Initiera och leda samtal av rådgivande karaktär i pedagogiska och sociala frågor  Reflektera kring din roll som kvalificerad samtalspartner  Hur skapar du ett förtroendeingivande klimat?  Hur framför du dina synpunkter och eventuell kritik?  Hur kan du bidra till att utveckla arbetet runt barnet/eleven?

Reflektion  För att nå de utbildningspolitiska målen behöver en kollektiv lärarkompetens utvecklas. Genom att ge lärare tillfälle att gemensamt reflektera över sin yrkesroll och den verksamhet de bedriver skapas möjligheter till kollektiv lärarkompetens. Handledning och pedagogiska samtal är en av de möjligheter som kan leda till att en kollektiv kompetens skapas. (Ahlberg, Klasson & Nordevall, 2002)

Reflektion  Alexandersson (1999) betonar tidens betydelse för möjlighet till kollegial reflektion och kunskapsutveckling.  ” Finns det återkommande tid och praktisk möjlighet att reflektera över den egna undervisningen förväntas reflektionen användas som ett medel för att utveckla den egna språkliga kompetensen. Saknas tid för kritisk reflektion tillsammans med kollegor sker knappast en kunskapsutveckling som tar sin utgångspunkt i det dagliga arbetet.” (s 50)

Självreflektion ”För att se nya möjligheter måste man kunna släppa sitt eget invanda perspektiv, något som kräver att man reflekterar över sig själv och sitt eget agerande i relation till vad man vill åstadkomma med barnen i deras lärande. Lärare måste få möjlighet att förändra sitt tänkande för att kunna förändra sitt handlande”. Pramling Samuelsson och Mauritzon (1997)

Ramar för samtalet  Rummet  Tiden  Inga beslut  Sekretess

Rollen som kvalificerad samtalspartner  Gurun/experten  Den kritiske vännen

Handal menar att kännetecken för en kritisk vän är:  En personlig förtroenderelation  Tilltro till vederbörandes fackmässiga kompetens  Tilltro till att vederbörande kan göra och uttrycka välgrundade värderingar, förvissning om att vederbörande vill dig väl  En förväntan om vederbörandes personliga integritet, en förväntan om empati. Handal i Kroksmark 2007(s. 29)

Lauvås och Handals definition av handledningssamtal  den försiggår mellan ett fåtal personer,  den ingår i en professionellt präglad utbildning eller yrkespraktik,  den tar upp förhållandet mellan teori och praktik,  den knyter an till elevens eller yrkesutövarens egen verksamhet,  den syftar till att utveckla den handleddes ”praktiska teori”  den bedrivs i en samtalsform som präglas av reflektion över praxis och som är frikopplad från ”handlingstvång”.

Gruppens förväntningar på den kvalificerade samtalspartnern  Lauvås och Handal (2001) talar om hur man kan handleda för att utveckla en ”praktisk yrkesteori” så att denna utgör en säker och mångsidig grundval för handling. Det är inte ”konkret praxis” utan ”reflekterad praxis” som står i fokus, det vill säga en praxis där teoretiska och praktiska grunder och motiv prövas och vävs ihop med etiska överväganden.

ETIK  Jämbördig kommunikation som etisk grund.  Människosyn och etik hänger nära samman.  I ett perspektiv där man förväntar sig dolda resurser, finns en öppenhet som leder till ett möte mellan människor och utvecklar samspel och kommunikation – grundstenar i arbetet.  I detta perspektiv finns också etiska ställnings-taganden, att mötas av respekt, artighet och värdighet från en eller flera personer. Henriksen & Vetlesen (2001)

Rollen som kvalificerad samtalspartner  Vad tänker du om din roll i kommande samtal?