Lönebildnings- rapporten 2006

Uppdrag  Utarbeta en rapport om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen (prop. 1999/2000:32, Lönebildning för full sysselsättning).  ”Ett kvalificerat faktaunderlag som skall underlätta för arbetsmarknadens parter och Medlingsinstitutet att uppnå samsyn kring de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildning i allmänhet och löneförhandlingar i synnerhet”.

Lönebildnings- rapporten 2006 Avtalsläget Synnerligen viktigt år 2007:  Drygt 80 procent av Sveriges anställda kommer att få sina avtal omförhandlade  Utfallet av dessa förhandlingar kommer att påverka Sveriges ekonomiska utveckling för många år framöver.

Lönebildnings- rapporten 2006 Tre huvudbudskap  Arbetsmarknadens parter kan med sitt agerande starkt påverka arbetslöshet och sysselsättning för många år framöver.  Återhållsamhet ger varaktigt högre sysselsättning och en arbetslöshet under 4 procent. Från och med 2010 antas arbetskostnaden återigen öka i takt med produktivitets- och prisutvecklingen.  Återhållsamhet ger löntagarkollektivet hög disponibel inkomst, tack vare lägre inflation och lägre skatter.

Lönebildnings- rapporten 2006 Lönebildningen 2006, innehåll 1.Drivkrafter för arbetskostnadsökningar 2.Makroekonomiska effekter av olika arbetskostnadsökningar Den långfristigt möjliga arbetskostnadsökningen 4.Vad bestämmer jämviktsarbetslösheten? 5.Strukturomvandling och lönespridning -Fokus i presentationen på kapitel 1-3

Lönebildnings- rapporten 2006 Vad är arbetskostnad? Arbetsgivarens kostnad per timme för lön, förmåner samt arbetsgivaravgifter. Ökningen av arbetskostnaden inkluderar därmed kostnadsökningar som beror på förändringar av:  Månadslön  Arbetstid  Skattepliktiga förmåner (t.ex. lunchsubventioner, förmånsbil eller omställningsavtal)  Sjuklön  Lagstadgade arbetsgivaravgifter (inkl. löneskatter)  Avtalade arbetsgivaravgifter  Genomsnittlig lön p.g.a. förändrad sammansättning av anställda.

Lönebildnings- rapporten 2006 Varför kan arbetskostnaden öka?  Arbetsproduktiviteten ökar  Näringslivets förädlingsvärdepriser stiger Allt annat lika, den genomsnittliga arbetskostnaden kan öka i takt med summan av arbetsproduktiviteten och prisökningen utan att företagens förmåga att sysselsätta försämras. Denna ökningstakt kallas för strukturell.

Lönebildnings- rapporten 2006 Är det så enkelt?  Alltid öka arbetskostnaden i takt med produktiviteten och förädlingsvärdepriser?  Nej! Det är en mera komplicerad avvägning: 1.Är arbetskostnadsnivån i utgångsläget förenlig med internationellt bestämd kapitalavkastning? Förutsätter konjunkturläget annars en anpassning av arbetskostnaden åt någon riktning? 2.Vad är parternas ambition och förmåga avseende jämviktsarbetslösheten?

Lönebildnings- rapporten 2006 Tankeram Drivkrafter bakom arbetskostnadsutvecklingen i näringslivet Arbetskostnadsutveckling i näringslivet Konjunkturella obalanser Ambition om jämviktsarbetslöshet Strukturell arbetskostnadsutveckling i näringslivet

Lönebildnings- rapporten 2006 Hur används tankeramen?  Arbetsmarknadens parter bestämmer arbetskostnadens ökningstakt genom sitt gemensamma agerande.  Lönebildningsrapporten analyserar dessa tre boxar, för att underlätta parternas bedömning av den lämpliga löneökningstakten.  Tankeramen kan även användas om parterna har en annorlunda bedömning om någon ”box” d.v.s. lönebildningens förutsättningar.

Lönebildnings- rapporten 2006 Box 1: Konjunkturella obalanser?  Arbetskostnadsandelen 2006 ligger nära sitt historiska genomsnitt.  Näringslivets egna bedömningar av lönsamheten är positiva.  Kapitalavkastningen snarast något över sitt historiska genomsnitt.  Marknaden värderar börsen i Sverige förhållandevis högt.  Investeringsnivån är nära sitt genomsnitt och normal för konjunkturläget.

Lönebildnings- rapporten 2006 Arbetskostnadsandel och arbetsmarknadsgap Procent

Lönebildnings- rapporten 2006 Tankeram Drivkrafter bakom arbetskostnadsutvecklingen i näringslivet Arbetskostnadsutveckling i näringslivet Konjunkturella obalanser Ambition om jämviktsarbetslöshet Strukturell arbetskostnadsutveckling i näringslivet

Lönebildnings- rapporten 2006 Box 2: Är jämviktsarbetslösheten för hög?  Jämviktsarbetslöshet = den lägsta arbetslöshet som är förenlig med stabil inflation.  Om den nuvarande jämviktsarbetslösheten är tillräckligt låg, kan arbetskostnaden öka ungefär med summan av produktivitetstillväxt och prisökningen.  Om parterna vill och kan påverka jämviktsarbetslösheten kan de göra det genom att tillfälligt låta arbetskostnadsökningen avvika från den strukturella takten.

Lönebildnings- rapporten 2006 Två handlingsalternativ för avtalsrörelsen ) Låga arbetskostnadsökningar och således lägre jämviktsarbetslöshet. 2) Höga arbetskostnadsökningar och således högre jämviktsarbetslöshet.  I båda handlingsalternativen ökar arbetskostnaden likadant från och med  Skillnaden i jämviktsarbetslöshet blir dock bestående.

Lönebildnings- rapporten 2006 Närmare definition av handlingsalternativen  Lågalternativet: Avtalsförhandlingarna resulterar i en arbetskostnadsökning på 3,8 (timlöneökning 3,5) procent  Högalternativet : Avtalsförhandlingarna resulterar i en arbetskostnadsökning på 5,0 (timlöneökning 4,7) procent

Lönebildnings- rapporten 2006 Tolkning av alternativen  I lågalternativet tar parterna större samhällsekonomiskt ansvar genom lägre arbetskostnadsökningar (genom stupstockar och potter t.ex.)  Annat uttryckt, i lågalternativet leder parternas gemensamma agerande till att arbetskostnadens ökningstakt inte accelererar innan arbetslösheten har sjunkit till 3,6 procent.  I högalternativet tar ökningstakten fart redan vid ca 5,6 procents arbetslöshet; högre centralt avtalade arbetskostnadsökningar

Lönebildnings- rapporten 2006 Lågalternativet, jämfört med högalternativet, innebär bl.a.:  Lägre reporänta medför högre arbetskraftsefterfrågan och sysselsättning.  Även lägre reallöner medför högre arbetskraftsefterfrågan.  Företagen investerar mera p.g.a. bättre lönsamhet.  Skatteintäkterna är högre p.g.a. högre sysselsättning skatter blir lägre  Arbetsutbudet är högre.

Lönebildnings- rapporten 2006 Nominell arbetskostnad Årlig procentuell förändring

Lönebildnings- rapporten 2006 UND1X Årlig procentuell förändring

Lönebildnings- rapporten 2006 Sysselsättning Tusental

Lönebildnings- rapporten 2006 Öppen arbetslöshet Procent av arbetskraften

Lönebildnings- rapporten 2006 Reguljär sysselsättningsgrad Procent av befolkningen i åldern år, årsvärden

Lönebildnings- rapporten 2006 BNP Årlig procentuell förändring, fasta priser

Lönebildnings- rapporten 2006 Real disponibel inkomst för löntagarkollektivet Index 2006=100. Deflaterad med hushållens konsumtionsdeflator

Lönebildnings- rapporten 2006 Avkastning av återhållsamhet: i lågalternativet gäller …  3,6 procent lägre timlön 2009  2,9 procent lägre real timlön 2009  0,6 procent högre disponibel inkomst 2009  Arbetslösheten 2009 är 3,5 % istället för 5,3 %  2,4 procent högre disponibel inkomst 2015 än i högalternativet

Lönebildnings- rapporten 2006 Ekonomiska effekter av parternas agerande Procentuell förändring, genomsnitt per år 2007– –2015 Låga alternativet Höga alternativet Låga alternativet Höga alternativet Parternas agerande: Timlön3,54,74,1 Arbetskostnad3,85,04,4 Ekonomiska effekter: Öppen arbetslöshet3,85,03,75,7 Reguljär syssel- sättningsgrad 79,777,779,576,5 Real disponibel inkomst 2,52,4 2,1 BNP, fasta priser3,02,42,22,0

Lönebildnings- rapporten 2006 Slutsats  På lång sikt blir den reala disponibla inkomsten högre i lågalternativet.  Skillnaden i arbetslöshet är dock bestående.  Det finns således mycket att vinna om parterna med en hög grad av samhällsekonomiskt ansvarstagande gör att jämviktsarbetslösheten blir 3,6 i stället för 5,6.  Jämviktsarbetslösheten med oförändrad grad av samhällsekonomiskt ansvarstagande: 4,6 procent.

Lönebildnings- rapporten 2006 Timlön enligt KL

Lönebildnings- rapporten 2006 Tankeram Drivkrafter bakom arbetskostnadsutvecklingen i näringslivet Arbetskostnadsutveckling i näringslivet Konjunkturella obalanser Ambition om jämviktsarbetslöshet Strukturell arbetskostnadsutveckling i näringslivet

Lönebildnings- rapporten 2006 Box 3: Den strukturella ökningstakten  I båda handlingsalternativen återgår arbetskostnadens ökningstakt till sin strukturella nivå från och med  Den strukturella arbetskostnadsökningen ligger enligt KI mellan 4,0 och 4,6 procentenheter, mest sannolikt 4,4 %.  Detta intervall skall inte tolkas som vägledande för avtalsförhandlingar!

Lönebildnings- rapporten 2006 Strukturell ökningstakt av arbetskostnaden Produktivitetstillväxt 2,7 % Inflation 2,0 % Försämrat bytesförhållande-0,1 % Skillnad i produktsammansättning-0,2 % Ändrat kapitalavkastningskrav ,0 % Strukturell arbetskostnadsökning 4,4 %

Lönebildnings- rapporten 2006 Arbetsproduktivitet, strukturell utveckling Årlig procentuell förändring

Lönebildnings- rapporten 2006 Arbetsproduktivitet, strukturell utveckling Årlig procentuell förändring

Lönebildnings- rapporten 2006 Alternativa antaganden  Produktivitetstillväxt avviker upp eller ner  Asymmetrisk penningpolitik, 1,8 procents inflation  Högre oljepris  Annorlunda näringslivsstruktur  Stigande kapitalavkastningskrav När alla alternativa antaganden vägs in (ett i taget), uppstår intervallet 4,0% – 4,6%.

Lönebildnings- rapporten 2006 Genomsnittslön vs. relativlöner?  Den föregående analysen gäller den genomsnittliga arbetskostnaden i näringslivet.  Detta innebär inte att alla löner ska eller bör utvecklas lika. I en marknadsekonomi varierar löneökningen mellan branscher, företag, yrkeskategorier och individer.  Arbetsmarknadens parter kan dock med sina kollektivt avtalade löneökningar påverka den genomsnittliga löneökningstakten.

Lönebildnings- rapporten 2006 Tre huvudbudskap  Arbetsmarknadens parter kan med sitt agerande starkt påverka arbetslöshet och sysselsättning för många år framöver.  Återhållsamhet ger varaktigt högre sysselsättning och en arbetslöshet under 4 procent. Från och med 2010 antas arbetskostnaden återigen öka i takt med produktivitets- och prisutvecklingen.  Återhållsamhet ger löntagarkollektivet hög disponibel inkomst, tack vare lägre inflation och lägre skatter.