Hur levde man under medeltiden Medeltiden Historia åk 4 del 1

Källor VI VET MYCKET OM MEDELTIDEN FÖR DÅ BÖRJADE MAN LÄRA SIG LÄSA OCH SKRIVA I NORDEN. Det finns många handskrivna brev och böcker kvar. Det finns också en hel del gamla borgar och kyrkor kvar som talar om hur det var på medeltiden. I gamla städer använder man fortfarande hur som är byggda under medeltiden.

Bönder Man hade bystämma där man bestämde vad man skulle göra tillsammans. Kvinnorna hade det tuffaste jobbet att se till att barn och djur överlevde. Hon kunde föda 14-15 barn, men bara hälften överlevde. Pappan bestämde över en kvinna tills hon var gift, sedan bestämde hennes man över henne. En del bönder blev bergsmän och sprängde i bergen efter malm. Man eldade på bergen och kylde sedan ner dem snabbt så de sprack. Järnet som man fick fram såldes till utländska köpmän. Som på vikingatiden var de flesta människor bönder och hade självhushållning. En del hade råd att köpa och byta varor i närmaste stad, men det mesta tillverkade man på gården. Resorna var långa och farliga, men kunde stöta på både vilda djur och rövare. Nu för tiden ligger bondgårdarna en bit ifrån varandra, men under medeltiden låg de samlade i små byar. Varje familj hade sin egen gård och åker, men skogen och ängarna runt ägde man ihop. Familjerna hjälpte varandra med jordbruket och vaktade djuren mot vilda djur.

Städer Människor träffades på marknadsplatser och sålde och köpte varor. Bönderna kunde sälja matvaror och djur och för pengarna köpa sådant som familjen inte tillverkade på gården som skor hos skomakaren och vapen hos smeden. Många marknadsplatser blev sedan städer som fortfarande finns kvar. Städerna i Norden var mycket mindre än de är idag. Stockholm var Sveriges största stad i slutet av medeltiden och då bodde det 4000 personer där.

Likheter med idag Medeltidens människor levde i ett helt annat slags samhälle än vi. Ändå finns det många likheter: Det fanns rika och fattiga Det fanns lärda och mindre lärda Några bodde på landet och andra i städer Ett samhälle består av olika grupper och ofta är det människor i en viss grupp som bestämmer över andra. Man brukar säga att de har makten i samhället. Det här gruppen skriver lagar, tar upp skatter och startar krig. Är det så även idag?

Ståndssamhället Under medeltiden uppstod fyra grupper som brukar kallas de fyra stånden/ständerna. Det var adeln, präster, borgare och bönder. Mäktigast och rikast var adeln, dit också kungen hörde. Adel och präster betalade ingen skatt. Borgare och bönder betalade både skatt till kungen och till kyrkan. Trälarna tillhörde inget stånd och hade inga rättigheter i samhället. I mitten av 1300-talet kom en lag som gjorde alla trälar fria. Men de hade ingen egen jord så de blev antingen drängar och pigor eller tiggare.

Herredagar och riksdagar På 1200-talet började kungen samla adelsmännen till herredagar. Det var viktiga möten om hur landet skulle styras. På 1400-talet fick folk från alla tre stånden vara med. Då kallades det ständermöten eller riksdagar.

Bönderna var fattiga men fria Bönderna var den största och viktigaste gruppen i samhället. Utan dem blev det ingen mat. En del ägde sin egen gård, men många hyrde gården från adelsmän eller kungen. När bonden betalat hyran, skatt till kungen och tionde till kyrkan blev det inte mycket kvar att leva på.

Adelsmännen – kungens krigare Adelsmännen var rika storbönder och kunde äga hundratals stora gårdar. De hade egna soldater och bodde i stora borgar. För att bli adelsman måste man lova att hjälpa kungen att försvara landet. Det kostade mycket pengar och därför slapp han betala skatt till kungen. Kungen valde några adelsmän till rådsherrar som hjälpte honom att styra riket. När kungen hade fest belönade han tappraste krigarna genom att dubba dem till riddare. De knäböjde och lovade att försvara kyrkan, tron, kvinnor, barn, kung och rike. Kungen slog med sitt svärd lätt på axlarna. Bara adelsmän kunde bli riddare.

Lag och ordning På 1200-talet fick Sverige fyra lagar som gällde i hela landet: Kvinnofrid – den som våldtar eller rövar bort en kvinna ska straffas. Hemfrid – Det är förbjudet att med våld ta sig in i någon annans hem. Kyrkofrid och Tingsfrid – ingen får slåss i kyrkan eller på tinget. Den som bröt mot dem kunde bli dömd till fredlös. Ibörjan hade landskapen sina egna lagar. De första lagarna skrevs ner på 1200-talet. Minst en gång om året samlades bönderna i landskapet på ting för att besluta om viktiga saker. En lagman ledde tinget, han kunde alla lagar utantill. Tinget var också en domstol. Här dömdes tjuvar, mördare och andra brottslingar. Man kunde piskas eller få kroppsdelar avhugna. Fredlöshet var ett straff som innebar att brottslingen fick springa till skogs. Men vem som helst fick döda honom.

Skriv i din SO-bok Skriv upp några saker som du har lärt dig om: Källor från medeltiden Bönder Städer De fyra ständerna