PPR 2009 Februari 090211. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

Anm. Streckad linje avser IMF:s prognos oktober 2010.
Penningpolitisk rapport juli Orosmoln i Europa skuggar svensk ekonomi.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2011
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
KONJUNKTURLÄGET 18 juni 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Penningpolitisk rapport oktober 2011
Penningpolitisk rapport juli 2009
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
KONJUNKTURLÄGET 31 augusti 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Återhämtningen tar en paus Även Sverige påverkas – arbetslösheten planar ut Förutsätter.
Penningpolitisk uppföljning September Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk uppföljning April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk rapport Juli Diagram 1.1. BNP i olika regioner Årlig procentuell förändring Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Riksbanken.
Penningpolitisk rapport Oktober 2012
Penningpolitisk rapport Februari 2012
Inflationsrapport mars Produktionsgap för euroområdet, Sverige och USA Procent Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat, NIGEM, SCB, US Department.
PPR 2007:
Presskonferen s IR 2003:3. Vad har hänt sedan förra IR? Expansivare ekonomisk politik Positiv utveckling på de finansiella marknaderna En del positiv.
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Penningpolitisk rapport 2007:1
Penningpolitisk uppföljning december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
PPU April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte hänsyn.
Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves.
Penningpolitisk rapport 2008:3. Reporäntan sänks till 3,75 procent Ytterligare sänkningar närmaste halvåret För att mildra effekterna på konjunkturen.
Penningpolitisk uppföljning 2008:2. Reporäntan höjs till 4,75 procent Reporäntan kvar på samma nivå under året Räntan kan behöva sänkas under 2009 För.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan sänks till 2 procent Reporäntan bedöms ligga kvar på samma nivå under 2009 En kraftig sänkning av.
UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
PPU September Diagram Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Lönebildning och penningpolitik
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken –
Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2010.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Det aktuella ekonomiska läget Swedbank den 20 augusti 2010 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
PPR Februari
Potentiell BNP, resursutnyttjande och penningpolitik Grand Hotel, Saltsjöbaden den 7 oktober 2010 Förste Vice Riksbankschef Svante Öberg.
BNP Miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Penningpolitisk rapport oktober Sveriges ekonomi växer snabbt.
PPR 2007: Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
PPR 2008: Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Penningpolitisk rapport oktober Återhämtningen tar tid.
Penningpolitisk uppföljning September Räntan sänks Motverkar låg inflation framöver.
PPU december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Min syn på penningpolitiken Handelsbanken 18 mars 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
Penningpolitisk rapport 2008:1 Presskonferens 13 februari 2008.
1. Prognoser för UND1X vid olika tidpunkter samt faktisk utveckling Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
PPU April. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
PPR Juli Diagram Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan.
PPR Februari Rättelse På grund av fel i tre diagram (1.10, 1.17) som nu är rättade i rapporten, har vi nu uppdaterat bilderna.
PPU 2011 April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade.
1. Finansmarknaderna fungerar allt bättre TED-spread, räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. TED-spread är beräknad som skillnaden mellan.
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
Penningpolitisk uppföljning December Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
PPR Oktober Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
PPU December Diagram 01. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
Penningpolitisk rapport Juli Svensk ekonomi utvecklas starkt.
Penningpolitisk uppföljning april Ljusglimtar för svensk ekonomi Fortsatt låg inflation.
PPR september
PPR 2008:2.
Presentationens avskrift:

PPR 2009 Februari

Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte hänsyn till nollränterestriktionen

Diagram 2. KPI med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 3. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 4. Konjunkturindikatorer för euroområdet Årlig procentuell förändring respektive nivå Källor: EU-kommissionen och OECD

Diagram 5. Konsumentförtroende i USA, University of Michigan Index Index Källa: Reuters Ecowin

Diagram 6. Konkurser och varsel i Sverige 1000-tal Källor: ITPS och SCB

Diagram 7. Företags nyupplåning från svenska banker Årlig procentuell förändring Källa: SCB

Diagram 8. Styrräntor Procent Källa: Reuters EcoWin

Diagram 9. BNP i omvärlden TCW-vägd, årlig procentuell förändring Källor: Nationella källor och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 10. Consensusprognoser vid olika tillfällen avseende BNP-utvecklingen 2009 Årlig procentuell förändring Källa: Consensus Economics Inc

Diagram 11. Oljepris, Brentolja USD per fat Källor: Intercontinental Exchange och Riksbanken

Diagram 12. Råvarupriser USD, index, år 2000 = 100 Källa: The Economist

Diagram 13. BNP i USA och euroområdet Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Riksbanken

Diagram 14. Jämförelse av återhämtning vid olika recessioner, BNP USA Nivå, Index = 100 sista kvartalet innan recession inleds Källa: Bureau of Economic Analysis och Riksbanken

Diagram 15. Jämförelse av återhämtning vid olika recessioner, BNP euroområdet Nivå, Index = 100 sista kvartalet innan recession inleds Anm. Ant. om recessionsstart 2008Q2. Legender avser kvartal då index = 100. Källor: Eurostat, OECD och Riksbanken

Diagram 16. Inköpschefsindex industrin. Nettotal, säsongsrensade Källor: NTC Economics, The Federation of Korean Industries

Diagram 17. Varuexport och exportorderingång Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Tre månaders glidande medelvärden. Fasta priser beräknat av Riksbanken.

Diagram 18. BNP Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 19. Consensus och Riksbankens prognoser för BNP-tillväxten i Sverige 2009 vid olika tidpunkter Årlig procentuell förändring Källor: Consensus och Riksbanken

Diagram 20. Förlopp för BNP i olika regioner Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt Källa: Riksbanken

Diagram 21. Jämförelse av återhämtning vid olika recessioner, BNP Sverige Nivå, Index = 100 sista kvartalet innan recession inleds Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 22. Konkurrensvägd växelkurs, TCW Index, = 100 Källa: Riksbanken

Diagram 23. Export Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Säsongsrensad av Riksbanken.

Diagram 24. Hushållens disponibla inkomst, konsumtion och sparkvot Årlig procentuell förändring, fasta priser respektive procent av disponibel inkomst Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos.

Diagram 25. Arbetskraft och sysselsatta 1000-tals personer, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos, år.

Diagram 26. Sysselsättningsgrad Sysselsättning i procent av befolkningen, år, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 27. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm.Streckad linje avser Riksbankens prognos, år.

Diagram 28. Faktisk och trendmässig arbetsproduktivitet i hela ekonomin Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Trend beräknad med Hodrick-Prescott-filtret.

Diagram 29. Enhetsarbetskostnader i hela ekonomin Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos.

Diagram 30. Skattade gap Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 31. KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Diagram 32. Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 33. Real reporänta Procent, kvartalsgenomsnitt Källa: Riksbanken

Diagram 34. KPI med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 35. KPIF Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Diagram 36. Reporänteantagande Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 37. BNP Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 38. KPI Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 39. Produktionsgap (BNP) Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 40. Arbetsmarknadsgap (arbetade timmar) Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 41. BNP i omvärlden TCW-vägd, årlig procentuell förändring Källor: Nationella källor och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 42. BNP Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 43. Produktionsgap (BNP) Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 44. Arbetsmarknadsgap (arbetade timmar) Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 45. KPI Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 46. Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 47. Real reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

Diagram 48. Konkurrensvägd växelkurs, TCW Index, = 100 Källa: Riksbanken Anm: Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 49. Arbetsproduktivitet Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 50. Konkurrensvägd växelkurs, TCW Index, = 100 Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 51. BNP Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 52. Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 53. KPI Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

Diagram 54. Real reporänta Procent, kvartalsgenomsnitt Källa: Riksbanken

Diagram 55. Långa räntor Procent Källa: Reuters Ecowin Anm. Statsobligationer med cirka 10 års återstående löptid.

Diagram 56. Skillnad mellan interbankräntor och statspappersräntor (TED-spread) Räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Diagram 57. Skillnad mellan interbankräntor och förväntade styrräntor (Basis-spread) Räntepunkter Källor: Reuters Ecowin och Riksbanken

Diagram 58. Penningpolitiska förväntningar i euroområdet och USA Procent Källor: Reuters Ecowin och Riksbanken Anm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier.

Diagram 59. Penningpolitiska förväntningar i Sverige enligt penningmarknadens aktörer Procent Källor: Reuters Ecowin, Prospera Research AB och Riksbanken Anm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier.

Diagram 60. Börsutveckling Index, = 100 Källa: Reuters Ecowin

Diagram 61. Räntor i Sverige Procent Källor: Reuters Ecowin, SBAB, SCB och Riksbanken

Diagram 62. Långa räntor Procent Källor: Ecowin Reuters Anm: Bostadsinstitutens ränta för över 5 år, nya avtal

Diagram 63. Bostadspriser Årlig procentuell förändring Källor: SCB

Diagram 64. Utlåning till svenska hushåll respektive icke-finansiella företag Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Monetära finansiella instituts utlåning.

Diagram 65. Penningmängd Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 66. Olika definitioner av monetär bas Miljarder kronor Källa: Riksbanken

Diagram 67. Växelkurser Kronor per euro respektive dollar Källa: Reuters Ecowin

Diagram 68. Transportkostnadsindikator (Baltic Dry Index) Index, 1985 = 1000 Källa: Reuters EcoWin Anm. Baltic dry index mäter priset att förflytta råvaror till sjöss.

Diagram 69. World trade index Index Källa: Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis

Diagram 70. Export (löpande priser) Enhet: USD, index januari 2007=100 Källor: Deutsche Bundesbank, Direction générale des douanes et droits indirects, National Bureau of Statistics of China och U.S. Department of Commerce.

Diagram 71. Inköpschefsindex, exportorderingång inom tillverkningsindustrin Nettotal, säsongsrensad Källa: NTC Economics

Diagram 72. Sysselsättning och privat konsumtion i USA Årlig procentuell förändring Källor: Bureau of Labor Statistics och US Department of CommerceAnm. Sysselsättning enligt arbetsgivarenkät (non-farm payrolls).

Diagram 73. Kapacitetsutnyttjandet inom industrin i euroområdet Procent Källa: DG Ecfin.

Diagram 74. Inköpschefsindex för industrin och tjänstesektorn i euroområdet Nettotal Källa: NTC Economics

Diagram 75. Utlåning till företag och hushåll i euroområdet Årlig procentuell förändring Källa: ECB

Diagram 76. Skillnad i olika euroländers stadsobligationsräntor mot Tyskland Procentenheter Källa: Reuters EcoWin Anm: Stadsobligationer med cirka 10 års återstående löptid.

Diagram 77. Konsumentpriser Årlig procentuell förändring Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat och OECD

Diagram 78. KPI exklusive energi och livsmedel Årlig procentuell förändring Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat och OECD

Diagram 79. HIKP i euroområdet Årlig procentuell förändring Källa: Eurostat

Diagram 80. Barometerindikator Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram 81. Konfidensindikatorer för näringslivet Säsongsrensade nettotal, månadsdata Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram 82. Detaljhandelns omsättning och hushållens konsumtion Årlig procentuell förändring Källa: SCB Anm. Ej kalenderkorrigerade värden.

Diagram 83. Hushållens finansiella förmögenhet och sparande Procent av disponibel inkomst Källa: SCB

Diagram 84. Hushållens förväntningar om framtiden Nettotal Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram 85. Fasta bruttoinvesteringar Årlig procentuell förändring Källa: SCB

Diagram 86. Industrins kapacitetsutnyttjande Procent, säsongsrensade data Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

Diagram 87. Utrikeshandel med varor i fasta priser Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Tre månaders glidande medelvärden. Fasta priser beräknat av Riksbanken.

Diagram 88. Exportorderingång Nettotal respektive årlig procentuell förändring Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

Diagram 89. Offentligt finansiellt sparande Procent av BNP Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad stapel avser Riksbankens prognos.

Diagram 90. Nyanmälda och kvarstående lediga platser samt varsel 1000-tal, säsongsrensade data Källa: Arbetsförmedlingen

Diagram 91. Anställningsplaner och sysselsatta i näringslivet Nettotal respektive årlig procentuell förändring Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

Diagram 92. Andel företag med brist på arbetskraft Procent, säsongsrensade data Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram 93. Fullt utnyttjande av företagens resurser, privata tjänstenäringar Andel företag, procent Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram 94. Löner i näringslivet Årlig procentuell förändring Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken Anm. Tre månaders glidande medelvärde.

Diagram 95. Inflationsförväntningar på ett års sikt Årlig procentuell förändring Källor: Konjunkturinstitutet och Prospera Research AB

Diagram 96. Samtliga aktörers inflationsförväntningar på 1, 2 och 5 års sikt Årlig procentuell förändring Källa: Prospera Research AB

Diagram 97. Livsmedel, energi och räntekostnader i KPI Årlig procentuell förändring Källa: SCB Anm. Inom parentes anges respektive komponents vikt i KPI.

Diagram 98. Varu- och tjänstepriser i KPI Årlig procentuell förändring Källa: SCB Anm. Inom parentes anges respektive komponents vikt i KPI.

Diagram 99. Olika mått på underliggande inflation Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram R1. Centralbankers balansomslutning Index januari 2007 = 100 Källor: Respektive centralbank

Diagram R2. Centralbankers balansomslutning mätt som andel av BNP Procent Källor:Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Office for National Statistics, SCB samt respektive centralbank

Diagram R3. Nyutlåning till hushåll och företag Årlig procentuell förändring Källa: SCB

Diagram R4. Handelsviktade växelkurser Index, = 1 Källa: Reuters Ecowin

Diagram R5. Implicit volatilitet i amerikanska aktier, VIX (volatility index) Procent Källa: Reuters Ecowin

Diagram R6. Ted spreadar i USA, euroområdet och Sverige. Räntepunkter Källor: Bloomberg och Reuters Ecowin

Diagram R7. Spreaden mellan företagsobligationer i USA och motsvarande amerikanska statsräntor Räntepunkter Källa: Reuters Ecowin

Diagram R8. Ovägt genomsnitt av utvecklingen i AUD, NZD, NOK och SEK under olika kriser. index=1 vid t-1 vid respektive kris, t=0 då krisen bröt ut Källa: Reuters Ecowin Anm. Index baserat på handelsviktade växelkurser för respektive valuta.

Diagram R9. Utvecklingen i TCW under olika kriser samt prognos från PPU 08:3 [uppdatera med prognosen från PPR09:1]. index=1 vid t-1 vid respektive kris, t=0 då krisen bröt ut Källa: Reuters Ecowin

Tabell 1. Inflation, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Siffror inom parentes avser PPU december 2008.

Tabell 2. Inflation, tolvmånaderstal Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Tabell 3. Nyckeltal, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring, om ej annat anges Källor: IMF, Intercontinental Exchange, Medlingsinstitutet och Riksbanken * Procent av arbetskraften

Tabell 4. Reporänteprognos Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

Tabell A1. Inflation, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Siffror inom parentes avser PPU december 2008.

Tabell A2. Inflation, tolvmånaderstal Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A3. Finansiella prognoser i sammanfattning, årsgenomsnitt Procent, om ej annat anges Källor: SCB och Riksbanken * Procent av BNP

Tabell A4. Internationella förutsättningar Årlig procentuell förändring, om ej annat anges Källor: IMF, Intercontinental Exchange, OECD och Riksbanken

Tabell A5. Försörjningsbalans Årlig procentuell förändring, om ej annat anges * Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A6. Produktion och sysselsättning Årlig procentuell förändring, om ej annat anges * Procent av arbetskraften Källor: Arbetsförmedlingen, SCB och Riksbanken

Tabell A7. Löner och enhetsarbetskostnader i hela ekonomin Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerad data * Bidrag till ökningen av arbetskostnaderna, procentenheter Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken

Tabell A8. Alternativscenario med högre reporänta, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring, om ej annat anges Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A9. Alternativscenario med svagare tillväxt, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring, om ej annat anges Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A10. Alternativscenario med starkare tillväxt, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring, om ej annat anges Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. Källor: SCB och Riksbanken

Tabell A11. Alternativscenario med högre kostnadstryck, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring, om ej annat anges Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. Källor: SCB och Riksbanken