Ansvarsfördelning/samverkan/samarbete inom missbruksområdet mellan olika huvudmän Camilla Carpholt Beroende och boendeenheten.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Barns psykiska ohälsa – ett prioriterat arbete
Advertisements

Skola och arbetsliv i samverkan
Göteborg Kvinnofrid Norra Bohuslän - Socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer.
NORRBUS Gemensamma riktlinjer för barn- och ungdomar
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
UPPDRAG: •Revidera handlingsprogram om inflytande för barn och ungdomar •Skapa förutsättningar för att införliva barnkonventionen i Borås Stad Inflytande.
Södertörns projekt ”Introduktion Södertörn” implementerades 2010 genom samfinansiering av en gemensam introduktionsstrateg (8 kommuner och arbetsförmedling)
Handlingsprogram mot övervikt och fetma i VGR Förslag till projektplan
INDividuellt och Anpassat stöd till arbete för personer med neuropsykiatrisk/psykiatrisk funktionsnedsättning eller personal/verksamheter som möter.
Samverkansavtal avseende hjälpmedelsverksamheten - Agenda insynsrådet, 23 okt Vilka beslut finns i det övergripande avtalet och kring arbetet? 2.Erfarenheter.
Samverkan – himmel eller helvete?
Boden Bodens kommun Norrbottens läns landsting
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Centrum mot våld Förstudie Bakgrund Länsstyrelsen har ett regeringsuppdrag att stödja samordningen i länet av insatser mot våld i nära relation.
Samordnad individuell plan
Nu till mentometerfrågor
En vård värd samverkan Femtio år av insikt.
Om regional demensöverenskommelse
Vårdsamverkan Fyrbodal
Hur hanteras det mellan kommun sjukhus idag? Uppdrag från LG 30/5
”Linnea mår inte väl, jag vill att du ska komma”
Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting
Riktlinjer för övergångar. Bakgrund  Allt fler samverkanspartners och med olika huvudmän  Svårigheter att uppfylla styrdokumentens intentioner  Utredning.
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Att få rätt saker att hända
i kommuner, landsting/regioner
Nätverk för plattformsledare 17/ Anna Lilja Qvarlander
Vad ska vi göra /vilka aktiviteter ska vi göra här och nu för att förbättra strokevården och rehabiliteringen ? Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur, Arjeplog kommun.
Vad ska vi göra /vilka aktiviteter ska vi göra här och nu för att förbättra strokevården och rehabiliteringen ? Boden och Luleå kommun. Vård och rehabplan.
Behov av habilitering och rehabilitering
CASE Hultsfred Ledarutveckling över gränserna
1/ – 31/ AT AT/SG 1992 ÄDEL – skattevxl av hjälpmedel och resurser. HSL till kommunerna – gemensamt forum för hjälpmedelsfrå.
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Vad är god strokevård och rehabilitering ?
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
SIKTA- Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Överenskommelse om samordning kring barn
Nya föreskrifter och allmänna råd
FRIDA HÖGSBY KOMMUNS PROJEKT VÅLD I NÄRA RELATIONER
Överenskommelse om samarbete mellan landstinget och länets kommuner när det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar Lagstadgad skyldighet –
”Hur samverkar vi kring tidig upptäckt av demens?
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Värmland Missbruks- och beroendevård för Värmlänningen!
Regeringsuppdraget Länsstyrelsernas tillsyn: Granskning av handläggning och dokumentation Granskning av anmälningar Särskild tillsyn av alla HVB Tillsyn.
Samverkan – hindrande och främjande förhållanden Örebro 27 januari 2012 Berth Danermark
Utvecklingsledare Kunskap till praktik
Projektet Bättre psykosvård Sammanfattning. Projektet bättre psykosvård Projektstart november 2011 Uppdrag: stötta enheter i landet som jobbar med psykosvård.
Projektpresentation Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2-årsprojekt för implementering av samverkansrutiner.
Samverkan – stöd och utmaning Trollhättan Susanne Rolfner Suvanto - SKL.
Håkan Gille Kunskap till praktik 2010 Samverkan främjande och hindrande faktorer (Berth Danermark)
Psykiatriskt samsjuklighetsteam Piteå. Bakgrund Våren 2009 gjordes en översyn av klinikens missbruks & beroendevård, där framkom att patienter med samsjuklighet.
Vad är god strokevård och rehabilitering ? Piteå, Älvsbyn, Arjeplog, Arvidsjaur Sluten vården, Primärvården, Kommuner Hög kompetens i hela vårdkedjan Tidig.
Personalpolitisk inriktning
Nuläge för regionalt koloncancerprojekt kopplat till RCC´s sydöst löften till patienter se även resultatrapportresultatrapport
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL.
1 Psykiater i Primärvården RosMarie Nilsson, förvaltningschef Elizabeth Aller, specialist allmän psykiatri Primärvården Blekinge SKL Psykiatri i Primärvård.
Triagering och psykosociala team workshop 18 oktober
Välkommen till Baskurs ”Riskbruk, missbruk och beroende”
Lågtröskelverksamhet (sprututbyte)
Lisa Fröst Björnsdotter Leg. Psykolog Föräldra- barnhälsan
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
Överenskommelse Missbruks- och beroendevård - Bakgrund
Somatisk hälsa och goda levnadsvanor i Region Jönköpings län
Syfte, målbild och värdegrund för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg
Strategi för närvårdssamverkan i Uppsala län
Att arbeta i en integrerad verksamhet Är som att stå i en korsväg
Riskanalys av XXXXXXXXXXX
Länsstyrelsens roll i funktionshinderpolitiken
Presentationens avskrift:

Ansvarsfördelning/samverkan/samarbete inom missbruksområdet mellan olika huvudmän Camilla Carpholt Beroende och boendeenheten

Agenda Bakgrund Förutsättningar för lyckad samverkan Faktorer att ta hänsyn till Vad visade kartläggningen i länet? Samverkan för vem? Camilla Carpholt Beroende och boendeenheten

Extern samverkan och samarbete Förbättrad vårdkedja för personer med missbruk eller beroende förslaget klart 2009 Tidig upptäckt Rådgivningsbyrån och VC i kommunen DD-teamet Camilla Carpholt Beroende och boendeenheten

Internt samarbete Revidera och utforma formella rutiner och flöden inom varje verksamhet samt mellan verksamheterna Anpassa varje verksamhet utifrån NR. Skapa ett gemensamt forum för behandlare, socialsekreterare samt BERT att bl a diskutera verksamhetsutveckling samt implementera de NR. Camilla Carpholt Beroende och boendeenheten

Extern samverkan 2010 Gemensam behandlingslinje kommun – primärvård- specialistvård Tillnyktringsenhet DD-teamet Camilla Carpholt Beroende och boendeenheten

Förutsättningar för bra samverkan Uppdrag – tydlighet och avgränsning Mål/Syfte Mandat Kännedom om regelverk Resurser

Camilla Carpholt Beroende och boendeenheten Faktorer att ta hänsyn till Olika huvudmän Yrkesfunktion Yrkesutbildning Ramar

Vad visade kartläggningen 2009 i länet Samverkan / Samarbete 1.Samverkansavtal – uppdrag, ansvar och struktur tydliggörs 2.Utvärdera och utveckla befintliga samverkansformer - vårdkedjan är inte komplett och ansvaret otydligt 3.Upprätta och införa interna och externa rutiner och riktlinjer för samverkan 4.Använda strukturerade vårdprogram och psykosociala behandlingsinsatser 5.I samverkan diskutera frågor om bemötande och förhållningssätt 6.Integrera samarbete som viktig funktion i verksamheterna 7.Ökad samsyn mellan samarbetsaktörerna Camilla Carpholt Beroende och boendeenheten

Samverkansarbete just nu i Örnsköldsvik Pilotkommun i projektet Kunskap till Praktik Narkotikaförebyggande arbete Utveckla samarbetet kring nya behandlingslinjen

Camilla Carpholt Beroende och boendeenheten Samverkan - för vem? Personer med risk-/missbruk eller beroende samt deras närstående