Kari Jess Högskolan i Dalarna Per-Åke Karlsson FoU Sjuhärad Välfärd/ Högskolan i Borås Kristina Carlsson Uppsala kommun Utvärderingsverkstäder. Att bygga.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Lokal evidens - Loke En modell att använda för lokal uppföljning av till exempel missbruks- och beroendevården.
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Fokusspår 5: Lokala resultat av den nationella föräldrastödssatsningen – erfarenheter från tre projekt i Västra Götalands län Från ord till handling -
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen – Från egen erfarenhet till inflytande – Delaktighet och kunskapsutveckling David Rosenberg.
Handlingsplan för matematikutveckling
Att utvärdera nyttan av FoU
Mål och betygskriterier
Varför arbeta med interpersonella relationer i handledning?
Individuellt utvecklingssamtal - mall
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Svenskt Friluftsliv har till uppgift att bevara och utveckla förutsättningarna för det svenska friluftslivet Stärka friluftsorganisationernas långsiktiga.
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Möte beträffande kvalitetsgranskning
Välkommen till ESF:s seminarium
Uppföljning eller utvärdering - är det frågan?. Det ena utesluter inte det andra! Ungt forskningsområde – det finns utrymme för både och. Olika perspektiv.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
VARFÖR UTVÄRDERINGSVERKSTAD? GENOMFÖRANDE AV UTVÄRDERINGSVERKSTAD TEORI (SYN PÅ MÄNNISKAN) NATIONELLT INTERNATIONELLT LAILA NIKLASSON MDH Utvärderingsverkstäder.
Systematisk uppföljning UIV
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Utvärderingsverkstäder Kari Jess Uppsala universitet
Utvärdering – av vad, för vem och varför? SPARC-konferens 16 maj 2014
Michel Thomsen, Maria Åkesson - Informatik Högskolan i Halmstad
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Systematisk uppföljning UIV Uppföljning av Insatser Vuxna Missbrukare.
Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 12 april 2011 KA
Uppföljningsbesök Uppföljningsbesöken Besöken har givit Delegationen för IT i skolan värdefull information om hur satsningen genomförs.
Förslag på pilot: FoU-växthus i Nacka kommun version 0.2.
Strategiska perspektiv på verksamheten
Ledningskraft för god och säker vård - Fortsatt arbete hemma
Lärande utvärdering genom följeforskning
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Hur kan vi förstå begreppet?
Vimmerby Magnus Klofsten Generella framgångsfaktorer i kluster.
Föräldrakraft En studie om implementering av ett föräldrastödsprogram i Bergsjön, Linnéstaden, Mark och Orust Inga-Lill Jakobsson Kontakt:
Projektledarträning. Målsättning / Önskat utfall Deltagarna/teamet har en gemensam uppfattning avseende sina egna och gruppens styrkor och svagheter i.
Skolutveckling genom aktionsforskning
Myh.se Kvalitetsarbete konst-och kulturutbildningar Utvecklingsarbete Steg 1 utarbeta en strategi för kvalitetsarbetet Arbetsmetod: diskussion med konstnärliga.
Pedagogiska året Vattentornet 15/16
Handledarutbildning för Läslyftet ht15-vt16 Handledning – Ewa Wictor
Framtidskartläggning
Förbättringsområde folkhälsa Matvanor hos föräldrar till minderåriga barn och vissa utvalda övervikts- och/eller diabetespatienter.
Problemlösning Matematik II åk / Pia Eriksson.
Utvärdering 1 Fredrik Björk Urbana Studier, Malmö högskola.
9:1 Kopiering tillåten. M2000 Compact © Liber AB Marknadsplanens delar Nulägesanalys – Var står vi och vad innebär nuläget för oss? Mål – Vart vill vi?
Utvärderingsmatris för en kunskapsbaserad bedömning Två utvärderingsmatriser har tagits fram i samarbete med SIQ, Nationella rådet för strokevård och ett.
SUHF:s & UK-ämbetes Rektorsprogram 1 - Ledningsgrupper
Att starta, planera och driva projekt
För enklare verksamhetsutveckling och samverkan mot en smartare välfärd SKL har, tillsammans med GR, tagit fram en digital samverkansplattform där man.
SMGAO Jan-Olof Åberg Utvärdering I SMGAO Jan-Olof Åberg.
[Förbättringsprojekt]
Processutveckling vid MALMÖ HÖGSKOLA Per Hillbur, PROCESSÄGARE (prorektor) Charlotte Kipowsky, PROCESSLEDARE (tf. chef studentcentrum) Birgitta Magnusson,
Utvärdering Socialfonden
Workshop Arbetsplatslärande.
Kvalitativa forskningsmetoder, 6 hp Kurstid: 21 januari–15 februari Kurskod: 729G07 Michael Tholander.
Regionalt utvecklingsarbete EBP inom verksamhetsområdet stöd till individer med funktionsnedsättning
Processen för Balanserad styrning - steg 2 Mätning-Mätresultat
Verktyget Utmärkelsen….
Att leda och genomföra transformation WS 3 Region 10
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Kunskapsguiden Ny webbutbildning om läkemedelsbehandling av äldre
”Om vi inte vet vart vi ska spelar det ingen roll vilken väg vi tar”
VärNa modellen – att mäta och styra samverkan
Presentationens avskrift:

Kari Jess Högskolan i Dalarna Per-Åke Karlsson FoU Sjuhärad Välfärd/ Högskolan i Borås Kristina Carlsson Uppsala kommun Utvärderingsverkstäder. Att bygga kunskap och kompetens för utvärdering Kari Jess Högskolan i Dalarna Per-Åke Karlsson FoU Sjuhärad Välfärd/ Högskolan i Borås Kristina Carlsson Uppsala kommun Verkstäder för att lära sig om utvärdering och uppföljning genom att göra en utvärdering eller utveckla ett system för uppföljning av löpande verksamhet

Grundidéer  Genomföra en utvärdering från ax till limpa och/eller utarbeta ett system för uppföljning  Kopplad till kunskapsbaserad, evidensbaserad praktik  Öka kunskapen om uppföljning och utvärdering samt bidra till förbättringar i verksamheten  Individ- och organisationsnivå

Struktur  Yrkesbakgrund och organisationstillhörighet (lika eller olika)  Uppdrag som rör välfärdsverksamhet inom den organisation där man själv arbetar (projekt eller ordinarie verksamhet)  Ledare från FoU-enheter/högskolor tillsammans med praktiskt verksamma (en processledare o en verksamhetskunnig)  4 – 7 uppdrag per verkstad  Önskvärt med 2 deltagare per uppdrag  Vem deltar?  Hel- eller halvdagar  Mini-föreläsningar och diskussioner  Hemläxor  Minnesanteckningar från träffarna

Process  Regelbundna träffar under 1 – 1½ år  Följer ett normalt utvärderingsförlopp  Grupprocess och -dynamik  Deltagarna stödjer varandra  Kunskap och erfarenheter delas  Avgränsningar och realistiska förväntningar är viktigt  Ledarna har flera roller

Process utifrån utvärderingens grundfrågor  uppdragsfrågan  Kunskapsfrågan  Bedömningsfrågan  Funktionsfrågan

Resultat  Rapporter – muntligt, skriftligt  Mer kunskap om utvärderings- och uppföljningsteori och -metoder  Förmåga till kritiskt granskande  Kapacitetsuppbyggnad för utvärdering?  Förbättrad verksamhet??

Innehåll vid träff Deltagarna presenterar hur de uppfattat ”hemläxan”/hemuppgiften från förra träffen Deltagarna diskuterar vilken ny ”hemläxa” som behövs, gemensam eller individuell Upplägg av nästa träff Miniföreläsning om aktuellt tema/ämne som deltagarna valt tillsammans med processledaren Diskussion utifrån miniföreläsningen Verksamhet/ aktivitet/ projekt presenterar sin status De andra ger konstruktiv kritik Ev arbete i ”projektpar”

Exempel på miniföreläsningar Definitioner, begrepp och olika modeller för uppföljning och utvärdering Definitioner, begrepp och olika modeller för uppföljning och utvärdering Utvärderarrollen - intern/extern Utvärderarrollen - intern/extern Programteori Programteori Informationsinhämtning Informationsinhämtning Analys Analys Värdering Värdering Etik Etik Användning/nyttiggörande Användning/nyttiggörande Rapportera och redovisa Rapportera och redovisa

M ELLAN TRÄFFARNA  Alla arbetar med sina utvärderingar  Alla arbetar med sina individuella eller gemensamma ”hemläxor”  Alla ”hemläxor” läggs ut på kommunikationsplattform el likn. någon vecka innan nästa träff  Verksamheten/ aktiviteten/projektet får individuell handledning 1 eller 2 gånger under processtiden i verkstaden

Ur verktygslådan – exempel  Reflekterande lärtillfällen  Vem (mini)föreläser?  Hjälpa varandra utanför verkstaden  Individuell handledning  Rummet  Protokoll  Litteratur och litteratursökning

Exempel på hur utvärderingsverkstad kan läggas upp Varierar mellan ledare och verkstäder!!!

Informationsmöte  Informationsmöte med chefer och potentiella deltagare om utvärderings- verkstadens idé och arbetssätt. Att diskutera bl. a: Avtal/överenskommelseAvtal/överenskommelse TidsåtgångTidsåtgång Hur resultatet ska tas tillvara i organisationenHur resultatet ska tas tillvara i organisationen

Träff 1 Lära känna varandra och de olika projekten/verksamheterna. Utifrån insänd kort beskrivning Förväntningar på utvärderingsverkstaden Vad är realistiskt att följa upp och utvärdera? Lektion om programteori – vad är det? Varför gör vi en PT? Etc Hemarbete: Göra en programteori utifrån den egna verksamheten

Exempel övning: Sockerkakans programteori FÖRUTSÄTTNINGAR - RESURSER - Vad behövs? AKTIVITETER – PROCESS - vad görs? Resultat ett: PRESTATIONER Vad produceras? Kommer ut av ansträngningarna? Resultat två: EFFEKTER Vad vill vi åstadkomma? - kortsiktigt, långsiktigt

Träff 2 Deltagarna kommer med sina programteorier som presenteras och diskuteras. Vad är den viktigaste frågan för utvärderingen? Biblioteksövning – Hur söker man information? Hemarbete: Fokusera uppföljnings- och utvärderingsfrågor

Träff 3 Föreläsning om olika sätt att följa upp samt om utvärderingsmodeller. Vi relaterar till de enskilda verksamheterna/projekten. Hemarbete: Välja system för uppföljning alternativt utvärderingsmodell/-er.

Träff 4 Föreläsning om datainsamlingsmetoder: Mixed methods, kvantitativa och kvalitativa. Huvudtyngd på de datainsamlingsmetoder som är aktuella för projekten/verksamheterna i verkstaden. Hemarbete: Välja datainsamlingsmetoder och påbörja datainsamlingen OBS! Här behövs ofta en längre tid mellan träffarna för datainsamling. Många väljer också att ta sin handledningstid under denna period.

Träff 5 Föreläsning om hur man kan presentera sina data. Exempel på olika visas. Diskussion om detta i relation till egna data. Hemarbete: Att presentera sina resultat

Träff 6 Föreläsning om hur man analyserar sina data. Diskussion om hur man gör detta i relation till verksamheternas/projektens egna data och i relation till valda uppföljnings- och utvärderingsmodeller. Exempel på olika typer av rapporter visas. Hemarbete: Den egna rapporten. Här kan man också välja att ha sin handledningstid.

Träff 7 Hur, mot vad, värderar (bedömer) man sina resultat? Göra själva (ut)värderingen Hur används utvärderingar – hur kan man främja önskad användning? Nyttogörandet Miniföreläsningar och diskussioner Hemarbete: Göra plan för ”nyttogörande”

Träff 8 Utvärderingsrapporterna presenteras. Deltagarna kommenterar varandra. Chefer/arbetsledare (uppdragsgivare) deltar Utvärdering av verkstaden Avslutning

Exempel projekt och rapporter Granskning av Äldreomsorg; Styrning, ledning och uppföljning av kvalitet och kostnader. Borås stad revisionen, 2013 Vad upplever föräldrarna? En utvärdering av föräldramöten. Svenljunga kommun, 2015

Exempel på rapporter forts. Uppföljning av Katamaran - Intensiv familjebehandling, IFB Expressed Emotion i IKB-modellen. En studie vid Socialpsykiatriska behandlingsteamet FFT-cannabis. En utvärdering Utvärdering av utredningsplatser inom hem för vård och boende. En brukarundersökning.

Utvärderingsverkstäder anknyter till deltagarorienterat forsknings- och utvecklingsarbete: Participatorisk aktionsforskning Handlingsorienterat forskningssamarbete Horisontellt snarare än vertikalt arbetssätt Forskare/processledare och deltagare är experter, men inom olika områden

Studier av utvärderingsverkstäder 2009 – 2010 NUV – nätverket för utvärderingsverkstäder med syfte: studera UV samt utveckla UV Webbenkät till 150 deltagare – 97 svarade Intervjuer med chefer – uppdragsgivare Studier av rapporter från UV

Några resultat Tid behövs för utvärderingsarbetet mellan träffarna Klart och tydligt uppdrag krävs Uppbackning från chef/uppdragsgivare viktigt Deltagarna lär sig om och för utvärdering (learning by doing) Utvärderingar blir gjorda Led i organisationens/verksamhetens kvalitetsarbete, i bästa fall Ej kunnat belägga så mycket bidrag till bygga kapacitet för utvärdering eller för verksamhetsförbättring

Texter om utvärderingsverkstäder:  Karlsson, Per-Åke (2002) Utvärderingsverkstäder. Stöd för interna utvärderingar. Göteborg: FoU i Väst  Beijer E, Eriksson B, Karlsson P-Å, Leissner T. Utvärderingsverkstäder –ett sätt att utveckla utvärdering. Socionomen nr 4/2006  Karlsson P-Å, Beijer E, Eriksson B, Leissner T (2008) Evaluation Workshops for Capacity Building in Welfare Work – Some Swedish Examples. Evaluation, October 2008, Volume 14, No. 4  Beijer E, Eriksson B, Karlsson P-Å, Leissner T. Utvärderingsverkstäder – grundläggande kännetecken, struktur och innehåll. Underlag Forsakonferens mars 2009  Beijer E, Eriksson B E, Green J, Jess K, Karlsson Vestman O, Niklasson L (2011): Verkstäder för utvärdering i välfärdsverksamheter- erfarenheter från mellansvenska FoU- enheter och högskolor.  Utvärderingsverkstäder i välfärdsverksamheter – studier av verkstädernas kvalitet och nytta. Paper till SVUF-konferens 2011  Eriksson B E & Karlsson P-Å red.(2012): Handbok för utvärderingsverkstäder. FoU Välfärd Värmland.