Källor: SCB och Riksbanken UND1X, UNDINHX och priser på importerade varor. Utfall och huvudscenario. Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken
Internationell utveckling OECD: synkroniserad avmattning, men expansiv politik bidrar till återhämtning USA: expansiv politik vars genomslag maskeras av obalanser Euro-området: expansiva finansiella förhållanden men mindre utrymme för finanspolitiken Japan: strukturproblem + ankare för inflationsförväntningarnas saknas
Råoljeprisprognos (Brent) USD/Fat Anm. Prognos fr.o.m. november 2001. Källor: IPE och Riksbanken
Växelkurs och importpris Starkare krona pga utfall, minskad osäkerhet samt fundamenta TCW 2002: 133,7 (138) TCW 2003: 127 (131) Mer dämpade importpriser 2002 Något högre importprisbidrag 2003 pga oljeprisbanan
Återhämtning i Sverige Export: internationell återhämtning + teleomstrukturering + motorfordon + kronan Investeringar: låga realräntor + stigande börskurser + acceleratoreffekt Konsumtion: goda disponibelinkomster och förväntad förmögenhetsökning
BNP-tillväxt i Sverige sex kvartal före och efter en konjunkturbotten Årlig procentuell förändring Källa: Riksbanken
Resursutnyttjande Potentiell BNP: 2-2,5 procent/år Lägre resursutnyttjande hela perioden Lediga resurser ökar i år och stor del av nästa år Resursutnyttjandet ökar under senare delen av prognosperioden och närmar sig fullt kapacitetsutnyttjande
Inflationsförväntningar Uppgång för arbetsmarknadens parter medan penningmarknadens aktörer närmare målet Förväntningarna i enkäter i hög grad adaptiva Implicita marknadsförväntningar nära målet Hushållens förväntningar i linje med målet
Nedåtrisker Uppåtrisker Balanserad riskbild Internationell konjunktur Ogynnsam exportvaru-sammansättning Högre arbetslöshet Uppåtrisker Sämre utväxling tillväxt/inflation Stigande inflations-förväntningar Större genomslag för svag krona
UND1X med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken
R2.UND1X exklusive vissa varor Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken
R9. Produktionsgap från UC-modellen skattade med olika inflationsmått samt produktionsgap framtaget med HP- och PF-metoderna Procent Källa: Riksbanken
R10. Partiell korrelation mellan produktionsgap och inflation Koefficient Källa: Riksbanken