Estetisk kommunikation

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
Advertisements

Samtala om böcker.
Coachande ledarskap som mentor
Det problemorienterade föräldrasamtalet Hur reagerar du själv när du ska få veta något jobbigt?  Ni kan till exempel föreställa.
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
Inom Al-Anon är vi alla lekmän...
Lösningsinriktad Pedagogik.
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Minnesanteckningar från förtroendevaldsträff 15/
VÄRDEGRUNDSARBETE Åmålsgården, Åmåls Kommun
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
EHL Jane Bjurman GAF Medarbetarsamtal EHL Jane Bjurman EHL Jane Bjurman.
Mål och betygskriterier
Så gör du.  Namn  Arbetsplats/Yrke  Fritidsintresse   En bra bok/film 5 SNABBA Kaffe – The Bil –
Hur bör samhället organiseras
Kommunikation.
SET Social Emotionell Träning
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Instruktioner Vilken grupp av frågor känner du att du instämmer mest med? Instämmer du i hög grad med de första 10 frågorna är din självkänsla lägre.
Sociala färdigheter I livslångt lärande har sociala färdigheter en viktig funktion. Vi har visat på fyra strategier för att främja livslångt lärande i.
Är ni en grupp? Varför? Ni växelverkar med varandra
Estetisk kommunikation
Hur fungerar värdegrundsarbetet i vardagen, på operation 2010? På kliniken IVAK/OPERATION, startade ett värdegrundsprojekt Detta har lagt grunden.
Att samtala med ungdomar om tobak
Socialpsykologi.
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Växjö kommun,  Kommunala högstadieskolor, Växjö kommun  Administratörer, kulturaktörer, koordinatorer och elever  Delaktighet som värde och praktik.
Konferens och evenemang
Att rekrytera ledare - hur gör man egentligen. …om ledarrekrytering Fundera över vilka ni vill ha som ledare. Om ni inte vet vilka ledare ni vill ha,
Vad är du för typ av person?
Föreläsning i fortbildningsserien ”Tidiga insatser” i Nacka maj 2014
Skärp dig! – Hur svårt kan det vara att förändra?
Ta ställning och handla!
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Växjö 1 Gustav, Petra, Christer, Pernilla, Elisabeth
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
”Jag vill vara konstruktiv i debatten”. ”Jag vill inte vara en papegoja och upprepa vad andra sagt i syfte att höra min egen röst…även fast den är trevlig.
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
PEDAGOGENS FÖRÄNDRADE LEDARSKAP.
Ordkunskap Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
Självbild, självkänsla & Självförtroende
Introduktion till Motiverande samtal (MI)
Skriva noveller.
Gruppen.
Bara Bra Möten Ekot Surahammar
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Idrottspsykologi.
Förmågan att dra korrekta slutsatser. Cannabisrökaren upplever sin personliga historia som höljd i dimmoln. Försämring har noterats inom följande funktionsområden:
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Leda och planera sokratiska samtal
Socialpsykologi.
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Värdegrund. Presentation Syfte Värdegrund Presentation av workshop Utvärderingar Framtiden Summering Frågor Kontakt.
Gruppen. Människans grupper  Flockdjur  Kan ej klara oss de första levnadsåren…  …men behovet av andra fortsätter hela livet (med några undantag)
Kommunikationsprocesser
Självkänsla.
Coaching.
Gruppers utveckling enligt IMGD (GDQ)-modellen
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
Hur grupper utvecklas och hur folk beter sig i grupper
Tips för bättre kommunikation
Presentationens avskrift:

Estetisk kommunikation Gruppen

Uppgift Du ska resonera och reflekter kring vad du fått lära dig under dessa lektioner om gruppdynamik. Resultatet ska mynna ut I en reflekterande text där du beskriver dina erfarenheter och upplevelser kring en grupp du varit en del av. Texten skall sammankopplas med de kunskaper du fått under lektionerna och du ska referera till dessa I din text. Texten skall vara minst en A4-sida.

kommunikation Sända och ta emot budskap. Kommunikation är grunden till alla de interaktiva processer som sker mellan deltagarna I en grupp. Det är genom olika sätt att kommunicera vi meddelar oss med varandra, både på ett medvetet och undermedvetet plan.

Definition av en Grupp En grupp kan definieras som två eller flera individer som: Samspelar med varandra Är ömsesidigt beroende av varandra Uppfattar sig själva och uppfattas av andra som tillhörande gruppen Delar normer som rör frågor av gemensamt intresse och ingår I ett system av roller som är beroende av varandra Påverkar varandra Upplever gruppen som belönande Strävar mot gemensamma mål

Syften behov och roller En grupp existerar endast i den utsträckning det finns några behov som den syftar till att tillfredställa. Finns det inga behov så skulle gruppen aldrig ha bildats och när behov och syfte är tillgodosedda så upplöses gruppen. Av detta grundläggande antagande följer att liksom medlemmarna anpassar sitt beteende efter sina behov och syften så kommer gruppen som helhet att fungera på ett sätt som passar dess syften.

syften Uttalade syften Dolda syften Deltagarens syften och behov Instrumentella syften Socioemotionella syften och behov Tillhörighet Kontroll Närhet/tillit Uttalade syften: kurplaner och kriterier Dolda syften: ngt som döljer sig bakom det uttalade syftet, ex en skolas överlevnad. Instrumentella syften: vårt dagliga arbete. Bli så bra på mitt instrument/arbete som möjligt…Arbetet är vårt instrument för att kunna skaffa pengar. Socio emotionella syften och behov: tillhörighet, kontroll och närhet/tillit

Tillhörighet Syftar på behovet att känna sig accepterad och uppmärksammad av de övriga I gruppen. Att inte lyckas tillfredställa detta behov kan ge upphov till: Otrygghet, oro, känslor av att vara avvisad och sårad. Tillhörighet: hungern efter tillhörighet kan bli så stark att många hellre skaffar sig negativ uppmärksamhet än ingen uppmärksamhet alls. Fjärmaren: tyst, osäker, sluten kroppshållning. Pajasen: översocial och vill ha all uppmärksamhet.

kontroll Behovet att kunna påverka vad som händer I gruppen. Behovet av att styra eller bli styrd!

Närhet/tillit Bygger på fördjupade känslor, en relation som upprättas till en eller flera gruppmedlemmar. I grunden ligger behovet av att älska och vara älskad. Gruppens dörröpnare.

Stödjande Stödjande klimat: Vänlig och accepterande attityd Trivs ihop trots meningskiljaktigheter Inställda på gemensam problemlösning Individernas olikheter ses som en tillgång Man känner sig trygg och kan I och med detta släppa på försvarsattityder och använda en större del av sin personlighet I sitt arbete Ett humoristiskat förhållningssätt

Försvarsinriktat klimat Man är på sin vakt Rädd för personliga påhopp Värnar svartsjukt om sina egna ideér Man granskar nya ideér med stor logisk klarhet och håller de inte måttet så förkastas gärna både idé och person vilket ofta leder till att gruppmedlemmarna censurerar sina ideér Kritik som ges är oftast av negitiv art Man hakar gärna fast vid det dåliga I ett förslag I stället för att se de potentiella möjligheter som ju kan finnas I de mest galna ideér Den humoristiska inställningen ses som oseriös Ofta förekommer kommentarer med sarkasmer, gliringar och dold kritik

Deltagarnas rollfunktioner Rockbandet som grupp är ett bra exempel när man pratar rollfunktioner, tänk på vem som… ordnar spelningarna plankar låtar som ska spelas har det slutgiltiga ordet när man bestämmer hur arrangemanget skall vara har det ekonomiska ansvaret fixar det praktiska med sladdar, förstärkare… kommer för sent har glömt sina noter är passiv och flyr uppgifter klagar och aldrig är nöjd OBS! Rollerna är inte statiska

Instrumentella rollfunktioner De instrumentella rollfunktionerna… Riktar in gruppen mot mål och arbetsuppgift Organiserar, klargör, konkrtetiserar, värderar, sammanfattar, samordnar Kommer med idéer och förslag på lösningar av problem Vill leda och fördela arbetsuppgifter med tydliga instruktioner och målsättningar Sammankopplar idéer, visar på likheter, håller ordning

INSTRUMENTELLA ROLLFUNKTIONER Initiativtagaren kommer gärna med idéer, allt ifrån problemlösningar till förslag om nya mål. Detta innebär inte att han/hon är lika aktiv när det gäller att genomföra sina idéer. Samordnaren försöker sammankoppla och samordna idéer, visa på llikheter I förslag och klara ut åsiktsskillnader, ser som sin uppgift att smörja det instrumentella maskineriet. Kunskapsauktoriteten är inriktad på fakta och kunskaper, vill känna säkerhet genom att veta “hur det egentligen är” och bidrar med faktakunskaper till gruppen. Organisatören vill gärna strukturera, organisera och ha tydligt formulerade målsättningar, har ett kontrollbehov som gärna yttrar sig I att vilja leda. Assistenten tar gärna på sig rutinuppdrag för att gruppens arbete ska fungera smidigt, ordnar med praktiska problem som apparater o.dyl. Kritikern värderar och kritiserar logiskt, positivt och negativt det arbete gruppen utför, vilket ofta är en förutsättning för att kunna fatta bra beslut.

Socioemotionella rollfunktioner De socioemotionella rollfunktionerna… Stödjer ett positivt socialt och psykiskt klimat Vill få med alla I samvaron Kompromissar mellan olika åsikter Bekräftar, uppskattar, berömmer, uppmuntrar Skämtar, lättar upp spänningar, lyssnar, stödjer Försöker lösa konflikter

Socioemotionella rollfunktioner Uppmuntraren ger beröm, visar intresse och tolerans även för gruppmedlemmar som har uppfattningar som skiljer sig från de egna. Dörröppnaren/medlaren ser till att alla I gruppen kommer till tals och sammankopplar gärna det som finns att förenq när åsikterna går isär. Han/hon är den som rycker in när konflikter och meningsskiljaktiheter hotar gruppen. Normgivaren är mån om att normer och regler sätts upp och följs. Lyssnaren är en lojal men passiv gruppmedlemm, följer med I gruppens samspel, accepterar andras idéer, bidrar med sin arbetsinsats men fungerar mest som lyssnare vid diskussioner och vid avgörande beslut. Pajasen försöker med skrattet som verktyg bejaka lekfullheten och på det sättet få en “lättare” stämning I gruppen. Fikafixaren tänker och bryr sig mycket om den rent praktiska sociala trivseln. Det är han som föreslår fikapaus, tar med kaffe eller ordnar en fest. Han vill gärna ha socialt umgänge som form för att lösa problem eller planera, t.ex. träffas hemma hos någon eller gå ut och ta en fika. Sanningssägaren är den som vågar gå emot strömmen för att han/hon ser en företeelse, ett beteende eller resonemang som hindrar gruppen men ingen vågar ta upp till diskussion. Denna roll kan av de andra gruppdeltagarna ses som provocerande och störande men har I längden en viktig funktion.

Gruppens utvecklingsfaser Alla grupper är dynamiska och ständigt föränderliga. Man växlar mellan socioemotionell och instrumentell inriktning, får nya medlemmar och uppgifter. Problem och kriser uppstår och försvinner. En grupp kan med andra ord gå igenom de olika faserna flera gånger.

Gruppens utvecklingsfaser Planerings och inledningsfasen: här vilar koncentrationen vanligast på det socioemotionella planet. Medlemmarna behöver lära känna varandra och hitta sin plats i gruppen. Konflikter undviks eftersom allt är nytt och spännande och ingen vill stöta sig med någon i gruppen. Kommer de andra att tycka om mig? Är jag tillräckligt bra Finns det någon i gruppen man kan komma nära Hur aktiv ska jag vara? Ska jag passivt hålla mig undan tills jag vet hur läget är eller från början ha en aktiv och påverkande linje? Vem gillar och accepterar jag själv Vilka mål kommer gruppen att ha

Gruppens utvecklingsfaser Övergångsfas/konfliktfas. Nu börjar deltagarna känna sig hemma i gruppen och vågar ta större initiativ, vilket ofta medför att konflikter uppstår. Medlemmarnas egna behov hamnar i centrum. Det gäller här att precisera syften och mål med verksamheten. Medlemmarnas egna behov måste knytas samman och bilda gruppens syfte. Detta är viktigt för att gruppen ska kunna utvecklas. Även om denna fas kantas av försvarsinriktat klimat, menar många socialpsykologer att den är viktig för gruppens fortsatta utveckling. Övergångsfasen är kritisk, det är nu deltagarna bestämmer sig för att vara med eller inte.

Gruppens utvecklingsfaser Närmandefasen kan beskrivas som avspänning med stor inriktning på de socioemotionella funktionerna. Efter regn kommer sol! Lyckas man ta sig igenom konfliktfasen uppstår en ny vi-känsla med bättre sammanhållning och djupare relationer mellan gruppens medlemmar än tidigare. Med en ökad känsla av tolerans och ödmjukhet inför varandra kan nu en överdriven försiktighet märkas.

Gruppens utvecklingsfaser Samarbetsfasen, lyckas gruppen ta sig igenom närmandefasen så har både tillit och trygghet I gruppen ökat. De instrumentella värdena står I fokus. Vad är målet??? Rollfunktionerna skiftar.

Gruppens utvecklingsfaser Separationsfasen: målet för gruppen är uppfyllt.