BFx/ Sida 1 Detta är LEADER och LEADER i Västra Småland Utfärdare Boel Felixson ”människor skall leva, trivas och försörja sig på landsbygden i Västra Småland”

BFx/ Sida 2 Innehåll Leadermetoden LAG-grupp Landsbygdsdefinition Landsbygdsprogrammet LEADER Västra Småland Ansökningar till Leader Uppföljning projekt Exempel Leader-projekt

BFx/ Sida 3 Leadermetoden LEADER är en metod som gör det möjligt för invånare och företag på landsbygden att arbeta med lokal landsbygdsutveckling tillsammans med den offentliga sektorn

BFx/ Sida 4 LEADER LEADER på franska är= ”Liasion Entre Actions de Development Economique Rural” Det betyder ordagrant ”Länkar mellan aktioner för ekonomisk utveckling på landsbygden” eller mer rätt tolkat Samordnade aktiviteter för ekonomisk utveckling av landsbygden

BFx/ Sida 5 Leader – lokalt trepartnerskap Ett lokalt trepartnerskap mellan sektorerna –Offentlig –Privat –Ideell Ett trepartnerskap som kombinerar –Den offentliga sektorns ansvar, den privata sektorns effektivitet och den ideella sektorns engagemang

BFx/ Sida 6 Partnerskap byggs underifrån En eldsjäl – inget partnerskap Initiativ uppifrån är ibland bra men engagemang byggs underifrån Underifrån möter uppifrån Flera parter skall delta Ingen långsiktighet om det bygger endast på få enskilda individer

BFx/ Sida 7 Leadermetodens sju kännetecken LEADER METODEN Nätverksbyggande Samarbete Innovation Lokal utvecklingsstrategi Integrerade och sektorsövergripande insatser Underifrån perspektivet och genomförandet av strategier Lokal utvecklingsgrupp = LAG

BFx/ Sida 8 Leaderområde Ett geografiskt område med mellan till invånare. Hela området med orter med mindre än invånare får vara med Orter med mer än 3000 invånare räknas dock inte med när medel fördelas till Leaderområde

BFx/ Sida 9 LAG-grupp LAG-grupp (Local Action Group = lokal aktionsgrupp). Gruppen av aktörer från offentlig, privat och ideell sektor LAG organiseras som en ideell förening Privat och ideell sektor skall vara mer än 50% av styrelsen Kansli och verksamhetsledning skall finnas

BFx/ Sida 10 Vad är glesbygd och landsbygd? Många definitioner Glesbygd är områden med mer än 45 minuters bilväg till tätort större än 3000 inv Tätortsnära landsbygd har 5 till 45 minuters bilresa från tätort större än inv I Leader inkluderas tätorter upp till inv I Vallonien Områden med färre än 50 inv/km 2 OECD: Områden med färre än 150 inv/km 2 ”Glesbygd är en trist miljö ensam får man stå i kö”

BFx/ Sida 11 Landsbygd är mycket mark Skog och berg Åker, betesmarker, hagar Sjöar, bäckar, våtmarker Randområden, biologisk mångfald Ren luft och tystnad Landsbygd är öppna landskap Landsbygd är änglamark Landsbygdens mark sköts av lantbrukare

BFx/ Sida 12 Landsbygden är företag och arbetstillfällen Tillverkning, mineralutvinning Handel och transport Byggverksamhet Jord- och skogsbruk Kreditinstitut och företagstjänster Hotell och restaurang Offentlig förvaltning, försvar Utbildning forskning Vård och omsorg Privata näringslivet och offentliga sektorn ger arbetstillfällen

BFx/ Sida 13

BFx/ Sida 14

BFx/ Sida 15 Landsbygd är samhällen Byskolor Hemtjänst Landsvägsbussar Luftledningar Lantbrevbärare Utlämning för Systemet och Apoteket Politiker och tjänstemän ansvarar för samhällsservice

BFx/ Sida 16 Landsbygden är ideella föreningar Byalag Vägföreningar Vattenföreningar Jaktlag Idrottsföreningar SNF Röda Korset, IOGT Folkets Hus Kyrkor och församlingar Ideella krafter driver föreningar

BFx/ Sida 17 Landsbygdsutveckling Vad är utveckling? Positivt eller negativt? Är det outvecklat nu? Allt förändras med tiden, är det utveckling? Påverka och försöka styra förändringen gör vi bäst tillsammans

BFx/ Sida 18 Landsbygdsutveckling Kan inte delas upp i sektorer Lösningarna beror på varandra Samarbete är det bästa sättet att driva framtidsarbete Alla samhällets sektorer måste inkluderas

BFx/ Sida 19 Landsbygdsprogrammet Den 1 januari 2007 inleddes ett nytt landsbygdsprogram för stöd och ersättningar till landsbygden. Programmet ska främja tillväxt, konkurrenskraft, företagande och sysselsättning, och har dessutom höga ambitioner för miljön. Lokalt engagemang i landsbygdens utveckling ska också uppmuntras. Allt detta ska återspeglas i de stödformer som ingår i programmet.

BFx/ Sida 20 Landsbygdsprogrammet Inriktningen till programmet syftar till att landsbygden ska utvecklas på ett hållbart sätt, ekonomiskt, ekologiskt och socialt.

BFx/ Sida 21 Landsbygdsprogrammet Företagsamhet och miljö prioriteras Landsbygdsprogrammet pekar ut följande områden som prioriterade: Mervärden. Ekomat och lokal produktion ska öka företagandet på landsbygden. Nya varor och tjänster. Exempelvis biobränsle och turism bör kunna utvecklas. Utbildning. Bland annat ska företagare på landsbygden på ett enklare sätt få del av resultat från forskning och utveckling. Mångfald. Unga, kvinnor och personer med utländsk bakgrund ska i större utsträckning delta i jord- och skogsbruket. Hållbarhet. Programmet ska bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås, och till en hållbar samhällsutveckling i stort.

BFx/ Sida 22 Landsbygdsprogrammet Axel 1 – Förbättra jord och skogsbrukets konkurrenskraft Axel 2 – Förbättra miljön och landsbygdens markförvaltning Axel 3 – Förbättra livskvaliteten, bredda företagandet, och främja utvecklingen av landsbygdsekonomin Leader kan verka inom alla axlar och tyngdpunkten för Västra Småland ligger på axel 3

BFx/ Sida 23 Finansiering Leader Fördelningen för finansieringen är –40% EU-finansierat –30% Stats-finansierat –30% Övrig offentlig finansiering (i huvudsak kommunerna) –Utöver detta krävs en privat finansiering som inom LAG området på ytterligare 30% (dvs på de 100% skall privat finansiering läggas till med i snitt 30% för alla projekt och detta kan t.ex. vara egen nedlagd tid)

BFx/ Sida 24 Vår vision för Leaderområdet Västra Småland ”människor ska leva, trivas och försörja sig på landsbygden i vår region”.

BFx/ Sida 25 Föreningen Landsbygdutveckling Västra Småland Föreningen bildades 11 juni 2007 Strategi för föreningen togs fram under 2007 Strategin blev godkänd av länsstyrelsen i januari LAG-gruppen utsågs under hösten 2007 och kick-off för LAG-gruppen hölls i februari juni 2008 fick föreningen godkänt att ta emot ansökningar inom Leader 24 juni 2008 tog LAG-gruppen sina första beslut

BFx/ Sida 26 Föreningen Landsbygdsutveckling Västra Smålands syfte: Främja och bedriva landsbygdsutveckling och utifrån ett underifrånperspektiv utveckla landsbygdens ekonomi, stödja lokala initiativ och projektidéer som kan skapa förutsättningar för liv och boende på landsbygden Bredda och öka den lokala arbetsmarknaden Verka för ökad integration och verka för ungdomars trivsel och engagemang för hembygden Stödja verksamhet utifrån en helhetssyn med klar miljöprofil

BFx/ Sida 27 Samarbete Samarbete är en viktig ingrediens i utvecklingsarbete både för och på landsbygden. Detta ger förutsättningar för människor att mötas och utveckla nya tankar och idéer. Vårt leaderområde kommer aktivt att arbeta med att hitta samarbetsprojekt med andra Leaderområden. Vi tror på att samarbete ger regionen fler möjligheter till långsiktiga utvecklingsalternativ och goda resultat.

BFx/ Sida 28 Inriktning Västra Småland har tre huvudområden syftar till att uppfylla den övergripande visionen om att människor skall leva, trivas och försörja sig på landsbygden. 1. Gnosjöandans entreprenörskap 2. Utveckling tillsammans med barn och ungdomar 3. Natur- och kulturrikedomar

BFx/ Sida 29 Huvudområde 1 Gnosjöandans entreprenörskap Tillvarata och utveckla områdets naturgivna förutsättningar samt tradition av entreprenörskap för att främja ökad sysselsättning och företagande PRIORITERADE INSATSER –Ge inspiration och öka möjligheterna till nya företag och verksamheter –Tillgodose arbetskraftsbehov och kompetensförsörjning –Förenkla generationsskiften –Förbättrad infrastruktur

BFx/ Sida 30 Huvudområde 2 Utveckling tillsammans med barn och ungdomar Tillvarata barn och ungdomars kreativitet genom delaktighet och inflytande i att utveckla en attraktiv livsmiljö PRIORITERADE INSATSER –Skapa nya mötesplatser, arenor –Ge utrymme till barn och ungdomar och deras idéer –Utbildning

BFx/ Sida 31 Huvudområde 3 Natur- och kulturrikedomar Tillvarata och utveckla områdets natur- och kulturarv, resurser för såväl ökat företagande och en attraktiv livsmiljö PRIORITERADE INSATSER –Dokumentation av natur- och kulturarvet –Presentation av natur- och kulturvärden –Vårda och bevara natur- och kulturvärden –Vidareutveckla det småländska arvet

BFx/ Sida 32 Område Området består av kommunerna Gnosjö, Gislaved, Vaggeryd och södra delarna av Jönköpings kommun. Totalt bor det cirka personer i området varav bor i byar eller orter med mindre än 3000 invånare

BFx/ Sida 33 Ansökan om projektstöd 1. En projektidé utvecklas 2. Ansökan om projektstöd inom Leader görs 3. LAG utreder och beslutar om stöd 4. LAG beslut skickas till länsstyrelsen 5. Länstyrelsen fattar ett myndighets- beslut 6.Beslut skickas till stödmottagare och LAG 7. Projekt genomförs

BFx/ Sida 34 Utbetalning av projektstöd

BFx/ Sida 35 Ansökan om projektstöd Ansökan om projektstöd görs till Leader Västra Småland, GNOSJÖ. Ansökan görs på blankett om projektstöd inom leader som finns på hemsidan på jordbruksverket alternativt

BFx/ Sida 36 Hjälp med projektansökan När man är i processen med att skriva projektansökan går det bra att få hjälp från Leaderkontoret. För att få kontakt maila eller ring

PO KS/ Sida 37 Paraplyprojekt Ett gemensamt syfte En specifik inriktning Max 30 delprojekt kanske lämpligt Max 30tkr per delprojekt Max 250tkr direktutbetalning LAG äger paraplyprojektet Projektledning ett eget delprojekt

Paraplyprojekt Barn- & ungdom, nya mötesplatser, arenor LAG Projektledn, /1Delprojekt /3Delprojekt /4Delprojekt /2Delprojekt /5-15  En projektägare  En slutrapport  Samtliga verifikat från alla delprojekt  Dokumentation från varje delprojekt  Avtal med varje delprojekt rekommenderas  Minst 5 ungdomar  Bör gå via förening PO KS/ Sida 38

Paraplyprojekt Samverkansstöd, förenings- och företagsutveckling LAG Projektledn, /1Delprojekt /3Delprojekt /4 Delprojekt /2Delprojekt /5-15  En projektägare  En slutrapport  Samtliga verifikat från alla delprojekt  Dokumentation från varje delprojekt  Avtal med varje delprojekt rekommenderas  Skall gå via förening/företag PO KS/ Sida 39

Paraplyprojekt Stöd till att tillvarata och utveckla natur- och kulturarvet LAG Projektledn, /1Delprojekt /3Delprojekt /4 Delprojekt /2Delprojekt /5-15  En projektägare  En slutrapport  Samtliga verifikat från alla delprojekt  Dokumentation från varje delprojekt  Avtal med varje delprojekt rekommenderas  Bör gå via förening/företag  OK vid 5 pers/gynnar fler PO KS/ Sida 40

BFx/ Sida 41 Att driva projekt Ett projekt definieras av att det finns en början och ett slut. Det skall finnas ett syfte och ett mål som skall uppnås. För att lyckas bra så behövs en detaljerad projektplan om vad som skall göras från början till slutet uppdelat på olika aktiviteter En budget och finansieringsplan skall finnas

BFx/ Sida 42 Uppföljning av projekt Ekonomisk redovisning + lägesrapporter – kvalitetsuppföljning i syfte att maximera resultat. Leader Västra Småland kommer att följa upp att projekten går en enligt den uppsatta projektplanen. Det är viktigt att den uppsatta projektansökan följs annars kan kan det bli problem med att få ut några pengar för projektet. Måste ett ombeslut för att förlänga projekttiden tas är det projektägaren som bär ansvaret.

BFx/ Sida 43 Ex. Leader Kärnan Samarbete VästgötaLandet och NärMat VästgötaLandet (vastgotalandet.se) Gränsöverskridande turismsatsning över kommungränser, som utgår från företagarnas behov. NärMat (VästgötaSmak) LAG-initiativ Mer förädlade produkter, mathantverk, kvalitet Områdets profil, attraktivt ”Mat säljer”.

BFx/ Sida 44 Ex. Leader Kärnan Råmjölks- förädling Från tre till 19 lantbrukare med 1100 kor stärker områdets profil kring god mat - lockar fler besökare till området. Framgångsfaktorer Underifrånperspektiv och 3-partnerskap - mjölkproducenter + Kullings gille + Herrljunga kommun. Nya marknader - gourmetrestauranger, samt en uppskattad efterrätt på äldreboenden. ny kommersiell produkt; kalvdans – utifrån lokala förutsättningar fortsatt lokal tillverkning (restauranger kan inte själva tillaga den) forskning kring råmjölkens hälsobringande effekter tillsammans med Sahlgrenska universitetssjukhus – fler produkter?

Exempel på Godkända projekt Bron som binder ihop bygden – Öreryds hembygdsförening Nissafors Barndag – Nissafors Samhällsförening Gnosjö äger! Klass i Kulltorp Nostalgia ett steg vidare - Scandinavian Raceway Nostalgia Nya kundgrupper till Västra Småland- nätverk väg 151 Stimulerande fritid- Yin Yang rollspelsförening Sida 45 BFx/