Regional lärkonferens 30 september 2010 Marcela Mella-Rinderud, projektledare

Hur kan likabehandlingsfrågorna, det vill säga, samma rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett diskrimineringsgrund involveras i projekten?

Socialfondens stödstruktur •Processtöd •Temagrupper –Unga i arbetslivet –Entreprenörskap och företagande –Integration i arbetslivet (TIA) –Arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet (A&O) –Likabehandling

Arbetsmiljöforum Arbetar för ett hållbart arbetsliv – 2010 Det ledande media- och utbildningsbolaget som levererar integrerade produkter och tjänster inom arbetslivs- och arbetsmiljörelaterade ämnesområden.

Arbetsmiljöforum •Du&jobbet •Utbildningar •Working life •Webbtjänster •Projekt/ uppdrag

Tema Likabehandling •Arbetar för ett arbetsliv där alla ska ha samma möjligheter och rättigheter. •Temagruppernas roll är att ta fram, analysera och systematisera projektresultat i syfte att påverka mer långsiktigt än vad de enskilda projekten kan göra själva. •Vi ska nå genomslag och påverka inom det aktuella området.

Våra frågor •Framgångsrika insatser i arbetet med jämställdhetsintegrering •Framgångsrika insatser i arbetet med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning •Metoder för likabehandling i arbetslivet •Kompetensutveckling i arbetet med diskrimineringsgrunderna

Vårt arbete •Insamling •Systematisering •Spridning •Transnationellt

Kartläggning av projektansökningar •I vilken omfattning och på vad sätt arbetar projekten med likabehandling i arbetslivet? •Hur arbetar man med jämställdhetsintegrering och tillgänglighet? •Överensstämmer projektens inriktining, ansatser och metoder såsom de presenteras i projektöversikten med föreliggande styrdokument? •Vad kan vi så här långt lära av processen och hur kan vi arbeta vidare?

Kartläggning av projektansökningar •Granskning av styrdokument •Granskning av genomförande ansökningar •Enkät till genomförande projekt

De regionala planerna •Prioriterar insatser till personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Framförallt personer med utländsk bakgrund, personer med funktionsnedsättningar, långtidssjukskrivna och unga. •Efterfrågan på insatser fokuserar främst på dessa grupper, inte på strukturerna. •Alla regioner visar att de har kunskap inom likabehandlingsfrågor.

De regionala planerna (forts.) •Efterfrågar blandade målgrupper. •Den könssegregerade arbetsmarknaden i den egna regionen är också ett problemområde alla lyfter och som de vill ha in ansökningar utifrån. •Nästan alla regioner lyfter jämställdhet och tillgänglighet, men det betonas olika mycket vad som menas.

Övre Norrland och Mellersta Norrland Problem •Brist på arbetskraft med rätt kompetens •Könsobalans •Skillnad på kvinnors och mäns formella utbildningsnivå •Åldersdemografisk obalans •Låg återgång till arbetslivet efter sjukskrivning

Övre Norrland och Mellersta Norrland Prioriterar •Val av arbete ska ske könsneutralt •Uppmuntrar kvinnor och män att välja otraditionellt gällande utbildning och yrke •Kunskap om diskriminering och långtidssjukskrivning

Övre Norrland och Mellersta Norrland Prioriterar •Inom PO1(om kompetensförsörjning) om insatser för ökad kunskap om jämställdhet, integration, tillgänglighet och mot ohälsa för kvinnor inom vård och omsorg •Kompetensutveckling till sysselsatta i hur diskriminering kan motverkas och likabehandling främjas •Jämställdhet och tillgänglighet genom hela programförfarandet

Ansökningarna och enkäten •Genomgång av 590 projekt ansökningar •Enkät till 580 genomförande projekt. 50% svarsfrekvens

Ansökningarna och enkäten (forts.) Problem •Utanförskap •Arbetslöshet •Kompetensnivås kring jämställdhets- och likabehandlingsfrågor •Förmågan att möta en mångfald hos sina kunder/brukare/medborgare

Ansökningarna och enkäten (forts.) Problemområden ”Arbetslösheten bland personer med funktions- nedsättningar är alltid konstant oavsett hög- eller lågkonjunktur...vi försöker finna nya vägar för målgruppen...utbildning med praktik.” (målgrupp)

Ansökningarna och enkäten (forts.) Problemområden ”Att få förståelse och kunskap i organisationen för de behov som finns så att personer med funktionshinder kan anställas och få en fungerande roll.” (organisation)

Ansökningarna och enkäten (forts.) Problemområden ”Att ungdomar i vår målgrupp möter många myndigheter med olika regler och krav/ förväntningar. Många ungdomar riskerar ”falla mellan stolarna”. Projektet strävar efter ett helhetsgrepp, där de individuella behoven är i centrum – inte de administrativa gränserna.” (målgrupp-organisation)

Ansökningarna och enkäten (forts.) Metoder •Individ (coachning, praktik, utbildning, empowerment, samverkan och validering) •Struktur (diskussioner och utbildningar) Diskrimineringsgrunder •En tredjedel arbetar med någon. Vanligast är kön, funktionsnedsättning, ålder och etnicitet •Blandning av målgrupper

Ansökningarna och enkäten (forts.) Jämställdhetsintegrering •487 projekt (82%) arbetar på något sätt med jämställdhetsintegrering. ”Vi kommer att jämställdhetsintegrera.” ”För att uppnå jämställdhet rekryteras lika många kvinnor som män.” Tillgänglighet •538 projekt (91%) arbetar på något sätt med tillgänglighet. ”Vi har ingen personal med funktionshinder.” ”Vi kommer tillgänglighetsanpassa våra lokaler om målgruppen behöver det.”

Ansökningarna och enkäten (forts.) En stor del av projekten har svårigheter att arbeta med jämställdhets- och tillgänglighetsaspekten. Fokus på vad som ska göras men inte hur det ska göras. Ofta kopplat till målgruppen och inte till Projektorganisationen (externt-internt)

Slutsatser Målgruppernas möjligheter att påverka i frågor som berör dem är mycket begränsade. Fokus ligger ofta på att förändra individ/ grupp snarare än struktur. Till exempel inom PO1, om kompetensförsörjning, är det medarbetarna som ska utvecklas snarare än hela arbetsplatsen. Vad gör man av kunskapen? Fokus ligger ofta på målgrupper som problem snarare än resuser. Till exempel inom PO2, om ökat arbetskraftsutbud, är det individen som ska förändras för att komma ut på arbetsplatsen.

Projekt som arbetar med frågorna Pilotmodell för företagshälsovård i Jämtlands län Krokoms kommun arbetar på ett innovativt sätt med rehabiliteringsprocessen – genusperspektivet finns med hela vägen. Både företagshälsovården och chefer inom kommunen måste tänka till kring vad de egna föreställningar kring kön kan få för konsekvenser för mäns och kvinnors återkgång till arbete. Kommunen har sett att kvinnor har högre ohälsotal, blir kvar längre i sjukskrivning, och mindre resurser läggs på kvinnor i rehabilitering. Kommunen kräver nu i upphandlingar att företagshälsovården har ett genusperspektiv.

Projekt som arbetar med frågorna Openmindness Vänder sig till arbetsplatser där man tror på utveckling av både företagens konkurrenskraft och förståelsen att olikheterna hos människor är en möjlighet och inte ett hinder. Erbjuder anställda och företagare i Umeå regionen utbildning och seminarier i mångfaldsfrågor.

Projekt som arbetar med frågorna Hamburgerkedjan Max Har tillsammans med bl.a. Samhall verkat för att fler unga med funktionsnedsättning ska få arbete. För att skapa arbetstillfällen menar man att inställningen hos anställande part behöver förändras. Max arbetar kontinuerligt med utbildning och värdegrundsarbete för befintlig personal för att motverka fördomar och diskriminering. Mera Mångfald – Jämställd Jämt Vill öka kunskap om medvetenhet kring mångfald och jämställdhetsintegrering som verktyg att öka attraktionskraften och tillväxten i kommunen.

Hur kan likabehandlingsfrågorna involveras i projekten? •Involvera målgruppen •Arbeta med strukturer •Intersektionellt perspektiv •Normkritiskt perspektiv Foto: Johan Svanestrand