Underlag för utvärdering av penningpolitiken – 2005-2007 2008-02-18.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

Penningpolitisk rapport juli Orosmoln i Europa skuggar svensk ekonomi.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2011
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Penningpolitisk rapport juli 2009
Penningpolitisk uppföljning September Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk uppföljning April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Inflationsrapport mars Produktionsgap för euroområdet, Sverige och USA Procent Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat, NIGEM, SCB, US Department.
PPR 2007:
1. Inflation och tillväxt Årlig procentuell förändring
Presskonferen s IR 2003:3. Vad har hänt sedan förra IR? Expansivare ekonomisk politik Positiv utveckling på de finansiella marknaderna En del positiv.
Inflationsrapport 2003: Faktisk inflation samt hushållens och företagens inflationsförväntningar Procent Källor: Konjunkturinstitutet och SCB.
Presskonferen s 15 dec Stark konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Kraftig ökning i sysselsättningen Utlåning.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Presskonferen s 15 februari Reporäntan höjs med 0,25 p.e. Hög tillväxt Inflationstrycket stiger på sikt Gradvis höjning av reporäntan ger en stabil.
Ekonomirapporten. April 2014
Penningpolitisk rapport 2007:1
Penningpolitisk uppföljning december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
PPU April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte hänsyn.
Inflationsrapport nr 1, Den makroekonomiska bilden Fortsatt konjunkturuppgång, om än i avtagande takt Svag arbetsmarknad, men vissa tecken på ljusning.
Inflations- rapport 2006: UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Penningpolitisk rapport 2008:3. Reporäntan sänks till 3,75 procent Ytterligare sänkningar närmaste halvåret För att mildra effekterna på konjunkturen.
Penningpolitisk uppföljning 2008:2. Reporäntan höjs till 4,75 procent Reporäntan kvar på samma nivå under året Räntan kan behöva sänkas under 2009 För.
UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
PPU September Diagram Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Lönebildning och penningpolitik
PPR 2009 Februari Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
Tabell 1. Inflation med olika mått Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken * Inflationstalen beräknade enligt den metod som användes t.o.m.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2010.
Penningpolitiskt möte september Svensk ekonomi går starkt Kostnadstrycket stiger Finansiell oro skapar osäkerhet Synen på den framtida reporäntan.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Det aktuella ekonomiska läget Swedbank den 20 augusti 2010 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
PPR Februari
Presskonferen s 26 okt God konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Tydlig förbättring på arbetsmarknaden Utlåning.
Potentiell BNP, resursutnyttjande och penningpolitik Grand Hotel, Saltsjöbaden den 7 oktober 2010 Förste Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 26 februari 2008 Riksbankschef Stefan Ingves.
Penningpolitisk rapport oktober Sveriges ekonomi växer snabbt.
PPR 2007: Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
PPR 2008: Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Penningpolitisk rapport oktober Återhämtningen tar tid.
Inflationsrapport 2004:2. Oförändrad reporänta Konjunkturuppgången fortsätter Arbetsmarknaden svag men stärks efterhand Stigande inflationstryck Uppåtrisk.
PPU december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Min syn på penningpolitiken Handelsbanken 18 mars 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
Penningpolitiskt beslut oktober Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter till 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året.
Penningpolitik och produktivitet Vice riksbankschef Svante Öberg Januari 2008.
Penningpolitisk rapport 2008:1 Presskonferens 13 februari 2008.
1. Prognoser för UND1X vid olika tidpunkter samt faktisk utveckling Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Presskonferen s 30 Augusti Penningpolitiskt möte 29 augusti 2006 Bedömning baseras på Inflationsrapporten i juni Ny information om den ekonomiska.
PPU April. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
PPR Juli Diagram Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan.
PPR Februari Rättelse På grund av fel i tre diagram (1.10, 1.17) som nu är rättade i rapporten, har vi nu uppdaterat bilderna.
PPU 2011 April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade.
Riksbanken och penningpolitiken - perspektiv på ränteprognoser Barbro Wickman-Parak,
1. Finansmarknaderna fungerar allt bättre TED-spread, räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. TED-spread är beräknad som skillnaden mellan.
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
Finansutskotte t 22 februari 2007 Stefan Ingves. En jämförelse av prognosfel KPI 2006 Källor: Consensus Economics Inc. och Riksbanken Anm. Genomsnittlig.
PPR Oktober Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
PPU December Diagram 01. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
Penningpolitisk rapport Juli Svensk ekonomi utvecklas starkt.
Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015.
PPR september
PPR 2008:2.
UND1X - utfall och prognos med osäkerhetsintervall enligt IR 00:2 Tolvmånaderstal Källor: SCB och Riksbanken.
PPU april
Källa: US Department of Commerce
Presentationens avskrift:

Underlag för utvärdering av penningpolitiken –

Diagram 1. BNP i USA, Euroområdet och världen Årlig procentuell förändring Källor: Eurostat, IMF och US Department of Commerce

Diagram 2. KPI-inflation i USA, euroområdet och världen Årlig procentuell förändring Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat och IMF Anm. För euroområdet är det HIKP som visas.

Diagram 3. Styrräntor Procent Källor: Bank of England, ECB och the Federal Open Market Committee

Diagram 4. Skillnad mellan interbankräntor och statspappersräntor under 2007 Procentenheter Källa: Riksbanken

Diagram 5. BNP för Sverige Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 6. Arbetskraft och sysselsatta Tusentals personer, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 7. Arbetsproduktivitet i hela ekonomin Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 8. Enhetsarbetskostnader i hela ekonomin Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos.

Diagram 9. KPI, KPIX och KPIX exklusive energi Årlig procentuell förändring Källa: Riksbanken

Diagram 10. Småhuspriser och total utlåning till svenska hushåll Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 11. KPI och KPIX Årlig procentuell förändring Källa: Riksbanken

Diagram 12. Energipriser i KPI rensat för effekter av förändrade indirekta skatter Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Inom parentes anges vikter i KPIX.

Diagram 13. KPIX exklusive energi uppdelat i varor, tjänster och livsmedel Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Inom parentes anges vikterna i KPIX

Diagram 14. Olika aktörers inflationsförväntningar för 2009 under 2007 Procent Källa: Prospera Research AB

Diagram 15. Faktisk inflation och hushållens inflationsförväntningar på ett års sikt Årlig procentuell förändring Källor: Konjunkturinstitutet och Riksbanken Anm. Kurvorna har förskjutits framåt 12 månader för att motsvara den tidpunkt som inflationsförväntningarna avser.

Diagram 16. Arbetskraft, sysselsatta och öppet arbetslösa Årlig procentuell förändring och procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken.

Diagram 17. Produktivitetsscenario, KPIX beräknat med långsiktig produktivitestillväxt jämfört med utfall för KPIX Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 18. Produktivitetsscenario, tillväxten i BNP beräknat med långsiktig produktivitetstillväxt jämfört med utfall för tillväxten i BNP Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerad Källor: SCB och Riksbanken

Tabell 1. Inflationsutfall 2005, 2006 och 2007 Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 19. KPI-prognoser Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 20. KPIX-prognoser Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 21. BNP-prognoser Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 22. Prognoser för antalet sysselsatta Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 23. Prognoser för KPI-inflationen 2007 gjorda vid olika tidpunkter, Riksbanken och andra prognosmakare Årsgenomsnitt Källor: Consensus Economics Inc, Finansdepartementet, LO, SCB och Riksbanken

Diagram 24. Rangordning av KPI-prognoser, 50% Procent Källor: Consensus Economics Inc., Finansdepartementet, LO och Riksbanken

Diagram 25. Rangordning av KPI-prognoser, 25% Procent Källor: Consensus Economics Inc., Finandepartementet, LO och Riksbanken

Diagram 26. Prognoser för BNP-tillväxten 2006 gjorda vid olika tidpunkter, Riksbanken och andra prognosmakare Årsgenomsnitt Källor: Consensus Economics Inc., Finansdepartementet, LO, SCB och Riksbanken

Diagram 27. Prognoser för BNP-tillväxten 2007 gjorda vid olika tidpunkter av Riksbanken och andra prognosmakare Årsgenomsnitt Källor: Consnensus Economics Inc., Finansdepartemnetet, LO och Riksbanken

Inflationsprognoser 2005, 2006 och 2007 Årsgenomsnitt Källor: SCB och Riksbanken Anm. *Tolvmånaderstal Prognossiffrorna i gråmarkerade fält är huvudscenariot i rapporterna IR05:1, IR05:2 vilka bygger på antagandet om att reporäntan utvecklas konstant under prognosperioden. Prognossiffrorna i vitt fält för IR05:1 och IR05:2 bygger på antagandet om att reporäntan utvecklas i linje med ett 15-dagars genomsnitt av de s.k. implicita terminsräntorna. Prognossiffrorna från IR05:3, IR05:4, IR06.1, IR06:2 och IR06:3 bygger på antagandet om att reporäntan utvecklas linje med ett 15-dagars genomsnitt av de s.k. implicita terminsräntorna, i dessa rapporter var detta huvudscenario. Prognossiffrorna från PPR07:1, PPR07:2, PPR07:3 och PPU:dec bygger på antagandet att reporäntan utvecklas i linje med den reporänteprognos som presenterades i respektive rapport.

Diagram 28. Reporänteutfall och implicita terminsräntor 2005 Procent Källa: Riksbanken

Diagram 29. Reporänteutfall och implicita terminsräntor 2006 Procent Källa: Riksbanken

Diagram 30. Reporänteprognoser vid olika tillfällen 2007 Procent Källa: Riksbanken

Diagram 31. Reporänteutfall, ränteprognoser och implicita terminsräntor vid vissa tidpunkter under 2007 Procent Källa: Riksbanken

Tabell 3. Utfall och prognoser gjorda under 2005, 2006 och 2007 för olika variabler Årsgenomsnitt om inget annat anges Källor: OECD, SCB och Riksbanken Anm. 1)Tolvmånaderstal, 2)i näringslivet, 3)hela OECD, 4)procent av arbetskraften. Prognossiffrorna i gråmarkerade fält är huvudscenariot i rapporterna IR05:1, IR05:2 vilka bygger på antagandet om att reporäntan utvecklas konstant under prognosperioden. Prognossiffrorna i vitt fält för IR05:1 och IR05:2 bygger på antagandet om att reporäntan utvecklas i linje med ett 15-dagars genomsnitt av de s.k. implicita terminsräntorna. Prognossiffrorna från IR05:3, IR05:4, IR06.1, IR06:2 och IR06:3 bygger på antagandet om att reporäntan utvecklas linje med ett 15-dagars genomsnitt av de s.k. implicita terminsräntorna, i dessa rapporter var detta huvudscenario. Prognossiffrorna från PPR07:1, PPR07:2, PPR07:3 och PPU:dec bygger på antagandet att reporäntan utvecklas i linje med den reporänteprognos som presenterades i respektive rapport.