Regionalt förbättringsarbete inom cancervårdkedjor Fredensborgs Herrgård

Program och hålltider 13 oktober Kaffe och posteruppsättning Inledning – Göran Henriks Patientperspektiv – ERAS – Urban Jürgensen, Niclas Zar Redovisning hemuppgift Processkartläggning – Caroline Fruberg Feed forward – feed back – Göran Henriks Regional och lokal Värdekompass Planering för nästa steg i arbetet på hemmaplan 16.00Slut för dagen

Registrens användning i förbättringsarbete och kliniskt arbete Mål med översynens förslag Översynens förslag i korthet

Mål med översynens förslag Alla landsting har särskilda resurser avsatta för att registrera och använda nationella kvalitetsregister för att följa och utveckla den egna verksamheten. Användningen av kvalitetsregister är en del av verksamheternas uppdrag som följs upp av huvudmännen. Kvalitetsuppföljning är lika viktig som ekonomisk uppföljning.

Mål med översynens förslag forts… Alla som studerar till något yrke inom hälso- och sjukvården har kunskaper i kvalitetsutvecklingsarbete bl.a. genom att ha använt kvalitetsregister under sin praktik för att genomföra förbättringsprojekt som både kan ge bättre resultat och kompetensutveckling i att bedriva förbättringsarbete.

Mål med översynens förslag forts… Hälso- och sjukvården har tillgång till gemensamma resurser i form av regionala utvecklingscentra som kan stödja verksamheter med rutiner för att följa upp sin verksamhet och förbättringsmetodik. Dessa stöds av en nationell aktör som SKL genom att bl.a. erbjuda forum för erfarenhetsutbyte och stöd inom ramen för europeiskt och annat internationellt samarbete.

Mål med översynens förslag forts… År 2015 är de nationella kvalitetsregistren en självklar del i hälso- och sjukvårdens och omsorgens uppföljnings- och utvecklingssystem eftersom de är användbara, lättillgängliga och anpassade efter sina målgruppers behov bl.a. genom gemensamma portaler. Kvalitetsregister är ett utvecklings- och uppföljningsverktyg som omfattar alla typer av vårdgivare. Privat ägda vårdgivare rapporterar till och använder nationella kvalitetsregister för att utveckla hälso- och sjukvården på de egna enheterna. Uppföljning av detta arbete sker på samma grunder som för de offentliga vårdgivarna.

Översynens förslag i korthet Överenskommelse mellan staten och landstingen om att uppföljning av hälso- och sjukvårdens resultat och förbättringsarbete med hjälp av kvalitetsregister ska prioriteras av huvudmän och vårdgivare Landstingen och kommunerna samordnar resurser för utvecklingsarbete i regionala utvecklingscentra/nätverk som ska stödja verksamheterna med förbättringskompetens m.m

Översynens förslag i korthet forts… Sjukvårdshuvudmännen och utbildningsanordnarna bör fortsätta att verka för att förbättringsarbete blir en del av utbildningarna till hälso- och sjukvårdens yrken så att framtidens personal ser detta som en av hälso- och sjukvårdens kärnverksamheter. Forum för samarbete mellan lärosäten och verksamhetsföreträdare etableras

Översynens förslag i korthet forts… Modeller för förbättringsarbete med stöd av nationella kvalitetsregister utvecklas och sprids i syfte att göra uppföljning av resultat och utvecklingsarbete till en integrerad del i verksamheterna, samt Kvalitetsregistren får krav på sig att bli mer användbara i förbättringsarbete och medel avsätts för registren att arbeta för det bl.a. genom att samordna sig till gemensamma användaranpassade portaler.

3.1 Hälso- och sjukvårdens ansvar att utveckla och säkra kvaliteten i vården Enligt 3.1 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:713) ska kvaliteten i hälso- och sjukvården systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Enligt 2 kap. 1 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ska den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är idag tydligt reglerat vilket ansvar som ligger på hälso- och sjukvården i form av vårdgivare (och huvudmän) samt på verksamhetschefer och hälso- och sjukvårdspersonal när det gäller att systematiskt säkra och utveckla kvaliteten i vården.

3.1 Hälso- och sjukvårdens ansvar att utveckla och säkra kvaliteten i vården forts… Vårdgivaren ska enligt 3 kap. 1 § Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården bl.a. fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet och kontinuerligt följa upp dessa, säkerställa att ledningssystemen är ändamålsenliga och säkerställer kvaliteten, säkerställa personalen har kompetens och ansvar för systematiskt kvalitetsarbete samt efterfråga och följa upp mätbara mål för viktiga processer. För att göra detta är kvalitetsregistren ett viktigt verktyg. Vårdgivaren bör av kliniker/enheter kräva medverkan i olika nationella och internationella kvalitetsregister för att på så sätt kunna bedöma verksamhetens kvalitet, enligt vägledningen för föreskrifterna om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården.

3.1 Hälso- och sjukvårdens ansvar att utveckla och säkra kvaliteten i vården forts… Verksamhetschefen ska enligt 3 kap. 2 § samma föreskrift bl.a. ta fram rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten inom ramen för vårdgivarens ledningssystem, formulera och följa upp mål för verksamheten så att åtgärder kan vidtas för att förbättra vården. Dessutom ska verksamhetschefen enligt vägledningen för föreskrifterna ansvara för att resultatet från de nationella och regionala kvalitetsregistren analyseras, att medarbetarna delges resultatet samt att åtgärder initieras för att förbättra vården.

3.1 Hälso- och sjukvårdens ansvar att utveckla och säkra kvaliteten i vården forts… Dessutom regleras i samma föreskrift hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar. Personalen ska enligt 3 kap. 3 § samma föreskrift inom ramen för verksamhetens ledningssystem kontinuerligt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet genom att delta i framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder, risk- och avvikelsehantering och uppföljning av mål och resultat.

3.1 Hälso- och sjukvårdens ansvar att utveckla och säkra kvaliteten i vården forts… För att säkerställa att hälso- och sjukvårdspersonalen har de rätta kunskaperna för att fullgöra dessa skyldigheter har åtgärder vidtagits för att göra förbättringskunskap till en obligatorisk kompetens i utbildningarna till hälso- och sjukvårdens yrken. Kompetenserna att utföra sitt arbete och utföra arbetet att förbättra verksamheten blir således tydliggjort.

3.1 Hälso- och sjukvårdens ansvar att utveckla och säkra kvaliteten i vården forts… I Högskoleförordningen (1993:100) fastställs att en sjuksköterska för att få examen ska visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring, visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

3.1 Hälso- och sjukvårdens ansvar att utveckla och säkra kvaliteten i vården forts… I Högskoleförordningen (uppdaterad examensbilaga gällande från 1 januari 2007) anges också att för en läkarexamen skall studenten visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt utvärdera medicinsk behandlingsverksamhet. Kompetens i kvalitetsarbete är också en ny viktig kompetens som tydliggjorts i Socialstyrelsens målbeskrivningar för specialisttjänstgöring för läkare och i målbeskrivningen för ST-tjänstgöring. Ett Nationellt Råd för specialiseringstjänstgöring har inrättats för att stödja och följa upp arbetet med integrering av de nya målbeskrivningarna.

3.1 Hälso- och sjukvårdens ansvar att utveckla och säkra kvaliteten i vården forts… Det är också tydligt att kvalitetssäkringsarbetet, att mät a resultat (bl. a. genom att delta i nationella kvalitetsregister) och initiera förbättringsåtgärder utifrån dessa är en del av hälso- och sjukvårdens kärnverksamhet, det är inte fritt valt arbete.

forts… Kärnverksamheterna behöver för att kunna kvalitetssäkra och utveckla sitt arbete kunna svara på fyra frågor: -Vilka resultat uppnår vi i vår verksamhet? Gör bl. med data från kvalitetsregistren -Hur gör vi i vår nuvarande verksamhet för att bidra till dessa resultat? Görs bl.a. genom att kartlägga vilka aktiviteter som bidrar till resultatet, dvs. processerna -Vilka sätt kan vara till hjälp när vi skall förbättra det vi gör för att åstadkomma bättre resultat? Görs t.ex. med hjälp av utvärderingar från SBU, riktlinjer från Socialstyrelsen, och studier av arbetssätt hos andra verksamheter som når bättre resultat samt -Hur kan vi omsätta dessa nya sätt i vårdverksamheten för att få bättre resultat (bl.a. de som mäts i registren) Görs genom konkret förbättringsarbete och att säkerställa att det finns kompetens att utföra det som kan bidra till bättre resultat.