Vad motiverar elever till att lära sig moderna språk i skolan? Göteborgs universitet 15 mars, 2016 Erik Cardelús

Fyra saker om… Språklärare på gymnasiet sedan år inom högskolan Forskning: moderna språk och motivation Diverse skrivande: vetenskapligt-akademiskt, läromedel, journalistik mm

Föreläsningen Introduktion Vägen till avhandling: framväxt av frågeställning, teoretiska och metodologiska val Avhandlingen Motivationsteori Resultaten – vad visar de? Resultaten och annan forskning: Vad motiverar elever till att lära sig moderna språk i skolan? Avslutande reflektioner och frågor

Vägen till avhandlingen Språklärare på 90-talet: språk- och kommunikationsparadox: ”Is English really enough?” Motivationsproblem i klassrum och i samhället En rad viktiga och uppmärksammade publikationer: Språklig mångfald eller enfald…? (Thorson, Molander Beyer & Dentler, 2003) Attitydundersökning om språkstudier i grundskola och gymnasium (Myndigheten för skolutveckling, 2003) Reformer på Europanivå: GERS, Barcelonamålet (1+2) Internationella språkdagen, internationella utbytesprogram…

Forskningsläge Motivation och moderna språk - lågt (akademiskt) beforskat område L3 motivation (Henry, 2012) – moderna språk Motivación, aptitud y desarrollo (Österberg, 2008) – spanska ( Närliggande forskning: Jacobsson 2000; Giota 2001; Eklöf 2006, Appelgren 2015)

Problembakgrund I: Mellan årskurs 6/7 och 9 Har över ca 20-25% av eleverna i grundskolan hoppat av moderna språk Har redan 15-20% initialt valt Sve-eng eller något annat (Tholin & Lindqvist 2009) Moderna språk: tillvalsämne # frånvalsämne (Enqvist 2005)

Problembakgrund II: Hur får vi eleverna att studera moderna språk längre? Elever som läser moderna språk på gy (Skolverket 2014) Utmaning: Turistspråk eller verkligt kommunikationsspråk Steg 1Steg 2Steg 3Steg 4Steg 5Steg 6Steg 7 Franska Spanska Tyska

Problembakgrund III: Genus Varför studerar så få killar moderna språk ? Balans i språkgrupperna

Mina forskningsval Kvalitativ forskningsinriktning, men med bredd (kvantitet): 43 informanter, två skolor, tre språk – franska, spanska och tyska Resursfokus # Bristfokus Vad får elever att trots allt fortsätta? Två metoder, två material (enkäter + livshistorieintervju) Urval – speciell grupp, speciell miljö, (1-2%), speciell insikt

Problembakgrund IV: Den moderna tidens paradox: Mer globalisering mindre språklig mångfald ”Is English really enough???” Flerspråkighetens fördelar: Personligt växande - socialt, kognitivt och kulturellt Ekonomisk och karriärsmässig fördel Moraliskt växande - källa till empati och sympati ”för den andra”

Ämnets syfte (Kursplan/ämnesplan – moderna språk, Skolverket 2011) Undervisningen i ämnet moderna språk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i målspråket och kunskaper om områden och sammanhang där språket används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.

Motivation = movere (lat) Move Muovere Mover Två betydelser (på eng): sätta i rörelse och röra sig

Två historiskt viktiga motivationsteorier (Hedegaard Hein 2012) Antiken - spänningsfält mellan: uppnå och undvika Maslows behovshierarki

Hedonismen – vår (kanske) första motivationsteori Epikuros – grekisk filosof, hedonist Människan orienterar sig mellan lust och olust Människan söker sig till mål som innebär lust Människan undviker mål förknippade med olust, t ex smärta, obehag etc

Dikotomisering och integrering Kognitiv Inre Produkt Statisk Lärardriven Motivation ger prestation Belöning (morot) Primärbehov Grand Theory/generell Social Yttre Process Dynamisk Elevdriven Prestation ger motivation Straff (piska) Sekundärbehov Micro Theory/specifik/situerad

Motivationsbegreppets utgångspunkter ( inom bl.a. Sociokognitiv teori, Bandura 1997; Alderman 2008; Nakata 2006; Dörnyei, MacIntyre & Henry 2015). Dynamisk Mångdimensionell Kontext- och situationsspecifik

Vad är motivation? ”A process whereby goal-oriented activity is instigated and sustained” (Schunk, Pintrich & Meece 2008) Motivationens tre nivåer (Pintrich, Marx & Boyle 1993) Val av en viss handling eller handlande (the choice) Kvarhållande och fortsättande av handlande (the persistence) Ansträngning som ägnas detta handlande (the effort)

Centrala motivationsteorier (utifrån Skaalvik & Skaalvik 2015)) Teori om motivationFråga 1)Teori om tron på den egna förmågan (Självförmåga-Self-efficacy) Kan jag klara den här uppgiften? 2) Teori om inre och yttre motivationVill jag utföra den här uppgiften? 3) MålorienteringsteoriVarför gör jag det här? 4) Teori om förväntningar och värdenVilket värde har den här aktiviteten för mig? 5) Teori om attributionVarför klarade jag inte den här uppgiften? 6) Teori om självkänslaKommer jag klara av det som förväntas av mig? 7) Teori om sociala relationerHar jag en positiv relation till läraren och klasskompisarna?

Self-efficacy (Bandura 1997) ”självförmåga” Självförmåga # reel förmåga Kalibrering, feedback - lärare Forskning visar att elever med hög självförmåga anstränger sig mer, visar mer engagemang och blir mer uthålliga inför svårigheter. Bygger på tre källor: - Erfarenhet av att ha lyckats tidigare - Ställföreträdande framgång: se rollmodeller lyckas - Uppmuntran och tillit från andra - Fysiologiska reaktioner

Inre motivation Yttre motivation (Deci 1975; Deci & Ryan 1985) Lust, meningsfullhet Självständighet Kunskapsutveckling Krav Betyg Karriärsaspekter

Målorienteringsteori (Ames 1992; Dweck & Leggett 1988) (achievement goal theory, AGT) Våra handlingar är målstyrda Målinriktningen avgör hur vi tar oss an uppgifter, våra strategier och förhållningssätt Lärandemål/bemästrandemål # Ego-mål/ prestationsmål Lärandemål ger mer uthållighet och djupinlärning

Motivationsteori inom L2/L3-fältet Socio-educational model, ”Social turn”, Integrativ motivation ( Wallace & Lambert 1972) Avgränsningsproblem: - Var börjar och slutar målspråk/s/kulturerna? - Vad och var är innanför och utanför i dagens globaliserade värld? - Etnolingvistiskt närmande – international posture/orientation, bi/multicultural Elev/ inlärare Målspråk Målspråkskulturer

Fyra dominerande motivationsfaktorer (Clément & Kruidenier 1983) Resande Vänskap Kunskap Instrumentell motivation

Självbilder (Self-Concepts - Markus & Nurius 1986; Dörnyei & Ushioda 2009) Ideal-Self Ougth-to-Self Learning motives

Resultaten i sammanfattning Eleverna uppvisar ofta hög självförmåga (self-efficacy) Eleverna drivs av inre motivation snarare än yttre: ”Kul, ”roligt”, ”passionerad” osv Eleverna uppvisar lärande/bemästrandemål: ”vill verkligen kunna”, ”vill bli flytande”etc Eleverna motiveras av resor, kunskap och vänskap Yttre motivation kombineras med inre motivation

Resultaten i sammanfattning forts Kompetenta och engagerade lärare viktiga Analoga/personliga kontakter viktigare än digitala Flerspråkighet värderas: ”English is not enough” ”Ett nytt språk ger en ytterligare dimension att förstå världen” Möjligheten till utbyten och resande viktigt

Vad är viktigt för att skapa motivation i klassrummet? Feedback Svårighetsnivå och metoder Lärarstyrt – elevstyrt

Feedback bör vara Formativ (process) mer än summativ (produkt) Kontingent/konsekvent Specifik Uppriktig

Svårighetsnivå och metoder Balanserad och adekvat utmaning (Kärt barn med många namn: Kalibrering, Bandura; Proximal utvecklingszon, Vygotskij; Interlanguage + 1, Kraschen osv) Arbeta med delmål Tät feedback Metakognition Delmål: ”Kunnas lycka på vägen”, ”Se och glädja sig åt sin kunskapsutveckling” Tävla mot sig själv, tävla i grupp, tävla mot igår ”Beat yesterday” ”Att våga är vägen till att vinna” ”Avdramatisera fel”

Lärarstyrt - elevstyrt Lärandestyrt: balans Lärarens kompetens – den enskilt viktigaste faktorn för skolutveckling (Hattie 2009) ”Yes, we can!” Fokus och koncentration – arbetsro Tydliga mål, tydliga förväntningar Uppmuntra ansträngning – ”no quick fix”

Utifrån Hattie (2014: ) Synligt lärande: Läraren utgör den starkaste påverkansfaktorn på lärande Läraren måste vara instruktiv, påverkande, omtänksam – och aktivt och passionerat engagerad i undervisning, lärande och målspråksvärlden Läraren måste vara medveten om elevens förståelse och skapa meningsfull och motiverande undervisning utifrån denna Lärarens måste kunna lärandemålen och elevernas kunskapsutveckling med frågorna: Vart är du på väg? Hur går det? Vad är nästa steg? Läraren måste kunna röra sig från en enskild idé till en mångfald av idéer, från del till helhet, skapa beskrivningar, relationer och jämförelser så att eleverna kan gå vidare och skapa egen förståelse och lärande Skolledare och lärare måste skapa skolor för lärande, präglade av höga men rimliga förväntningar och möjligheter - för alla

Ämnespecifika metoder och förhållningssätt Undervisning med kommunikativt fokus Integrera funktion och form – grammatik behövs Sälj in ämnet i sin egen rätt och excellens (USP) – utan jämförelse med engelskan, men med fokus på flerspråkighetens fördelar Möjliggör och uppmuntra internationella utbyten Använd IKT didaktiskt genomtänkt (kompetent och kritiskt förhållningssätt) Betona vikten av lärarkompetens, inåt och utåt Kollegialt lärande – kollegialt motivationsarbete: Tillsammans blir vi bättre och mer motiverade! Arbeta med såväl elevers som lärares motivation Ge akt på målspråkets styrkor och svagheter – sociokulturellt grundade attityder, ämnestradition

Konklusion: Det finns inte bara en nyckel, utan flera, en urskiljningsproblematik som utgör själva kärnan i lärarkompetensen.

Tack för din uppmärksamhet!

Litteratur Alderman, M.K. (2008) Motivation and Achievement: Possibilities for Teaching and Learning. New York: Routledge. Anderman, E. M. & Anderman, L. H. (2010) Classroom Motivation. New Jersey: Pearson. Ames, C. (1992). Classrooms: Goals, structures, and student motivation. Journal of Educational Psychology, 84(3), Appelgren, A. (2015) Error, Praise, Action and Trait: Effects on Feedback on Cognitive Performance and Motivation. Stockholm: Karolinska Institutet. Bandura, A. (1997) Self-efficacy: the exercise of control. New York: W.H. Freeman and Company. Clément, R. & Kruidenier, B. (1983) Orientation in second languages acquisition. I: The effects of ethnicity, milieu, and target language on their emergence. Language Learning 33: Deci, E.L. & Ryan, R.M. (1985) Intrinsic Motivation and Self-Determination in Human Behaviour. New York: Plenum Press. Deci, E.L. (1975) Intrinsic Motivation. New York: Plenum Press. Dweck, C. S., & Leggett, E. L. (1988). A Social-Cognitive Approach to Motivation and Personality. Psychological Review, 95(2), Dweck, C.S. (2015) Mindset: Du blir vad du tänker. Stockholm: Natur och kultur. Dörnyei, Z., MacIntyre, P.D. & Henry, A. red. (2015) Motivational Dynamics in Language Learning. Bristol: Multilingual Matters.

Litteratur forts Dörnyei, Z., MacIntyre, P.D. & Henry, A. red. (2015) Motivational Dynamics in Language Learning. Bristol: Multilingual Matters. Dörneyi, Z. (2000) Motivation. I: Robinson, P.J. (red.) (2013). The Routledge encyclopedia of second language acquisition. London: Routledge, Dörnyei, Z. (2006) Individual differences in second languages acquisition, in AILA Review volume 19, Amsterdam: John Benjamins Publishing Company, Dörneyi, Z. y Skehan, P. (2003) Individual differences in Second Language in Second Language Learning. I: Doherty, C. & Long, M. (2003) The Handbook of Second Language Acquisition. Blackwell, Dörnyei, Z. & Ushioda, E. (2011) Teaching and researching motivation. Harlow: Pearson. Dörneyi, Z. (2005) Psychology of the Language Learner. Individual Differences in Second Language Acquisition. London: Lawrence Erlbaum Associates. Dörnyei, Z. (2003). Attitudes, Orientations, and Motivations in Language Learning: Advances in Theory, Research, and Applications. Language Learning, Dörnyei, Z. & Ushioda, E. ed. (2009) Motivation, Language Identity and the L2 Self. Bristol: Multilingual Matters. Eccles, J.S. (1983) Expectancies, values, and academic behavior. I: IJT Spence (red) Achievement and achievement motives: Psychological approaches. Eklöf, H. (2006) Motivational Beliefs in the TIMSS 2003 Context. Theory, Measurement and Relation to Test Performance. Umeå: Umeå University.

Litteratur forts Enkvist, I (2005) Trängd mellan politik och pedagogik: svensk språkutbildning efter 1990: Hedemora: Gidlund. Francia, G. & Riis, U. (2013) Lärare, elever och spanska som modernt språk. Styrkor och svagheter – möjligheter. Uppsala: Fortbildningsavdelningen för skolan internationalisering. Giota, J. (2001) Adolescents’ Perceptions of School and Reasons for learning. Göteborg: Göteborgs universitet. Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan. I: Pedagogisk forskning i Sverige 11:2, Griffiths, C. red. (2008) Lessons from Good Language Learners. Cambridge: Cambridge University Press. Gärdenfors, P. (2010) Lusten att förstå. Stockholm: Natur & Kultur. Hattie, J. (2014) Synligt lärande. Stockholm: Natur & Kultur. Hattie, J. & Yates, G. (2014) Hur vi lär: Synligt lärande och vetenskapen om våra lärprocesser. Stockholm: Natur & Kultur. Hedegaard Hein, H. (2012) Motivation. Stockholm: Liber. Henry, A. (2012) L3 Motivation. Göteborg: Göteborgs universitet.

Litteratur forts. Jacobsson, A-K. (2000) Motivation och språkinlärning ur genusperspektiv. Göteborg: Göteborgs universitet. Lundgren, M. & Lökholm, K. (2006) Motivationshöjande samtal i skolan. Lund: Studentlitteratur. Markus, H. & Nurius, P. (1986) Possible Selfs. In: American Psychologist, 41(9), Nakata, Y. (2006) Motivation and Experience in Foreign Language Learning. Bern: Peter Lang Myndigheten för skolutveckling. (2003a). Attitydundersökning om språkstudier i grundskola och gymnasieskola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Pintrich, P.R., Marx, R.W. & Boyle, R.A. (1993) Beyond Cold Conceptual Change: The Role of Motivational Beliefs and Classroom Contextual Factors in the Process of Conceptual Change. In: Review of Educational Research. Vol. 63, No 2, (Summer 1993), p.p Schunk, D.H., Pintrich, P.R., Meece, J.L. (2008) Motivation in Education. New Jersey: Pearson Skolverket (2013) Att tala eller inte tala spanska. Stockholm: Skolverket. Skolverket/GERS (2007) Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning. Skolverket/Europarådet. Ushioda, E. ed (2013) International Perspectives on motivation. New York: Palgrave MacMillan. Wentzell, K.R & Wigfield, A..ed (2009) Handbook of Motivation at School. New York: Routledge. Österberg, R. (2008) Motivación, aptitud y desarrollo structural. Un studio sobre la actuación lingüística en aprendientes suecos de espanol. L2. Stockholm: Stockholms universitet.