Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Välkomna till förskolan Akvarellen
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Skola och arbetsliv i samverkan
Geriatrisk vårdfilosofi om geriatrik, värdegrund och vårdfilosofi
En förskola att förundras i!
Vi bläddrar i minnenas arkiv eller Va’ va de vi sa Om framtiden !
Pedagogisk verksamhetsidé
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Delaktighet för hållbar utveckling Reflekterande arbetsplatser i Karlstad, Forshaga och Grums kommun För.
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
som underlag för skolutveckling och eget lärande
Exempel utifrån ett antal målområden
Källbystugans kvalitetsarbete
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Intryck Uttryck Avtryck Intryck Uttryck Avtryck Intryck Uttryck Avtryck Intryck Uttryck Avtryck Intryck Uttryck Avtryck Intryck Uttryck Avtryck Intryck.
Kvalitetsäkring , avd. Holmen, Tullens förskola, Tema: Matematik i vardagen Varför matematik? Matematik används dagligen i många olika situationer.
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Pedagogisk dokumentation
Hur tänka och göra som processtödjare
En reviderad läroplan för förskolan
SET Social Emotionell Träning
Om vi fick bestämma. För, med & av unga Vad är en ungdom?
Vetenskap och beprövad erfarenhet
Kvalitetsarbete Lindängehus förskola.
”Life is what happens to you while you are busy making other plans”
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Läroplansträff Välkomna.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
En plats för UTMANING UPPTÄCKSFÄRD ÄVENTYR
Information till föräldrar Madenskolan Hösten 2014
Ta ställning och handla!
Pedagogiska året förskolan solrosen reviderad juli 2013
Föräldramöte Ht
Kvalitetsarbete i korthet – varför, vad och hur?
Debattera.
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Nolltolerans Haga/Katrinelund. Haga Tittade på Hagas egen trygghetsenkät (görs två ggr/år) där det gick att utläsa att eleverna vet vem de ska vända sig.
Kvisthamraskolan Norrtälje F-6 skola ca. 260 elever
Nätverksträffen i Sundsvall 2008
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Värdegrund, Vision och Verklighet.
Föreläsning Sandvika
Projekterande arbetssätt
Läroplansträff fritidshem
Håkan Jönson Socialhögskolan i Lund
Förstå, jämföra och föreslå åtgärder Centrala ord och begrepp
Barns relationer – en förutsättning för utveckling och lärande
Ny skollag – reviderad läroplan för förskolan
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
KVALITETSREDOVISNING En dokumentation över kvalitetsarbete.
Demokratibegreppet Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skolans uppgift är att låta varje elev finna sin unika egenart och därigenom.
SCHOOL OF HUMAN SCIENCES Värdepedagogiskt forskningsfält på HiK Utgår från den del av den pedagogiska praktiken som leder till att barn och unga utvecklar.
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Det vi vet Barn utvecklar språk; talat-, skrift-, kropps- och teckenspråk i samspel med sin omgivning och möten med den andre.
Nämndplan 2015.
Sävja Danmark- vår plats i världen -barns inflytande och delaktighet
Pedagogiska året Vattentornet 15/16
Välkommen till Brunna, Gröna Lund och Stamvägens förskolor
Handledarutbildning för Läslyftet ht15-vt16 Handledning – Ewa Wictor
Projektstruktur Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
Välkomna till styrd helpdesk
Barnkonventionen i förskolan
Hållbar framtid Hopp och framtidstro Avdelning: År:
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?
Lärande (i) organisationer
Presentationens avskrift:

Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?

1.Kollektiv reflektion Ett sammanhang som bygger på och präglas av att alla vet vikten av sitt egna ansvar. Ett ansvar för helheten inte bara sitt eget sammanhang. Att vi är ömsesidigt beroende av varandra. Att vi tillsammans intar en projekterande / forskande hållning där våra ställningstaganden, begrepp och praktik blir kollektivt, kritiskt granskade. Öppen för kritik av vår egna praktik och söker dialog med oliktänkande. Eftersom vi vill utmana och inspireras av allt det som kan bidra till våra gemensamma ställningstaganden.

2. Värnande om den människosyn, kunskapssyn och syn på det demokratiska uppdraget. Varför ska barn gå i skola och förskola? Skolan ses som ett verktyg för medborgarna att fostras in i ett demokratiskt samhälle. Alla människor är unika och ständigt involverade i att omskapa sig själv och sina kunskaper genom relationer och delaktighet. Det livslånga lärandet tar inte slut…. Värden som man formulerar sig kring är tilltron till varje människas subjektivitet, behovet av respekt för skillnader och olikhet. Men även vårt ömsesidiga beroende i lärande, det vidgade perspektivet. Här är behövs värnadet om delaktighet och dialog snarare än kontroll tänkande.

3. Viljan att skapa och undersöka delaktigheten Utveckla dialogens olika former med och mellan de som omger barnet i lärandet. Barn och vuxna bör vara upptagna av att formulera hypoteser som de sedan undersöker, debatterar och förhandlar om Utveckla samarbetet med hemmet.

4. Grupplärande som den högsta formen av individuellt lärande Respekten inför varje individ är unik och den är förbunden med dess relationer till andra. Förväntningarna på vad som är normalt måste därför vara vida och rika. Vara medveten om att det finns risker med att kategorisera in barn i olika grupper. Exempelvis kan olika mönster bli osynliga. Ex genusmotsättningar om man har pojkar för sig och flickor för sig. Hur gör vi här?

5. Lärande måste ses som något att projektera för genom utforskning och kollektiva överväganden. Allt lärande utgår från ett aktivt experimenterandemed, konstruerande av, tolkande av och förhandlande kring världen och värden. Ett överskridande av begrepp genom projektarbeten/teman samt en praktik som präglas av experiment, utforskande och kritiskt granskande av rutiner och upprepning. Hur syns det i vår praktik?

6.Tilltron till att allas reflektioner behöver understödjas av pedagogisk dokumentation Reflektions arbetet sker genom pedagogiska observationer som sammanställs och tolkas till pedagogiska dokumentationer. Det gör att många kan bli delaktiga och bidra med andra tolkningar än de som gjordes under processen. Man kan förvänta sig ett dokumenterande för att synliggöra framtida möjligheter och bidra till en vidare förståelse än de som framgick under själva processen. Det gör att den inte bara synliggör den enskilda processen utan flätar den samman med andra. Det gör att pedagogisk dokumentation blir ett verktyg för barnens samarbete men också för att fördjupa delaktigheten mellan barn, föräldrar och pedagoger mfl. Har ni några exempel från er praktik?