Bättre lärande! Pedagogiskt utvecklingsarbete och kvalitetssäkring av utbildningen Marianne Stenius Åbo Akademi

Upplägg Två exempel 1) Utmärkelsen ”Framstående utbildningsmiljöer” i Sverige 2) AACSB ackreditering som en modell för bättre lärande Reflektioner

Utmärkelsen ”Framstående utbildningsmiljöer” Högskoleverket i Sverige Processen – Lärosätena ansöker, självutvärdering, internationell panel, platsbesök Kvalitetsaspekter som riktlinjer för bedömningen Ej koppling till resurstilldelningen

Kriterier som riktlinjer för bedömningen (1) Utbildningsmiljöns organisatoriska uppbyggnad, dess kvalitetssäkringssystem och dess infrastruktur ska fungera utomordentligt väl (system för kvalitetssäkring, arbetsfördelning, administrativt stöd...) Utbildningsmiljön ska styras av en kompetent ledning och administrativ avdelning, och av engagerade lärare med relevanta kunskaper, erfarenhet och förmågor (erkännande, system för lärarnas pedagogiska utveckling, indikatorer för lärartäthet och profil...) Utbildningsmiljön ska vara förankrad i en tydlig och stark vetenskaplig grund (hur snabbt integreras forskning och nya kunskaper i kursplaner och undervisning, studenternas medverkan i forskningsprojekt)

Kriterier som riktlinjer för bedömningen (2) Utbildningsmiljöns undervisnings- och examinationsformer ska vara väl anpassade efter utbildningens innehåll och mål (är målen definierade och mätbara, är undervisnings – och examinationsformerna tydligt definierade, varför och hur främjar valda undervisnings- och examinationsformer att målen nås) Studenternas lärande ska främjas på ett framstående sätt Studenterna ska uppnå framstående resultat (indikatorer, alumnrapporter, anställningsbarhet etc.) För att en utbildningsmiljö ska anses som framstående ska man kunna beskriva utbildningens framgångsfaktorer och varför just dessa leder till ett framstående resultat (hur definieras framgångsfaktorerna, benchmarking )

Observationer Excellens tar sig olika uttryck (t.ex. traditionella vs innovativa institutioner) Självutvärderingen mest central i processen Pedagogiskt utvecklingsarbete engagerar Svårigheter att definiera framgångsfaktorer Helhetsperspektivet bör stärkas Betydelsen av ”eldsjälar” kom tydligt fram, liksom även betydelsen av ledarskap och högsta ledningens stöd för kvalitetsarbetet

AACSB ackreditering av institutioner AACSB International -The Association to Advance Collegiate Schools of Business (1916-) Självutvärdering, mentor, internationell panel, 3-5 års process Uppbyggd kring 15 standards (Strategic management, Participants,Learning and teaching, Academic and Professional engagement) Kan tillämpas även utanför handelshögskolor Mycket tydlig koppling mellan kvalitetssäkring av utbildningen, lärarkårens sammansättning och kvalifikationer samt hela organisationens ”Intellectual contribution”

Observationer Missionen (uppgiften) och ambitionsnivån för organisationen/institutionen central Strategiskt perspektiv: ledarskap, resurser, handlingplaner Processerna centrala Involverar och engagerar alla i bättre lärande

Reflektioner Utvecklingsarbete som siktar på bättre lärande ses ofta för snävt Kvalitet i utbildningen och bättre lärande förutsätter inte bara pedagogisk förnyelse, utan en kontinuerlig satsning på ALLA lärares forskning och fortbildning, på processer och databaser, och på högsta ledningens mycket tydliga stöd Vi skall inte underskatta betydelsen av en systematisk och holistisk syn på kvalitetssäkring av utbildningen

”How do you know that you do what you say that you do”