LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 18 maj 2011 Juhana Vartiainen

Lönebildningsrapporten Årligt uppdrag från regeringen Ett underlag som ska underlätta för arbetsmarknadens parter och Medlingsinstitutet Publicering i maj i år, på grund av avtalsförhandlingarnas tidtabell

Lönebildningsrapporten 2011: De viktigaste slutsatserna Möjligt att uppnå en arbetslöshet på 5 procent Förutsätter att lönerna inte ökar med mer än 3,1 procent per år 2012–2014 Från och med 2015 kan lönerna öka med 3,7 procent per år Jobbskatteavdraget kan initialt ha en bromsande effekt på lönerna Högre andel kvinnliga chefer minskar lönegapet mellan könen

Sysselsättningen ökar Miljoner respektive årlig procentuell förändring

Sveriges ekonomi återhämtar sig Sysselsättningen ökar med sammanlagt personer 2010 och 2011 Lönebildningen var anpassad till lågkonjunkturen 2009 och 2010 Den kommande avtalsrörelsen spelar en viktig roll för hur lågt arbetslösheten kan sjunka

En viktig avtalsrörelse framför oss Cirka 2,7 milj individer får sina avtal omförhandlade från hösten 2011 till hösten 2012 Industrin, som ska ha avtalen färdiga i november, förväntas sätta märket för övriga avtalsförhandlingar Avtalsrörelsen påverkar löneökningstakten 2012–2014

Det är möjligt att uppnå en varaktig arbetslöshet på 5 procent Förutsätter att timlönen i näringslivet inte ökar med mer än 3,1 procent per år 2012– 2014 Om timlönen istället ökar med 3,5 procent per år 2012–2014, fastnar jämviktsarbetslösheten på drygt 6 procent

3,1 procent är den totala löneökningen 3,1 procent i timlöneökning innefattar allt: – Centralt avtalade ökningar – Lokalt avtalade ökningar – Effekter av sammansättningsförändringar 3,1 procent motsvarar 3,3 procent i arbetskostnadsökning (omfattar även avtalade och lagstiftade arbetsgivaravgifter) Kalkylerna är förstås osäkra

Arbetslösheten kan sjunka till 5 procent Procent

Högre sysselsättningsgrad Procent av befolkningen

Riksbanken kan välja en lättare penningpolitik Reporänta, procent

Makroekonomiska effekter av en mer återhållsam löneutveckling Procentuell förändring respektive procent

Lönenormering spelar en viktig roll Lönenormering gagnar produktion och sysselsättning Industrin har bästa förutsättningar för att ta normansvaret Lönesättningen ska ta hänsyn till arbetslösheten samt Riksbankens penningpolitik Det finns ingen motsättning mellan sysselsättning i industrin och sysselsättning i hela ekonomin

Arbetsmarknaden måste tillåta en fortsatt strukturförändring De förlorade industrijobben kommer inte tillbaka Arbetskraften växer, sysselsättning behöver öka inom alla grupper Det är viktigt att matchningen fungerar bra

Arbetsmarknaden måste tillåta en fortsatt strukturförändring De förlorade industrijobben kommer inte tillbaka Arbetskraften växer, sysselsättning behöver öka inom alla grupper Det är viktigt att matchningen fungerar bra – Ingen generell försämring av arbetsmarknadens funktionssätt pga lågkonjunkturen – Bristtalen ser normala ut med hänsyn till konjunkturläget – Ett orosmoln är lågutbildades jobbchanser – Utbildningsinsatser och försiktighet med minimilöner är motiverade

Arbetslöshet efter utbildningsnivå Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden

Så skapas möjligheten för kontinuerliga arbetskostnadsökningar Modell för den strukturella arbetskostnadsutvecklingen i näringslivet Förädlingsvärdeprisutveckling 1,3 Produktivitetsutveckling 2,3 Arbetskostnadsutveckling 3,6

Arbetskostnadsökningen 2015–2020 Den strukturella produktivitetsökningen har reviderats ner Ny komplett modellanalys om hur näringslivets förädlingsvärdepriser ökar – KPI-inflation på 2 procent motsvarar en förädlingsvärdeprisökning på 1,3 procent Slutsats: den strukturella arbetskostnadsökningen har reviderats ner

Jobbskatteavdraget påverkar arbetsutbud, löner och löneskillnader Arbetsutbudet ökar olika mycket för olika grupper Jobbskatteavdrag har en uppbromsande effekt på löneutvecklingen Löneeffekten är sannolikt inte varaktig Även skillnader i bruttolöner påverkas Största ökningen i disponibel inkomst för lågavlönade

Jobbskatteavdraget påverkar arbetsutbudet på olika sätt för olika grupper 2,416,2 Ensamstående med låg utbildning 2,231,3 Ensamstående med hög utbildning 2,226,7 Ensamstående 3,724,0 Sambo med låg utbildning 1,331,2 Sambo med hög utbildning 0,932,3 Sambo utan barn 0,928,4 Sambo med barn Kvinnor 1,329,1 Ensamstående 0,236,0 Sambo med låg utbildning 0,337,5 Sambo med hög utbildning 0,736,4 Sambo utan barn 0,537,3 Sambo med barn Män Effekt på arbetsutbudet (%) Arbetsutbud (timmar/vecka) 2007 Grupp

Bruttolöneeffekter av jobbskatteavdraget Olika gruppers bruttolöner berörs olika Löneanpassningen påverkar arbetsutbudet Både utbud och efterfrågan spelar roll – Stor arbetsutbudsökning kan pressa ner lönen (t ex lågutbildade) – Löneförändringen beror också på efterfrågan på arbetskraft Svårt att säga hur jobbskatteavdraget påverkar löneskillnader mellan låg- och höginkomsttagare

Effekten på disponibel inkomst dominerar 6,78,49, ,49,59,6 75 9,59,6 10,150 10,111,913,414, Heltidsekvivalent grundlön (brutto) per månadArbetstid, procent av heltid

Lönegapet mellan manliga och kvinnliga chefer i privat sektor

Manliga och kvinnliga chefer – analysresultat Kvinnorna är underrepresenterade bland chefer, framför allt i kvinnodominerade näringsgrenar Andelen kvinnliga chefer ökar i alla sektorer Kvinnliga chefer tjänar mindre än sina manliga kollegor och lönegapet minskar inte över tiden Olika egenskaper kan inte förklara lönegapet Ökande andel kvinnliga chefer leder till minskat lönegap Effekten gäller främst mansdominerade branscher

Andelen kvinnliga chefer ökar Procent

Lönebildningsrapporten 2011: De viktigaste slutsatserna Möjligt att uppnå en arbetslöshet på 5 procent Förutsätter att lönerna inte ökar med mer än 3,1 procent per år 2012–2014 Från och med 2015 kan lönerna öka med 3,7 procent per år Jobbskatteavdraget kan initialt ha en bromsande effekt på lönerna Högre andel kvinnliga chefer minskar lönegapet mellan könen