att samhället får ett vägtransportsystem.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Målstyrning utifrån Lag om skydd mot olyckor
Advertisements

Framtidens detaljplaner Vad görs för att möta kraven?
Här ser ni några sidor som hjälper er att lösa uppgifterna:
Nya tider för kollektivtrafiken Välkomna! …till en dag om kollektivtrafiken i Dalarna i dag och i morgon. Buss Egen bil Tåg Taxi Integration Samordning.
Miljödepartementet Ett Sverige utan klimatutsläpp – det gröna föregångslandet Bakgrund till regeringsbeslut torsdagen 21 juli 2011.
Målorienterade strategiska processer
Med ambition att bidra till en svensk fordonsflotta oberoende av fossila bränslen 8 maj, 2012.
Strategi för ökad och säker cykling Delredovisning 1 april
Kundundersökning mars 2010 Operatör: Granbergs Buss AB Trafikslag: Buss Sträcka: Skellefteå - Bodö.
Kundundersökning mars 2010
Kundundersökning mars 2010 Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Buss Sträcka: Härnösand - Långsele.
Hela Sverige ska leva Totalrapport. Regeringens bidrag har medverkat till kunskapsförmedling?
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Samhällsbyggnad.
1 Ny LTP , 4 april 2013 Direktiv och tidplan Dialogmöte ny LTP 4 april 2013.
Satsningar på infrastrukturen i Västra Götaland för ökad tillväxt och bättre miljö.
Kundundersökning mars 2010 Operatör: Västtrafik Trafikslag: Tåg Sträcka: Göteborg - Nässjö.
Fossilbränslefri region
Elkraft 7.5 hp distans: Kap. 3 Likströmsmotorn 3:1
1 Sårbarhetsanalys av vägtransportnätverk Erik Jenelius Avd. för transport- och lokaliseringsanalys, KTH VTI Transportforum, Linköping, januari 2007.
1 Sårbarhetsanalyser av vägnät Erik Jenelius Transport- och lokaliseringsanalys, KTH Referensgruppsmöte 30 november 2006.
Regional tillväxt- och innovationspolitik Claes Norell
Regionala infrastrukturplaneringen Direktiven  Utveckling av länets transportinfrastruktur  Länsöverskridande och nationellt perspektiv förutsätts.
Roserberg Systematiskt säkerhetsarbete VT 2007 Föreläsning av Leif Svanström En säker och trygg kommun.
Morgonrock Fredag 30 november på Stadshotellet i Luleå Trender inom svensk och internationell flygmarknad – hur påverkas vår region? HENRIK LITTORIN, omvärldsanalytiker.
Affärsmodell för att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel
LANDSTINGSDIREKTÖRENS STAB Regional utveckling BILD 1 Resultat av enkät till landstingspolitiker
KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN Innehåll Barometerindikatorn Konjunkturbarometern Företag.
Dialogdag 23/ Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Regionalt tillväxtarbete (regionalt tillväxtsansvar) -Regional utvecklingsstrategi.
Kommunpussel Din uppgift är att sortera de organisatoriska delar på nästa sida på ett sådant sätt att det överensstämmer med hur din kommun är organiserad.
Västsvenska paketet.
1 Om regionala systemanalyser Varför Viktiga principer Exempel på hur Önskvärda resultat DIALOG OM FRAMTIDENS TRANSPORTSYSTEM OCH INFRASTRUKTUR I VÄSTRA.
Räta Linjen och Räta Linjen Gruppen
Fastighetsbyrån Konjunkturundersökning Oktober 2012.
Infrastrukturplanerna
Regionala Godstransportrådet i SmålandOH 1 Presentation av Det Regionala Godstransportrådet i Småland.
Årsbokslut för svensk turism 2013
Den ljusnande framtid är vård
Företagarpanelen – Q SEPTEMBER 2011 Hallands län.
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
KONJUNKTURBAROMETERN 28 april 2011 Klas-Göran Warginger.
(2) Avvikelse från std. kostnad (5) Andel inv 65+ med insats (4) Andel 80+ i befolkningen (1) Kronor/ invånare (65+) (3) Kronor/ brukare (6) Ytterfall.
Sydsvenska Industri- och Handelskammaren - Infrastruktur i Skåne Februari 2014 Toivo Sjörén Freja Blomdahl.
Fakta om undersökningen
Västsverige (regionalt) Göteborg (lokalt)
Ekonomirapporten. April 2014
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Inriktningsplanering för
Det regionala planeringen och växande arbetsmarknadsregioner
En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. (Brundtlandkommissionen) De åtgärder.
Ulrika Honauer Vägdirektör region Väst - Trafikverk 1 april - Västsvenska infrastrukturpaketet.
Bättre miljö Vad löser vi med infrastrukturplanerna ? Helena Ervenius
Vilka utmaningar står vi inför inom transportsektorn?
EU:s Sammanhållningspolitik Fyrbodal Sverker Berglund Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska Socialfonden.
Hastighetsnivåer i en attraktiv stad!
Tillsammans fördubblar vi kollektivtrafiken
Niklas Lundin Näringsdepartementet
Att dubblera kollektivtrafiken till 2020– går det? Kollektivtrafikens omfattning BUSS TOTALT T-BANA SPÅRVÄG tåg.
Infrastrukturplanering
Kommunikationspolitiska rådet Jimmy Bystedt, Länsstyrelsen Norrbotten Nationell plan Utfall för Norrbottens län i korthet.
Strategisk inriktning för Trafikverket
Serviceprogram (RSP) Remissutkast Jämtlands län - att längta till och växa i.
Länsträff Miljö och hälsoskyddshandläggare Västerås den 27 maj 2008 Klimat- och energistrategi för Västmanlands län -ett regeringsuppdrag.
Vägverket och Banverket förbereder åtgärdsplaneringen i gemensamt projekt Ett transportslagsövergripande synsätt ger de mest effektiva lösningarna Transportsystemen.
Räkna till en miljard 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13,14,15,16,17,18,19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, En miljard är ett.
Västsvenska paketet. Visionen om Västsverige Västsverige med Göteborg som kärna, ska vara en attraktiv, hållbar och växande region. Nu och i framtiden.
Inrättande av Trafikverket 1 Info kring Trafikverkets organisation GNA
Huvudsyften med strategisk plan  Tydligare styrning av Vägverkets verksamhet bland annat genom att planen reducerar, renodlar och samordnar.
Tre nya län 2019 Studieförbunden 10 oktober 2016.
Utgångspunkter för regional styrgrupp
Varför ska vi utveckla de regionala järnvägarna - våra budskap
Presentationens avskrift:

1

2 Föreslagen inriktning – vi gör den goda resan möjlig •Väginfrastrukturens drift och underhåll ska säkerställas så att samhället får ett vägtransportsystem med hög tillförlitlighet. •Väginfrastrukturen ska förbättras för att stödja en ekonomisk utveckling, regionalt och nationellt, och bidra till att människors vardag förbättras. •Vägtransportsystemet ska ställas om för att klara klimathotet.

3 Inriktningen ska bidra till sysselsättning och tillväxt i hela landet genom •att effektiva och tillförlitliga resor och transporter görs tillgängliga för alla på lika villkor •att underlätta för dem med lång restid till arbetet •att underlätta näringslivets transporter och främja svensk export (t.ex. bärighet och viktiga stråk)

4 Trängsel och sårbarhet kvarstår i storstadstrafiken •Trimningsåtgärder på högtrafikerat vägnät har mycket hög lönsamhet •Förstärkt kollektivtrafik •Nord-sydförbindelser behövs i Stockholm och Göteborg •Det samlade behovet i storstadsregionerna är stort

5

6 Ökad trafiksäkerhet och trygghet •Fortsatt mötesseparering •Fordon, hjälpmedel och stödsystem •Vägar och gators utformning

7

8 Klimatförändringen och dess konsekvenser •Bromsa klimatförändringen och mildra effekterna •Minska oljeberoendet – transporteffektivt samhälle •Minska energiförbrukningen – mer förnyelsebara drivmedel •Fyrstegsprincipen ska användas •Ta hänsyn till en ökad frekvens av extrema vädersituationer till följd av klimatförändringen

9 Drift och underhåll är prioriterat •Underhållet bevarar vägkapitalet och ökar transportkvaliteten på längre sikt •Underhållskvaliteten på många vägar är sämre än vad som är rimligt – vägkapitalet urholkas •Ökad och långsiktigt värdesäkrad resurstilldelning är mycket önskvärd

10 Samhällsekonomiskt lönsamma investeringar •Investeringsbehovet överstiger de ramar som givits för underlaget •Investeringar uppvisar ofta god samhällsekonomisk lönsamhet och bidrar till att öka välfärden •Riktade mindre investeringar ger ofta en omedelbar och hög kundnytta och transportpolitisk måluppfyllelse

11

12 Investeringar och andra åtgärder på det regionala vägnätet •Stort behov av riktade mindre åtgärder på det regionala vägnätet. •Vi vill också stödja kollektivtrafiken, förbättra tillgängligheten och öka tryggheten för funktionshindrade, cyklister och andra oskyddade trafikanter.

13 Rekonstruktion av broar och tunnlar •Äldre byggnadsverk som Essingeleden, Tingstadstunneln och Älvsborgsbron erfordrar större ombyggnader under kommande decennier •Vägverket förordar att bärighetsanslaget utökas till att omfatta även dessa åtgärder

14 Finansiering av väghållningen •Stärk kopplingen mellan användningen av vägar och gator och brukarens betalning för denna användning •Överväg nya finansieringslösningar som offentlig-privat samverkan (OPS), lånefinansiering eller brukaravgifter •Skapa flexibilitet, särskilt för större investeringsobjekt •Möjliggör en effektivare väghållning genom friare användning av anslagsmedel utan dagens hårda bindning till anslagsposter

15 Regeringens direktiv Vägverket ska redovisa vad som kan åstadkommas under den kommande planeringsperioden med följande ramar: •3,5 mdkr till de nationella stamvägarna •2,4 mdkr till regional transportinfrastruktur, inklusive bidrag till kommuner och kollektivtrafik samt •1,4 mdkr till tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion. •Dessutom ska analyser göras för nivåerna ± 25 respektive ± 50 procent av dessa. •Drift- och underhållsresurser som motsvarar en funktionell och samhällsekonomiskt effektiv standard upprätthålls och återhämtas. •Sektorsåtgärder

16 Nivå lägre Nivå medelNivå högre Drift och underhåll91,2 Drift och underhåll - återhämtning01520 Enskild väghållning999 Bärighet (traditionell)12,51719 Bärighet (ny)2,533 Sektor5,26,5 Nationella vägar Regionala vägar Totalt180,4216,7236,7 varav investeringar Tabell 3.1 Vägverkets samlade alternativ (miljarder kronor, prisnivå 2007)

17

18

19 • Kunden upplever att vägunderhållet har förbättras. • Utrymmet för bidrag till miljö-, trafiksäkerhets- och kollektivtrafikåtgärder i kommunerna kan fördubblas. • Miljöåtgärderna längs det statliga vägnätet kan ökas med 50 procent (jämfört med nuläget). • I de största städerna kan trängselproblemen minskas och framkomligheten för kollektiv- och distributionstrafik ökas genom trimningsåtgärder. • Miljön och tillgängligheten i ett antal tätorter kan förbättras. • E 22 byggs ut på flera delar, syftet är att höja trafiksäkerheten och att förbättra framkomligheten. • Export och regional utveckling kan främjas genom att E 6 till Trelleborgs hamn kan byggas ut till hög mötesfri standard. • Förutsättningarna för säker arbetspendling med cykling och kollektivtrafik kan öka och cykelturism gynnas genom leder fria från biltrafik. • Riktade mindre åtgärder kan göras för att öka trafiksäkerheten på olycksdrabbade platser. NIVÅ MEDEL

20 NIVÅ LÄGRE • Vägunderhållet motsvarar inte dagens krav. • Begränsade förutsättningar för förbättrad arbetspendling och regional utveckling. • Utrymmet för bidrag till miljö-, trafiksäkerhets- och kollektivtrafikåtgärder i kommunerna är på samma nivå som nuvarande planer. NIVÅ HÖGRE • Miljöåtgärderna längs det statliga vägnätet kan fördubblas (jämfört med nuläget). • Trafiksäker och förbättrad framkomlighet för människor och gods på flertalet högtrafikerade vägar. Bland annat kan E 22 genom Skåne, Blekinge och Småland bli mötesseparerad. • Ytterligare ett par tätortsförbifarter kan byggas.

21 • Kunden upplever att vägunderhållet har förbättrats. • Sårbarheten i vägsystemet minskar genom att bland annat stora byggnadsverk kan rekonstrueras, t.ex. Essingeleden. • Utrymmet för bidrag till miljö-, trafiksäkerhets- och kollektivtrafikåtgärder i kommunerna fördubblas. • Miljöåtgärderna längs det statliga vägnätet kan ökas med 50 procent (jämfört med nuläget). • Trafiksäker och förbättrad framkomlighet för människor och gods på viktiga stamvägar (Nordiska triangeln med E 4 och E 18 är mötesseparerade). Bland annat kan delen Hjulsta-Ulriksdal på E 18 byggas ut. • I de större städerna kan framkomligheten för kollektiv- och distributionstrafik ökas genom trimningsåtgärder. • I Stockholmsområdet kan kapaciteten i vägsystemet förbättras, bland annat med Norra länken, så att trängseln inte förvärras. • Miljön och tillgängligheten i t.ex. centrala Motala och Katrineholm kan förbättras. • Anslutningen till Norrköpings hamn via E 22 och Södertörnsleden i Stockholm kan byggas ut. • Miljön och tillgängligheten i de största städerna kan bli bättre genom trimningsåtgärder. • Riktade mindre åtgärder kan göras för att öka trafiksäkerheten på olycksdrabbade platser. • Förutsättningarna för säker arbetspendling med cykling och kollektivtrafik kan öka, och cykelturism gynnas genom leder fria från biltrafik. NIVÅ MEDEL

22 NIVÅ LÄGRE • Vägunderhållet motsvarar inte dagens krav. • Sårbarheten i vägsystemet är fortsatt hög genom uteblivet underhåll av stora byggnadsverk. • Begränsade förutsättningar för förbättrad arbetspendling och regional utveckling. • Södertörnsleden i Stockholm kan troligen inte inrymmas i planen. • Utrymmet för bidrag till miljö-, trafiksäkerhets- och kollektivtrafikåtgärder i kommunerna är på samma nivå som nuvarande planer. NIVÅ HÖGRE • Miljöåtgärderna längs det statliga vägnätet kan fördubblas (jämfört med nuläget). • Ytterligare ett par tätortsförbifarter kan byggas. • Nord-sydlig förbindelse i Stockholm kan påbörjas. • Trafiksäker och förbättrad framkomlighet för människor och gods på flertalet högtrafikerade vägar.

23 • Kunden upplever att vägunderhållet har förbättrats • Sårbarheten i vägsystemet minskar genom bl.a. stora byggnadsverk kan rekonstrueras • Utrymmet för bidrag till miljö-, trafiksäkerhets- och kollektivtrafikåtgärder i kommunerna fördubblas. • Miljöåtgärderna längs det statliga vägnätet kan ökas med 50 procent (jämfört med nuläget). • I de större städerna kan framkomligheten för kollektiv- och distributionstrafik ökas genom trimningsåtgärder. • Tillgängligheten till Göteborgs hamn kan ökas bl.a. genom ny älvförbindelse. • I Göteborgsområdet kan kapaciteten förbättras i vägsystemet så att trängseln inte förvärras. • Miljön och tillgängligheten i ett antal tätorter kan förbättras. • Trafiksäker och förbättrad framkomlighet för människor och gods på viktiga stamvägar (Nordiska triangeln med E 6 och E 18 samt väg 40 är mötesseparerade). • Riktade mindre åtgärder kan göras för att öka trafiksäkerheten på olycksdrabbade platser. • Person- och godstransporter på det högtrafikerade vägnätet får en god standard ur trafiksäkerhets- och framkomlighetssynpunkt. • Förutsättningarna för säker arbetspendling med cykling kan öka och cykelturism gynnas genom att skapa genomgående leder fria från biltrafik, t.ex. ”Hallands kustled”. • Godstransporterna drabbas endast i begränsad omfattning av störningar under tjällossningen (> 80 procent av det vägnät som är viktiga för näringslivet i t.ex. Värmland och Dalsland klarar dagens tillåtna laster). • Godstransporterna drabbas endast i begränsad omfattning av störningar under tjällossningen. NIVÅ MEDEL

24 NIVÅ LÄGRE • Vägunderhållet motsvarar inte dagens krav. • Sårbarheten i vägsystemet är fortsatt hög genom uteblivet underhåll av stora byggnadsverk. • Begränsade förutsättningar för förbättrad arbetspendling och regional utveckling. • Ny älvförbindelse i Göteborg kan troligen inte inrymmas i planen. • Utrymmet för bidrag till miljö-, trafiksäkerhets- och kollektivtrafikåtgärder i kommunerna är på samma nivå som nuvarande planer. NIVÅ HÖGRE • Miljöåtgärderna längs det statliga vägnätet kan fördubblas (jämfört med nuläget). • Person- och godstransporter på det högtrafikerade vägnätet kan få god standard ur trafiksäkerhets- och framkomlighetssynpunkt. • Trafiksäker och förbättrad framkomlighet för människor och gods på flertalet högtrafikerade vägar. Bland annat kan E 20 genom Västra Götaland bli mötesseparerad. • Ytterligare ett par tätortsförbifarter kan byggas.

25 NIVÅ MEDEL • Kunden upplever att vägunderhållet har förbättrats. • Utrymmet för bidrag till miljö-, trafiksäkerhets- och kollektivtrafikåtgärder i kommunerna fördubblas. • Miljöåtgärderna längs det statliga vägnätet kan ökas med 50 procent (jämfört med nuläget). • Trafiksäker och förbättrad framkomlighet för människor och gods längs Norrlandskusten (landsbygdsdelarna av E 4 är mötesseparerad). • Miljön och tillgängligheten i t.ex. Sundsvall och Umeå kan förbättras genom åtgärder. • Riktade mindre åtgärder kan göras för att öka trafiksäkerheten på olycksdrabbade platser. • Godstransporterna och fjällturisterna drabbas endast i begränsad omfattning av störningar under tjällossningen (> 80 procent av det vägnät som är viktiga för näringslivet klarar dagens tillåtna laster).

26 NIVÅ LÄGRE • Vägunderhållet motsvarar inte dagens krav. • Betydande delar av det vägnät som är viktigt för näringslivet (> 25 procent) har inte en bärighetsstandard som motsvarar dagen laster. • Begränsade förutsättningar för förbättrad arbetspendling och regional utveckling. • Utrymmet för bidrag till miljö-, trafiksäkerhets- och kollektivtrafikåtgärder i kommunerna är på samma nivå som nuvarande planer. NIVÅ HÖGRE • Miljöåtgärderna längs det statliga vägnätet kan fördubblas (jämfört med nuläget). • Person- och godstransporter på det högtrafikerade vägnätet kan få en god standard ur trafiksäkerhets- och framkomlighetssynpunkt. • Trafiksäker och förbättrad framkomlighet för människor och gods på flertalet högtrafikerade vägar, ytterligare vägar kan åtgärdas med mötesseparering. • Ytterligare tätortsförbifarter kan byggas.

27

28

29 Samhällets utveckling och transporternas framtida förutsättningar Banverkets och Vägverkets gemensamma bild: • Befolkningen väntas bli mer koncentrerad till tätorterna, vilket ökar potentialen för kollektivtrafik inom och mellan tätorter. • Klimatförändringarna kommer att påverka våra transportmönster. • Utmaning: utsläppen av klimatgaser måste minska, utan att i alltför hög grad begränsa livskvalitet och industrins behov av varu- och godstransporter. • Resenärers byte och omlastningar mellan olika trafikslag måste kunna ske mycket enklare än i dag.

30 Samhällets utveckling och transporternas framtida förutsättningar Banverkets och Vägverkets gemensamma bild: • Det svenska transportsystemet måste i ökad grad utvecklas med hänsyn till det internationella perspektivet. • Långsiktig planering bör utgå från de strategiska planeringsunderlag som Banverket och Vägverket utarbetar. • Relevanta branschindex måste användas för beräkning av planeringsramar, anslag och låneramar. • Banverket och Vägverket arbetar för att hålla kostnadsutvecklingen under kontroll.

31 Behoven i transportsystemet Banverkets och Vägverkets sammanfattning: Samlad bild av de behov och önskemål som framkommit i dialog med bland annat länen • Tillgänglighet och pendling • Tillväxt och regionförstoring • Samordning mellan trafikslag • Utveckling av järnvägsnätet och förbättring i befintliga system

32 Läs mer på Om Vägverket > Vägverkets planering > Inriktningsunderlag