Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016

Sammanfattning Höga investeringar, expansiv ekonomisk politik och återhämtning i omvärlden har bidragit till högkonjunktur i Sverige Hög tillväxt även i år och fallande arbetslöshet Med låga räntor i omvärlden behöver Riksbanken fortsätta lågräntepolitiken för att få upp inflationen, även om det inte är riskfritt Underskott i offentliga finanser i högkonjunktur påkallar finanspolitisk åtstramning

Prognosen i sammandrag (mars 2016 inom parentes) Årlig procentuell förändring respektive procent 1 Procent av arbetskraften 2 Vid årets slut 3 Procent av BNP -0,3 (-0,6)-0,2 (-0,3)-0,1 (-0,3) Offentligt finansiellt sparande 3 0,00 (0,00)-0,50 (-0,50)Reporänta 2 1,7 (1,5)1,4 (1,3)0,9 (0,9)KPIF 6,3 (6,3)6,9 (6,7)7,4 (7,4)Arbetslöshet 1 2,1 (2,3)3,6 (3,5)4,2 (4,1)BNP ,35 (-0,35)

Fördjupningar En sammanfattande indikator för resursutnyttjandet i ekonomin Effekter av en åtstramande inriktning av finanspolitiken 2017 Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna Skatter på köp, ägande och försäljning av bostäder Ny målvariabel för inflationsmålet?

Global konjunktur förstärks långsamt BNP, procentuell förändring

Fallande arbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade månadsvärden

Men trög utveckling av global varuhandel och industriproduktion håller nere tillväxten Procentuell förändring, 3-månaders glidande medelvärde, säsongsrensade månadsvärden

Stabilt konsumentförtroende, något högre än normalt trots flera orosmoln Index medelvärde=100, säsongsrensade månadsvärden

EU-omröstningen i Storbritannien Huvudscenariot bygger på att britterna röstar för att stanna kvar i EU Om britterna röstar för ett utträde: – Effekter på kort sikt: Hög osäkerhet och oro på finansiella marknader Lägre investeringar och konsumtion i Storbritannien och EU – Effekter på längre sikt: Mindre handel och lägre BNP i Storbritannien Små negativa effekter för BNP i Sverige Men svårbedömd politisk risk för att hela EU- samarbetet påverkas – Flera länder lämnar – Ökad protektionism med mindre handel

Tillväxten i Sverige växlar ner från hög nivå, men fortfarande högre än normal enligt Barometern Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

Höga investeringar bidrar till högkonjunktur efter sju år med lågkonjunktur BNP-gap och investeringar, procent av BNP

Stark ökning av äldre och yngre i befolkningen – driver på offentlig konsumtion Procentuell förändring

Offentliga konsumtionsutgifter växer snabbt Procent av BNP, löpande priser respektive procentuell förändring, fasta priser

Höga bostadspriser driver på bostadsinvesteringarna – tecken på lugnare utveckling senaste månaderna Index januari 2005=100, säsongsrensade månadsvärden

Kraftig ökning i antalet påbörjade lägenheter – uppgången dämpas av utbudsrestriktioner Tusental

Fortsatt höga anställningsplaner i näringslivet Nettotal, säsongsrensade månadsvärden

Stigande sysselsättning och sysselsättningsgrad Procent av befolkningen 15–74 år, säsongsrensade kvartalsvärden

Arbetslösheten faller till slutet av 2017 Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden

Stigande brist på arbetskraft driver på löne- ökningstakten Andel företag med brist på arbetskraft, säsongsrensade kvartalsdata respektive timlön, procentuell förändring

Inflationen är långsamt på väg upp Årlig procentuell förändring, kvartalsvärden

Något högre inflationsförväntningar, men fortfarande under målet Procent, kvartalsvärden

Kronan fortsätter att stärkas – dämpar uppgången i inflationen Effektiv växelkurs, KIX =100, månadsvärden

Riksbanken avvaktar med att höja reporäntan till nästa sommar Procent, dags- respektive kvartalsvärden

Dags för byte av målvariabel för penningpolitiken – Riksbanken bör överväga KPIF eller HIKP Årlig procentuell förändring, kvartalsvärden

Utan aktiva beslut blir finanspolitiken expansiv 2017 trots förstärkt högkonjunktur – finanspolitiska ramverket påkallar åtstramning Procent av potentiell BNP

Offentliga utgifter stiger som andel av BNP i scenariot – förutsätter högre inkomster för att nå överskottsmål Offentliga sektorns utgifter och inkomster, procent av BNP

Sammanfattning Höga investeringar, expansiv ekonomisk politik och återhämtning i omvärlden har bidragit till högkonjunktur i Sverige Hög tillväxt även i år och fallande arbetslöshet Med låga räntor i omvärlden behöver Riksbanken fortsätta lågräntepolitiken för att få upp inflationen, även om det inte är riskfritt Underskott i offentliga finanser i högkonjunktur påkallar finanspolitisk åtstramning