Akademiskt skrivande, del 1 Språkhandledningen på Sahlgrenska akademin Anna Winlund anna.winlund@gu.se Margit Nelson-Wareborn margit.nelson-Wareborn@svenska.gu.se

Akademiskt skrivande Att skriva är att delta i ett samtal. Dina tankar i texten måste förhålla sig till vad andra sagt/skrivit i ämnet. Du måste också rikta din text till en lyssnare.

Konstruktiv planering/strategier Klargör syftet med texten Vilka instruktioner gäller för texten Vem är mottagare av texten Efter vilka kriterier ska texten bli bedömd

Akademisk text Fokus på innehåll Fokus på struktur och stil Fokus på form: formalia Lär hantverket – automatiserade formaliakunskaper ger mer tid för arbete med textens innehåll

Formalia - Referenser Visar respekt för tidigare forskning Visar respekt för idéer och resultat Synliggör källor Bygger upp din trovärdighet inför läsaren

Plagiering Du plagierar om du lämnar in någon annans arbete som ditt eget. Du plagierar om du, utan att ange referens kopierar fraser, meningar eller stycken från någon annans arbete, vare sig du använder citatmarkering eller inte skriver om en passage från någon annans arbete med egna ord använder någon annans idé, teori, metod eller data kopierar bilder, diagram eller tabeller kopierar ur datorprogram, musikkompositioner, multimedia (ljud, filmer).

Plagieringsrisk Du riskerar att plagiera, om du gör ett referat och låter din text följa originalet för nära, trots att du anger korrekt referens till originalarbetet. Till exempel om du endast byter ut några få ord mot synonymer behåller originalarbetets formuleringar ordagrant, utan att markera citat översätter ordagrant från ett annat språk utan kommentar om att det rör sig om en översättning. Även om du har angett referens och skrivit om texten med egna ord, alternativt markerat citat, får du inte låta din text helt och hållet bygga på andra källor. Du måste även bidra med egna kommentarer och reflektioner. Citerad källa: Refero –Antiplagieringsguiden http://creativecommons.org/

Citera Text med löpande citat: Enligt Säljö används språket för att "lagra kunskaper, insikter och förståelse hos individer och kollektiv" (2000, s. 34). Text med blockcitat: Människor kan med hjälp av skriftspråket ta tillvara kunskaper, och detta gör mänskligt språk unikt i förhållande till djurens språk. Enligt Säljö (2000) kan vi dela erfarenheter med varandra när vi använder samma ord för en företeelse. Språket är en mekanism för att bildlikt uttryckt lagra kunskaper, insikter och förståelse hos individer och kollektiv. Genom att tolka en händelse i begreppsliga termer, kan vi jämföra och lära av erfarenheter. Begrepp som färg, form och vikt hjälper oss att se likheter och skillnader mellan objekt och vi kan lära oss något om hur vi skall förhålla oss till dem i olika sammanhang. (Säljö 2000, s. 34) (Exemplen hämtade ur antiplagieringsguiden Refero)

Referera Referera med egna ord Träna genom att sammanfatta stycken Plocka ut nyckelord Notera bok och sidor: gå tillbaka och kolla text mot originalkälla Använd olika referensmarkörer: Johansson anser, understryker, menar, betonar, o.s.v. Enligt Johansson är det särskilt viktigt att …… (Se fler exempel på Refero)

Referenssystem Exempel: Harvardsystemet Kornelia Polyak visar i sin artikel ”Breast cancer: origins and evolution” (2007) att bröstcancer inte kan betraktas som en enskild sjukdom utan består av flera undertyper. Bröstcancer är enligt Kamangar m.fl. den främsta cancerrelaterade dödsorsaken bland kvinnor världen över (Kamangar, Dores & Anderson 2006). Referenslista: Kamangar, F., Dores, G.M. & Anderson, W.F. 2006. Patterns of cancer incidence, mortality, and prevalence across five continents: defining priorities to reduce cancer disparities in different geographic regions of the world. J. Clin. Oncol. 24:2137–2150. Polyak, K. 2007. Breast cancer: origins and evolution. The Journal of Clinical Investigation Nr 11. Vol 17: 3155-3163

Referenssystem Exempel: Vancouversystemet Kornelia Polyak visar i sin artikel ”Breast cancer: origins and evolution” att bröstcancer inte kan betraktas som en enskild sjukdom utan består av flera undertyper (1). Bröstcancer är den främsta cancerrelaterade dödsorsaken bland kvinnor världen över (2). Referenslista: 1. Polyak, K. 2007. Breast cancer: origins and evolution. The Journal of Clinical Investigation Nr 11. Vol 17: 3155-3163 2. Kamangar, F., Dores, G.M., and Anderson, W.F. 2006. Patterns of cancer incidence, mortality, and prevalence across five continents: defining priorities to reduce cancer disparities in different geographic regions of the world. J. Clin. Oncol. 24:2137–2150.

Sträva efter att göra din text Korrekt Precis Koncentrerad Enkel Organiserad (Jarrick & Josephson 1996)

KORREKT Innehållsmässigt - Faktauppgifter - Referenser Språkligt - Rättstavningskontrollen - Svenska skrivregler - SAOL www.svenskaakademien.se/ordlista

PRECIS Undvik vaga uttryck bra, mycket, lite, saker Klargör begrepp och termer ”använda begrepp ska ha en entydig, en klart urskiljbar och en konsekvent och fasthållen betydelse” (Jarrick & Josephson, 1996:115)

Precis forts Tydliga samband I Ströms undersökning av exporten poängteras det viktiga faktum att en förskjutning av transporterna mot en ökad miljövänlig profil bör ske gradvis så att exportindustrins intäkter inte minskar. Den visar också att... Den = ?

Tydliga samband, forts Exempel på lösning: Upprepning I Ströms undersökning av exporten /.../ Undersökningen visar också... Denna, dessa, detta (den här...) + upprepning I Ströms undersökning av exporten /.../ Denna undersökning visar också...

Tydliga samband, forts Av resten av informanterna är det tio som behärskar uttalet helt och fem behärskar det delvis. Dessa använder det bara vid läsuttal. Dessa=?

KONCENTRERAD Håll dig till saken Undvik att vara pratig Undvik innehållslösa småord Undvik onödiga bestämningar Kan en hel mening ersättas med ett par ord?

Från pratigt till koncentrerat Det besvärligaste problemet som dök upp, var det som vi anade från start, nämligen att det visade sig vara mycket svårt att få tag på informanter och också när vi lyckades med detta, hade de ofta inte tid att svara på våra frågor. Det besvärligaste problemet som dök upp var som vi anade från start, nämligen att det var mycket svårt att få tag i informanter, och också när vi lyckades, som hade de ofta inte tid att svara på våra frågor. Det besvärligaste problemet var att det var mycket svårt att få tag i informanter som hade tid att svara på våra frågor. Svårigheten var att få tag i informanter med tid att besvara frågorna.

Koncentrerad ”problem med dålig hälsa som har att göra med vad man äter” ”kostrelaterade ohälsoproblem”

Koncentrerad ”hur kunderna möter de olika delarna av apoteksområdet och hur kunderna uppfattar och förstår det som man arbetar med där” ”apoteksverksamheterna ur ett kundperspektiv”

ENKEL Skriv inte svårare än du behöver Nivå – dina kurskamrater Komplicerade begrepp när du skriver om komplicerade saker

ORGANISERAD Fungerande disposition på alla nivåer - kapitel och styckeindelning - rubriker i rätt nivåer Visa läsaren hur du lagt upp texten - metatext - sambandsord

Styckeindelning Delar in texten i logiska enheter Gör texten rytmisk och sammanhängande Underlättar för läsaren – och skribenten

Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella kvalitativa intervjuer som för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan strukturerades med hjälp av ett antal frågor det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle detta för att vi skulle kunna observera både oss själva i rollen som intervjuare och informanten det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm i de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå under vilka informanten kunde reflektera över sina svar. Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar.

Styckeindelning, forts ”Det finns två sätt att markera nytt stycke: indrag eller blankrad” (Språkrådet 2008:25)

Blankrad Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar.

Indrag Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar.

Undvik falska indrag Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar.

Undvik många korta stycken Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten.

ett tankeled – ett stycke En ny aspekt av ämnet Ett nytt argument En ny teori

Samband i ett stycke Det viktiga först - annars tappar läsaren lätt koncentrationen och missar det väsentliga Kärnmening -sammanfattar huvudtanken i stycket - gör texten överskådlig, lättläst och pedagogisk - efter kärnmeningen utvecklas huvudtanken genom detaljer, förklaringar och exempel (Studentens skrivhandbok)

Akademiskt – vardagligt språkbruk ”Jag upptäckte att lärarna ville hjälpa till så att barnen skulle förstå nya saker. De berättade för mig att de alltid arbetade med att förbereda barnen för det nya och att det var viktigt att bearbeta det efteråt också.”

Akademiskt – vardagligt språkbruk ”I syfte att ge varje barn en möjlighet att alltid förstå det nya stoffet har lärarna i undersökningsklassen arbetat mycket med både förförståelse och efterarbetning”. (Axelsson, 2000)

Formalitet Jag? Personlig Opersonlig

Information Välkommen! http://www.sahlgrenska.gu.se/utbildning/student/sprakhandledning/ Välkommen!