En arbetsmodell som syftar till att förbättra skolresultat för barn i familjehem Rikard Tordön, doktorand Linköpings Universitet nationell samordnare Skolfam 2013 – 2015 psykolog i Skolfam 2008 – 2012

Vad är Skolfam ? …och var finns det?

Vad är Skolfam? Arbetsmodell för goda Skolresultat hos Familjehemsplacerade barn Utvecklat i Helsingborg 2005 med forskarstöd av professor Bo Vinnerljung (SU) och lektor Eva Tideman (LU) Nätverk av 26 svenska kommuner och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Metodisk kartläggning, insatser och uppföljning, baserat på normerade instrument

Var finns Skolfam? Lidköping (1) Trollhättan (1) Tjörn & Stenungsund (1) Göteborg (9) Kungsbacka (1) Varberg (1) Falkenberg (1) Helsingborg (2) Landskrona (1) Malmö (2) Skellefteå (1) Härnösand (1) Sundsvall (1) Gävle (1+1) Uppsala (2) Sollentuna (1) Stockholms stad (1+2) Nacka (1) Örebro (1) Katrineholm (1) Norrköping (1) Motala (1) Gotland (1) Ronneby & Karlskrona (1) 26 kommuner med 38 Skolfamteam

Varför behövs Skolfam? Barn i samhällsvård är en mycket utsatt riskgrupp

Det börjar i skolan… Placerade barn lyckas sämre i skolan. Klyftan ökar med tiden. Källor: Socialstyrelsen (2010) Social rapport 2010 Socialstyrelsen (2015) Vård och omsorg om placerade barn. Öppna jämförelser och utvärdering

Behörig till gymnasieskola Källor: Skolverkets årliga statistik 2015; Socialstyrelsens Lägesrapport 2016 Individ & familjeomsorg

Problem senare i livet Placerade har tydligt förhöjda risker, men klarar man skolan kapas risken med nära hälften Källa: Socialstyrelsen (2010) Social rapport 2010

Hur går Skolfam till? Grundprinciper, målgrupp, teamet, arbetsgången och verktygen

Tre grundläggande principer Samverkan Över professionsgränser, över nämndgränser, ur flera budgetanslag. ”Stuprören” utmanas! Prevention Vi arbetar med barn som inte nödvändigtvis bedöms ”i behov av stöd”, men tillhör en riskgrupp Mätbarhet Vi mäter och jämför resultat. Barnens resultat som motivation, våra resultat som samhällsföräldrar

Målgrupp för Skolfam Barn i familjehem i förskoleklass - grundskola Prognos om långsiktig placering Inte barn med utvecklingsstörning

Ett Skolfamteam Psykolog Special- pedagog Familje hem Lärare Barnets Social- sekreterare Familjehems sekreterare Vårdnads- havare (om möjligt)

Arbetet med varje elev Utredning Intervjuer Tester och formulär Analys och Skolfamplan Insatser 2 år Baserad på utredningen Tät uppföljning Konsultation Utvärdering Samma tester & formulär Effektmätning Framtidsplan Fortsatt stöd Skolnärvaro Betyg Oro för eleven Insatser vid behov

Kartläggningen i Skolfam Svenska: Olika aspekter av läsning och ordförståelse. DLS, Läskedjor, LäSt mm. Matematik: Förmågor i utvecklingen av matematikfärdigheter. Magnes diagnoser Relation lärare-elev (ömsesidig självskattning, VAS-skala) Intellektuell begåvning. WISC-IV Psykisk status. Becks Youth Inventories, SDQ Adaptiva färdigheter (kognitiva, sociala och praktiska ”vardagsfärdigheter”). ABAS-II

Resultat och erfarenheter Från starten i Helsingborg 2005 till sommaren 2015.

Resultat 532 barn har fått en Skolfamplan 249 barn har två Skolfamplaner 56 Skolfambarn har slutat grundskolan 45 Skolfambarn är behöriga till gymnasiet Utan Skolfam hade 31 varit behöriga till gymnasiet

Behörig till gymnasieskola Källor: Skolverkets årliga statistik 2015; Socialstyrelsens Lägesrapport 2016 Individ & familjeomsorg; Skolfams årliga resultatsurvey 2015 Från 6 av 10 till 8 av 10 som blir behöriga

”Bieffekter” Remisser till utredning och stöd mellan 30 och 50 % Samverkan > ökad skolkompetens i familjehemsvården ökad kompetens om social utsatthet i skolan stärkt kommunikation familjehem-skola Bättre förståelse för placerade barns lärande > rätt förväntningar Några fall av vanvård har upptäckts Några barn har vi inte lyckats hjälpa Många barn har blivit medvetna om sin utsatthet > ilska Många barn har fått en stärkt självbild

Fortsatt utveckling av stöd till barn i samhällsvård ”Hälsofam” – multiprofessionell hälsoundersökning i samband med placering, baserad på erfarenheter från Uppsala och Skåne ”Placerade barns delaktighet” – systematisk uppföljning av placerade barns egna åsikter, förslag, farhågor med mera. Utvecklas tillsammans med barn i familjehem. Sveriges första diagnostiska prevalensstudie av samhällsvårdade ungdomars psykiska ohälsa. Linköpings universitet