Livet i Romarriket Levande historia 7: s. 112-120, 124-125.

En presentation över ämnet: "Livet i Romarriket Levande historia 7: s. 112-120, 124-125."— Presentationens avskrift:

1 Livet i Romarriket Levande historia 7: s ,

2 Samhällsklasser Patricier Plebejer Slavar

3 Patricier Plebejer Slavar Rikaste gruppen.
Ägde land eller annan egendom. Bestämde om lagar, vilket försäkrade att de hade mer makt och privilegier. Plebejer Betalde skatter. Tjänstgjorde i militären. Fick inte gifta sig med patricier. Kunde inte bli ämbetsmän. Slavar Krigsfångar eller plebejer med pengaproblem. Jobbade hårt utan lön. Kunde köpa sig fria.

4 Män Familjefadern, pater familias, bestämde över husen och egendomen.
Fadern bestämde över hustrun och barnen. Faderns makt över sin familj var garanterad av lagen. Män i överklassen gjorde karriär som ämbetsmän eller militär.

5 Kvinnor Kvinnor i överklassen förväntades inte stanna i hemmet.
Kvinnor syntes i utelivet. Kvinnor kunde ha egendom. Kunde läsa och skriva. Främsta uppgiften var att uppfostra barn. Många kvinnor dog när de födde barn.

6 Barn Tjejer gifte sig när de var 12 år.
Pojkar fick gifta sig efter de fyllt 14 år. Överklassbarnen fick gå i skolan. Flickor slutade skolan tidigare är pojkar. De flesta hade inte råd med skolavgifterna. Pojkar gav föräldrar trygghet, men flickor kunde lämnas ut för att dö.

7 Slavar Nästan hälften av Roms invånare var slavar.
Slavarna var oftast krigsfångar. Enligt lagen var slaven sin ägares egendom. Ägaren kunde sälja slaven eller straffa hen. Vissa slavar kunde få betalning för sitt arbete. En möjlighet att köpa sig fri.

8 Religion Även romarna hade många gudar (polyteism).
Romarna hade blandat grekernas tro med sin egen. Jupiter: Högsta guden. Juno: Högsta gudinnan, Jupiters fru. Mars: Krigets gud. Neptunus: Havets gud. Amor: Kärlekens gud. Minerva: Visdomens gudinna. Senare blev kristendomen Roms officiella religion.

9 Livet på landet Många romare levde på jordbruk.
Bönder odlade bönor, grönsaker och frukt. Grekerna visade hur man kunde odla oliver och vindruvor. Vissa bönder blev rika och kunde köpa mer land. Andra bönder förblev fattiga och fick det svårt när Rom lev större.

10 Livet i stan Urbanisering.
Rom var imperiets centerpunkt. Rom var en miljonstad under Pax Romana. Imperiet hade många andra storstäder: Alexandria, Karthago, Aten, Neapel. Problem med avfall, bränder och färskvatten. Fattiga romare bodde i hyreshus. Lägenheter på gatunivån var bekväma. Enklare bostäder ju högre upp man kom. Gratis brödsäd av staten (socialhjälp). Rika romare bodde i villor. Stora inre gård och flera rum. Oftast hade man även ett hus på landet.

11 Modell av ett romersk hyreshus

12 Badhus var en viktig del av stadslivet därför att hyreshusen inte hade vatten.
Romare besökte badhusen för att tvätta sig och träffa folk. De flesta romerska städer och fästningar hade allmänna badhus.

13 1. Colosseum 2. Circus Maximus 3. Claudius akvedukt

14 Underhållning Det fanns så många slavar att många romare hade ingenting att göra. Då behövdes underhållning. På Colosseum anordnades skådespel med djur och gladiatorer. Hästkapplöpning på Circus Maximus. Colosseum Circus Maximus

15 Arvet från romarna Romersk lag. Språket Latin och latinska alfabetet.
Man är inte skyldig innan man har blivit dömd för brottet. Språket Latin och latinska alfabetet. Romanska språk. De lärdas språk. Ingenjörskonst. Vägar. Broar. Akvedukter. Badhus. Betong. Nya städer. Romersk militärkonst.