Organizing Innovative Research: The Inner Life of University Departments. Li Bennich-Björkman. 1997 Vad vet vi om kreativa forskningsmiljöer? Kreativitet?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Är du vår nya kollega i Stockholm?
Advertisements

Mål med samverksanssystemet
Att förstå anonymiteten (översättning från
Att identifiera och utveckla ledare
Det problemorienterade föräldrasamtalet Hur reagerar du själv när du ska få veta något jobbigt?  Ni kan till exempel föreställa.
AKTIESPARARNA ÖSTERSUND Presentation
Religionens återkomst och potential i ett mångkulturellt Sverige.
OM professioner (exempelvis följeforskare)
RINKEBYSKOLAN
Vs..
1 Intervjuer med 39 Kvinnliga företagare i Vara Kommun Genomförda under juni – augusti 2006, av Ingrid Ullberg, Mångfald i Vinköl inom projektet Utveckling.
Fokusspår 5: Lokala resultat av den nationella föräldrastödssatsningen – erfarenheter från tre projekt i Västra Götalands län Från ord till handling -
Restauranger och service Våren 2005 T SHR: Leif Holmström Temo: Arne Modig, David Ahlin Datum:
Familjehem och föräldraskap
Beredningen för integration och mångfald
Lärande nätverk och innovativ kompetensutveckling
Vägledningens potential inom utbildningssektorn
Tolken – en kulturell mellanhand Riksbankens jubileumsfond.
Fastighetsboxar. 2 Är du för eller emot att man slutar dela ut posten vid varje dörr från år 2011 och istället delar ut posten i fastighetsboxar som fastighetsägaren.
Konsten att leda sig själv
Ingrid Svensson, Eva Horneij Inquiry-based learning ( IBL) - En pedagogisk metod som stimulerar till nyfikenhet och gränsöverskridande lärande”
Projektföljeforskning
Epikuréerna, hedonism och döden
Angelika Sjöstedt Landén, genusvetenskap
Resultaten av expertbedömningen av stadsregionernas planer.
Hälsouniversitetets strategikarta beslutad av fakultetsnämnden
MALMÖ HÖGSKOLA LÄRANDE OCH SAMHÄLLE LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Ämneslärarutbildningen består av tre integrerade delar: Ämne och ämnesdidaktik.
UNIONEN - tillgänglighet under semestern 2014
SAMHÄLLSKUNSKAP B Henrik Larsson
Ledarskap Utbildning 2 Ledarskapet avseende utbildning fungerar bra eller mycket bra (Naturvetarna)
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
Möte beträffande kvalitetsgranskning
Projekt. Det körs liksom projekt överallt, det slösas med pengar men vad leder de egentligen till?
Barn i stan Kritiska punkter för barns delaktighet i planeringen
Beroendeskolan.
Tillvägagångssätt 1-sidig enkät
Mångfaldsinformation
1 Individ Kompetens 60%66%67% Motivation 59%64%60% Ansvar & Initiativ 77%74%68% Befogenheter 82%69%61% Organisation Samarbete 52%66%68% Organisatorisk.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Lunds universitet / Presentation 2009 Från junior till senior lärare; lärarkategorier, befordran och rekryteringsprocesser vid LU Ingalill Rahm Hallberg.
Greppa Näringen Medlemsundersökning, kvartal 1. 1.
Helhet Händelse Agerande Kunskap om vardagsverksamheten Förståelse av vardagsverksamheten.
OnlineSkolan Tillbaka till Lärandet 2008 Bergsjön - Gunnared, Göteborgs Stad.
Sveriges förenade studentkårer SFS Robin Moberg Vice ordförande SFS SFS 10 september 2009.
Hur blir man klok på universitetet?
Mervärden och aha-upplevelser
Marknaden eller människan? Hur går vi vidare? Tomas Björkman
Lund Tekniska Högskola 2012 Forskning Forskarutbildning Grundutbildning.
Håkan Jönson Socialhögskolan i Lund
Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola.
Ämneslärarutbildningen LU / HKr
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
En utvecklingsmodell för (ingenjörs)utbildning Roger Renström.
Teknik – System – Samhälle – Individer Teknikens inbäddning i samhället De enklaste problemen är lösta – de svåraste finns kvar Linköpings Universitet.
Strategisk plan MEDICINSKA FAKULTETEN VID LUNDS UNIVERSITET.
UNIONEN – ALLMÄNHETEN OM EGET FÖRETAGANDE MINDRE MÄTNING I SYFTE ATT TITTA PÅ INTRESSET FÖR MENTORSKAP VID START AV FÖRETAG Kund: Unionen Kontakt: Åsa.
FRAMGÅNGSRIKA INTERVJUER
Kompetensportfölj - Samverkan för bättre utbildning
Ledarskap i multiprofessionella organisationer
Ideologier.
Miljöundervisningens traditioner Ph.D Per Sund, Member of The Institute for Research in Education and Sustainable Development, IRESD Uppsala.
Kunskap och värden – måste vi välja? Sven-Eric Liedman.
Socialt entreprenörskap i ideell verksamhet En studie om de aktiva eldsjälarnas motivation och drivkraft som gör skillnad i samhället.
Skolutveckling genom aktionsforskning
Lönekriterier för lärare inom samtliga skolformer inom Utbildning Gävle och Näringsliv & arbetsmarknad Gävle (gäller från och med 2016 års löneöversyn)
Välkommen! Nya Regionens hus I Göteborg. Aktivitetsbaserad arbetsplats.
Mobilisering av en innovationsmiljö SKB:s laboratorier och tillväxt i regionen.
Välkommen till examensarbetet i Lärarprogrammet!
Akademiska värden - inledning till samtal
Värdegrund - Vision - Mission
Presentationens avskrift:

Organizing Innovative Research: The Inner Life of University Departments. Li Bennich-Björkman Vad vet vi om kreativa forskningsmiljöer? Kreativitet? handlar om att kunna generera nya idéer, nykombinationer, tolkningar, omtolkningar, ställa nya frågor, hantera nya utmaningar, dvs. att skapa något nytt med både praktisk och teoretisk relevans (alltså inte bara originellt och udda)

Organizing Innovative Research: The Inner Life of University Departments. Metod Urval av institutioner enligt ”ryktesmetoden” Alla disputerade inom ämnesområden fick ange upp till tre institutioner/institut (även individer) som de ansåg producerade innovativ forskning (inom sitt eget ämnesområde eller samhällsvetenskap, dock ej sin egen institution) Samhällsvetenskap brev (svar)creative (A) stagnant (B) etnografi 69 (66 %)10, 8 2, 1, 0 nationalekonomi 120 (39 %)23, 12 2, 1 0 psykologi 133 (37 %)10, 7, 6 2, 1, 0 ekonomisk historia 100 (10 %) uteslöts Umeå, Uppsala, Stockholm, Göteborg, Lund Empirisk studie (bl.a. intervjuer med 152 doktorander, lärare och forskare)

Organizing Innovative Research: The Inner Life of University Departments. Some background variables Depart- Faculty ment No. Age Prof. Wom. Mob. ResRes/ Doctoral Prof.Students A A ,017 A A B B (66) B

Organizing Innovative Research: The Inner Life of University Departments. Creative Departments (A) Samarbete och stark intellektuell intresse- gemenskap, intellektuell sammanhållning; det interpersonella snarare än det individuella (dvs socialt fungerande) - arbetar med likartade teoretiska och/eller metodologiska perspektiv - avgränsat forskningsområde (fokusering, specialisering) - balans mellan individualism och kollektivism (reglerad individualism) - en levande seminariekultur - förtroende för varandra

Organizing Innovative Research: The Inner Life of University Departments. Stagnant Departments (B) Brist på gemenskap. Individualistisk kultur. Konfliktrikt förflutet, maktkamp har lett till en uppsplittring i två avdelningar; frånvaro av intellektuell gemenskap Vakuum efter en karismatisk och dominerande professor; byråkratiska försök att skapa ett nytt ledarskap har inte resulterat i intressegemenskap; diversifiering Avsaknad av etablerade forskare framförallt bland de äldre, många lektorer som undervisar (grundutbildning) Låt tusen blommor blomma! Toleranta. Mångsidiga. Diversifierade. (fragmenterade) Liberala. Frihet! Misstroende.

Organizing Innovative Research: The Inner Life of University Departments. Olika sätt att skapa intressegemenskap: kohort (en generation unga som växer upp och har forskning som ett gemensamt intresse; gänget, gruppen; extensivt och öppet samarbete/samför- fattande mellan likar) enhetlig forskningsprofil (några få forskargrupper som är specialiserade teoretiskt och metodologiskt; samarbete och samförfattarskap även hierarkiskt och huvudsakligen inom forskargruppen) tillämpad forskning, empirisk förankring med likartade metoder men med olika probleminriktning, utan riktig teoretisk gemenskap, men gemensamt författarskap och öppet samarbete (mer vertikalt än horisontellt) en dominerande teoretisk tradition, hierarkiskt kontrollerad, medvetet skapad även om en viss kohorttradition finns långt tillbaka, topptung (många professorer och få doktorander), mycket mainstream, mycket homogen, mycket samarbete och brett samförfattande Men gemensamt för dem är att de ”äldre” är aktiva forskare. Således mycket samförfattande, både horisontellt och vertikalt, utifrån gemensamma intressen (teoretiskt/metodmässigt/empiriskt/problemorienterat). Horisontellt samarbete tenderar att vara mer långlivat än vertikalt. Öppna samarbeten är mer temporära, medan slutna (i mindre grupperingar) tenderar att bli mer långvariga. Styrkan av svaga kopplingar (uthållighet, flexibilitet, kreativitet).

Organizing Innovative Research: The Inner Life of University Departments. Hur ser man på forskarutbildningen? Tysk tradition (Lehrstuhl) - oberoende och individualism. Amerikansk tradition (tenure) – begränsat oberoende och disciplinerad individualism. (1969 års forskarutbildningsreform) - Från mästarprov till gesällprov - Doktorandarbete ses som utbildning. - Ambivalens till hur mycket individuellt eller hur mycket handlett arbete en avhandling innebär: Bidrag till forskningen eller till en start för karriären. A-institutionerna har anammat mer av den amerikanska modellen och där finns inte så mycket ambivalens som hos B- institutionerna.

Organizing Innovative Research: The Inner Life of University Departments. Hur ser man på forskarutbildningen? Val av avhandlingsområde: B: en mycket stark betoning på oberoende och kreativitet; varje doktorand får välja fritt; ensam om sin kunskap, ointresse från handledare; eget personligt val. Problemidentifiering ses som det mest kreativa inslaget!!! A: Fokusering och specialisering inom inst./avdelningen; överenskomna val handledare-doktorand. (Välja handledare istället för att välja ämne.)

Organizing Innovative Research: The Inner Life of University Departments. Hur ser man på seminarieverksamhet? En permanent och allmän seminarieverksamhet med högt deltagande är självklart vid de kreativa institutionerna men något ovanligt bland de icke kreativa! In stagnant departments, a striking feature is that senior staff very rarely participated actively by presenting their ongoing research. Instead an inquisitorial atmosphere reigns. Doctoral students are the main presenters of research. (s 80) A: En symbolfråga. Plikt, nödvändigt, självklart. Den intellektuella gemenskapens hjärta. (gemensam värdegrund) B: Brist på tid. Brist på intresse. Ger inget för mitt (avhandlings)arbete.

Organizing Innovative Research: The Inner Life of University Departments. Social sammanhållning? A: arbeta på plats; gemensamma luncher och kaffepauser (symbol för tillhörighet och för lojalitet) är ofta arbetsrelaterade, vänskap, ritualer och traditioner, lekfullhet; samhörighet (inte nödvändigtvis privat). Identifikation med institutionen (gruppen). Förstärkning av intellektuell och social gemenskap. B: Ok arbeta hemma. Ensamma på sina rum. Faktiskt mindre social sammanhållning också. På kafferaster pratar man om annat än arbetet. Man vet inte vad andra gör och får ingen uppmuntran och stimulans av andra. Misstänksamhet och konkurrens snarare än samarbete.

Organizing Innovative Research: The Inner Life of University Departments. Ledarskap? A: leadership presence (intellektuellt och/eller administrativt), baserat på ”expertis” (även bland dem som har formell position) på gränsen till det karismatiska (entusiasm och engagemang) för en gemensam ”verksamhetsidé” och gemensam värdegrund. B: leadership absence, baserad på formell position; inget eftersträvansvärt; rivalitet och avundsjuka gör ledarskap svårt, ”hand that is invisible”.

Organizing Innovative Research: The Inner Life of University Departments. Diskussionsunderlag för fek? Kreativitetsvärderingar går inte att administrera fram; men kanske ta bort incitament som stödjer en individualistisk kultur? …och ersätta dem med sådant som stödjer samverkan och samförfattande? Kompetensgrupper ett steg på vägen? vari består den intellektuella intressegemenskapen? kritisk massa? Kan man skapa en motsvarande gemenskap kring utbildning? pedagogiskt utvecklingsarbete i samverkan med omgivande samhälle? (”min kurs”) Forskning och utbildning? i en verksamhet som är intresserad av praxis (management) kan man låta utbildning och forskning vara två separata delar? studenternas förståelse av praxis som utgångspunkt? Rekrytering? enhetlig utformning av utlysningstext med avseende på ”kreativ forskningsmiljö”? samförfattande och samverkan som viktigt kriterium vid anställning och befordran? rättssäkerhet för den enskilde sökanden Vs institutionens behov? Forskarutbildningen? mer samförfattande? antagning/ämnesval?