En mer hälsoinriktad hälso- och sjukvård - inspiration för tandvården? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, i Socialmedicin Linköpings Universitet/Landstinget.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälsolyftet och LSH-studien
Advertisements

Vad gör regeringen för folkhälsan
Vad säger WHO? Birgitta Brännström Forss Kristianstads kommun
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Indikatorn (variabeln) ska • omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. • kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. • kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete EB
Hälsofrämjande Hälso- och Sjukvård Helsingborgs Lasarett
Införande i Landstinget Gävleborg
Är det väl använda pengar?
Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS)
Varför mäta hälsa? Oktober 2009
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Vård.
Hur gör vi tandvården (mer) hälsoinriktad?
En hälsoinriktad hälso- och sjukvård
Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Vad menar vi med begreppet behov?
Presentation av fokusrapporten: Prevention inom hälso- och sjukvården
Mår du bra nu? Fråga 1=Ja 2=Nej 3=Vet ej. Andel i Östergötland som anger sin hälsa som utmärkt eller bra.
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Sjukgymnastik för äldre personer
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Bilder för lokal utbildning
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Vision, mål och uppdrag Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
RMPG Hälsofrämjande strategier
Salutogena principer Skyddande faktorer KASAM
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 FYSS står för FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling
- tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) Det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) …en del av det internationella.
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Hälsa.
Patientens syn på öppenhet i kvalitetsregister Pelle Johansson Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund.
Hälsofrämjande arbetsplats
Klinisk alkoholforskning Klinisk alkoholforskning har en stark och tydlig identitet vid Lunds universitet Också drogområdet och Psykiatri Bättre behandling.
Södra Älvsborgs Sjukhus Hälsofrämjande/ Arbetsmiljö och Hälsa.
Hälsofrämjande arbetsplats Bild från Karolinska Universitetssjukhuset
1 WHO:s ramkonvention för tobakskontroll - Tobakskonventionen Syftet är att skydda nuvarande och framtida generationer från de förödande hälsomässiga,
Vad är hälsopromotion? I Peter Korp Idrottshögskolan Göteborgs Universitet.
Patientmaktsperspektivet Johan Assarsson. En ny Patientlag – vad innebär det?
Patientkraft Många av dagens kroniska sjukdomar kan förebyggas och behandlas. En förbättrad sjukvård är därför viktig för patientens välbefinnande. Men.
OMVÅRDNADSVETENSKAPLIG FORSKNING OCH FORSKNINGSPROCESSEN Tema 1 SJSE17 Hanna Meerveld Maria Stjernfeldt.
Hälsa Vad är det? Profession, kunskap och lärande: Hälsoperspektiv.
Hälsofrämjande Sjukvård (HFS) Margareta Kristenson Professor/Överläkare, Socialmedicin Institutionen för Hälsa och Samhälle Linköpings Universitet.
Folkhälsopolitiskt program för Östergötland Beslutat av landstinget och kommunerna i Östergötland.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR – ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken,
HFS – nätverkets grundidé Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/Region Östergötland Nationell koordinator för.
Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Uppföljning av år 2015 HFS-nätverket.
Livsstil och Hälsa 9:e nationella konferensen för det Svenska Nätverket Hälsofrämjande Sjukhus Östersund 2003.
Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)
Hälsofrämjande och hållbar utveckling
Befolkningsprognos – färre ska försörja fler
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
HFS - nätverkets vision, framtidsbild och strategi
Målområde 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett av de nya nationella målen för folkhälsan
Målområde 8 En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Delat beslutsfattande och SIP
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Nätverksträff Vårdval Fysioterapi
Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)
Besök levnadsvaneprojektets Hälsotorg!
Universellt preventionsarbete – tidigt främjande insatser
Presentationens avskrift:

En mer hälsoinriktad hälso- och sjukvård - inspiration för tandvården? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, i Socialmedicin Linköpings Universitet/Landstinget Östergötland

En mer hälsoinriktad hälso- och sjukvård - inspiration för tandvården? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, i Socialmedicin Linköpings Universitet/Landstinget Östergötland Nationell koordinator för det svenska Nätverket Hälsofrämjande Sjukhus och vårdorganisationer

Hälso - och sjukvårdens utmaning Ändrad demografi – fler äldre Ändrat sjukdomspanorama – fler långvarigt sjuka Allt större delen av vårdinsatser ”reparativa” Nya krav från brukarna Ny kunskap och teknik

Tandvårdens utmaning Ändrad demografi – fler äldre Ändrat tandhälsopanorama -allt större delen av insatser ”reparativa” Sårbara grupper Nya krav från brukarna Ny kunskap och teknik

Folkhälsorapport 2009 – Tandhälsa

Sårbara grupper Barn med sämst tandhälsa - mer karies Ekonomiska hinder Tandvårdrädsla Äldre med omvårdnadbehov Hemlösa

Självskattad tandhälsa - Tuggförmåga - Estetik Ökade behov Ökade förväntningar/krav

Gemensam utmaning; Ändrad demografi – fler äldre Ändrat sjukdomspanorama – fler långvarigt sjuka Allt större delen av vårdinsatser ”reparativa” Nya krav från brukarna Ny kunskap och teknik Inom Strama ekonomiska ramar!

Det internationella nätverket Health Promoting Hospitals Startade utifrån ett samarbete mellan WHO´s avdelningar för Health Promotion och Health Services Management

Ta tillvara sjukhusens Kunskap Auktoritet Kontaktyta för att stärka folkhälsoinsatserna

Genom en tydigare målorientering, mot hälsa och hälsovinst skapa en effektivare hälso- och sjukvård!

OTTAWA-manifestet 8 8

Att öppna sjukvårdens murar mot samhället!

Patient perspektivet Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande naturlig del i all behandling Medarbetar perspektivet Bli modell för den goda arbetsplatsen Befolknings perspektivet Bidra med kunskap och aktivt delta

Hälsa är… ….. ett.. tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte enbart frånvaro av sjukdom

Hälsa är… ….. ett.. tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte enbart frånvaro av sjukdom

Hälsobegreppet har två dimensioner

Prevention, enl. socialstyrelsens Termbank förebyggande åtgärd för att förhindra uppkomst av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande insatser - alkohol, fysisk aktivitet, matvanor och tobak (Socialstyrelsen) Befolkningsinriktad primärprevention Individinriktad primär prevention Sekundärprevention Behandling av manifest sjukdom Rehabilitering, omvårdnad

Sjukdomsförebyggande insatser, genom att främja goda levnadsvanor hos patienter inför operation- har omedelbar effekt. Postop complications (BMJ 1999) Alcohol cessation int. Colorectal Resection Postop recovery (Submitted ) Physical exercise int. Spine Surgery Postop complications (Lancet 2002) Smoking cessation int. Hip/Knee Replacement

Hälsofrämjande åtgärd, enl. socialstyrelsens Termbank Åtgärd för att stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande

Hälsofrämjande åtgärder.. Avsikten är att stärka människors möjlighet till delaktighet och tilltro till egen förmåga.

Patientcentrerad vård Personcentrerad vård Terapeutisk allians Psykosociala aspekter Delat ansvar Patientens upplevelse viktig

Hälsofrämjande resurser Känsla av sammanhang Meningsfullhet, Hanterbarhet, Begriplighet Tillit Trygghet-Hopp Empowerment Kraft- Egenmakt

Empowerment – när sjukvården bekraftar… Hälsofrämjande stöd till det ofödda och växande barnet Det hälsofrämjande mötet Motiverande samtal Beteendemedicinsk behandling vid kronisk sjukdom “Att leva med cancer”. Smärta och egenvård-att mobilisera patientes egna resurser Att möta kvinnor utsatta för våld

Chronic orofacial pain. Understanding patients from two perspectives, the clinical view and the patient's experience. Wolf E. Department of Endodontics, Faculty of Odontology, Malmö University, SwedenWolf E …..The patients often seek dental care because of the pain. It seems to be important in dentistry to develop constructive strategies for caring for these patients— especially when the dental disease condition has already been adequately diagnosed and treated, but the patients still experience pain..

Depression ökar risk för återinsjuknande i hjärtinfarkt Lespérance F & al.Circulation 2002;105:1049 BDI=Beck Depression Inventory P=0.01 P<0.001

En syntes av två dimensioner

Aktiv smärtcoping Passiv smärtcoping

30 minVid sänggåendet Morgon/kvälls-differens Uppvaknande Diskbråckspatienter med aktiv coping hade större skillnad mellan morgon och kvällsvärde mindre smärta och bättre slutresultat.

Saliva cortisol levels and scale scores of psychosocial factors. LinQuest study N= 250 XIV ISA Sjögren et al: Diurnal levels of saliva cortisol.. Int J of Behavioral Medicine Sjögren et al: Diurnal levels of saliva cortisol.. Int J of Behavioral Medicine Steeper cortisol diurnal deviation related to Global Quality of Life p<0.01 Social supportp<0.05 Copingp<0.05 Flatter diurnal cortisiol deviation related to Cynicismp<0.05 Depressionp<0.01 Vital exhaustion p<0.01

Models to evaluate the role of stress in periodontal disease. Genco RJ, Ho AW, Kopman J, Grossi SG, Dunford RG, Tedesco LA. Ann Periodontol Jul;3(1): Genco RJHo AWKopman JGrossi SGDunford RGTedesco LA These findings suggest that psychosocial measures of stress associated with financial strain are significant risk indicators for periodontal disease in adults. Further prospective studies are needed to help establish the time course of stress, distress, and inadequate coping on the onset and progression of periodontal disease, as well as to evaluate the mechanisms by which stress exerts its effects on periodontal infections.

. Dental plaque, gingival inflammation, and elevated levels of interleukin-6 and cortisol in gingival crevicular fluid from women with stress-related depression and exhaustion. Johannsen AJohannsen A, Rylander G, Söder B, Asberg M.Rylander GSöder BAsberg M J Periodontol Aug;77(8):1403-9

Dental anxiety and salivary cortisol levels before urgent dental care. Kanegane K, Penha SS, Munhoz CD, Rocha RG. J Oral Sci Dec;51(4): PMID: Salivary cortisol levels in young adults with temporomandibular disorders. Da Silva Andrade A, Gamero GH, Pereira LJ, Junqueira Zanin IC, Gavião MB. Minerva Stomatol Mar;57(3): Salivary cortisol-marker of stress response to different dental treatment. Greabu M, Purice M, Totan A, Spînu T, Totan C. Rom J Intern Med. 2006;44(1): Pain and anxiety following the placement of dental implants. Hashem AA, Claffey NM, O'Connell B. Int J Oral Maxillofac Implants Nov-Dec;21(6): The dental anxiety scale and effects of dental fear on salivary cortisol. Krueger TH, Heller HW, Hauffa BP, Haake P, Exton MS, Schedlowski M. Percept Mot Skills Feb;100(1):

Musik på “postop”

Hälsofrämjande miljöer Naurkontakt, Växter, Vatten, Färg, Form, Ljus, Musik, Konst Social gemenskap, Husdjur Tystnad, Avskildhet Harmoni

Patientperspektivet Effektvt behandla sjukdom och rehabilitera efter sjukdomsperiod,

Patientperspektivet Effektvt behandla sjukdom och rehabilitera efter sjukdomsperiod, men också, genom hälsofrämjande insatser stödja patientens möjlighet att leva ett bra liv

Patientperspektivet Effektvt behandla sjukdom och rehabilitera efter sjukdomsperiod, men också, genom hälsofrämjande insatser stödja patientens möjlighet att leva ett bra liv, samt initiera och stödja sjukdomsförebyggande insatser för att minska åter/nyinskuknande

Befolkningsperspektivet Bidra med kunskap om sjukdomars orsaker och /eller Aktivt delta i multiprofessionella team, t ex med skola, barnomsorg för att påverka orsaker till sjukdom, skada eller ohälsa.

Områdesansvar! … alla..skall tillförsäkras möjligheter att bibehålla eller nå god tandhälsa. …genom att …kunskaper förmedlas… aktiv samverkan med barnomsorg, skola, fritids.

Områdesansvar! … alla..skall tillförsäkras möjligheter att bibehålla eller nå god tandhälsa. …genom att …kunskaper förmedlas… aktiv samverkan med barnomsorg, skola, fritids. Utbud och exponering av söta produkter? Lördagsgodis?

Managementperspektivet Använda hälsoorientering som en strategi för att skapa en effektivare hälso- och sjukvård Tydliga, explicita mål Resultatuppföljning som bas för verksamhetsutveckling

Varför mäta resultat?

EFFICACY Fungerar under idealsituationen Kontrollerade kliniska försök.

EFFECTIVENESS Fungerar i rutinverksamheten

EFFICACY Fungerar under idealsituationen Kontrollerade kliniska försök. EFFECTIVENESS Fungerar i rutinverksamheten EFFICIENCY Resultat i förhållande till ekonomisk insats.

Vad mätte kvalitetsregistren 2008?

Hur används PROMS måtten idag? För att redovisa goda resultat av insatser För hälsoekonomiska analyser För att identifiera subgrupper som inte blir bra? Som bas för verksamhetsutveckling??

Strokepatienter före och efter dagsjukvård n=7

SF-36, 36 frågor som ger en profil av 8 index PFFysisk Funktionsförmåga RPFysisk Rollfunktion BPSmärta GH Allmän Hälsoupplevelse VTVitalitet SFSocial Funktion REEmotionell Rollfunktion MHPsykiskt Välbefinnande

Hjärtinfarkt patienter i gruppgymnastik n=100

Det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer en del av det internationella HPH-nätverket, initierat av WHO

Nätverkets vision Att skapa en effektivare hälso- och sjukvård genom en tydligare målinriktning mot förbättrad hälsa för patienter, medarbetare och befolkning

Nätverkets utbredning Kvadrat = landsting, privata vårdorg Cirkel = sjukhus, primärvårdsorg

Nätverket växer Nätverket har juni medlemsorganisationer med sammanlagt över 60 sjukhus/PV-organisationer

Nätverkets organisation Sekretariat Nationell koord. PU Processledare Presidium Tema- och arbetsgrupper Medlems-organisation Internationella nätverket

Stöd till utvecklingsarbete inom nätverket medlemsorganisationer Hälsofrämjande förhållningssätt Att främja goda levnadsvanor Hälsofrämjande vårdmiljö Psykisk hälsa Hälsofrämjande arbetsplats Resultatmätning av PROM i rutinsjukvården Befolkningsinsatser - skadeprevention Indikatorer för en hälsofrämjade hälso- och sjukvård Utveckling av avtal för att stödja en hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande förhållningssätt Webbaserat och självinstruerande utbildningsmaterial avseende Det Goda Mötet i vården framtaget, i samarbete med Landstinget i Östergötland. Piloter pågår i Östergötland våren Efter revidering utifrån pilotfas spridas i nätverket

Främja goda levnadsvanor Utvecklingsområden:  Alkoholprevention, Riskbruk på sjukhus  Tobaksprevention, Tobaksfri i samband med operation  Matvanor, kostpolicy på sjukhus  Fysisk aktivitet på Recept (FaR)  Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer Workshops för att sprida kunskap inom nätverket Ersättningssystem ”Skåneprojektet”  DRG-ersättning för aktiviteten livsstilsintervention, i förlängningen för resultatet

Hälsofrämjande vårdmiljö Broschyr/bok i samarbete med erkända auktoriteter inom området

Hälsofrämjande arbetsplats Skapa modell för den hälsofrämjande arbetsplatsen Kartläggning 2009 inom nätverket, påvisar goda exempel

Psykisk hälsa Kunskap bland vårdens medarbetare om psykisk hälsa Att möta sorg Suicidprevention - broschyr ”Att hjälpa någon som tänker ta sitt liv”  10 handfasta råd när man i vardagslivet möter en självmordsnära person

Resultatmätning avseende hälsorelaterad livskvalitet (hälsovinst) i rutinsjukvården PROM (patient-reported outcome measurement) som stöd för verksamhetsutveckling Samarbete med Nationella Kvalitetsregister Kartläggning - utvecklingsstöd Region Skåne modellprojekt

Skadeprevention Kartläggning med syfte att identifiera goda exempel avseende skaderegistrering vid akutmottagning Skapa modell där registrering kopplas till en fungerande överföring till kommunerna för skadeförebyggande insatser. Samarbete med olika nationella aktörer inom området.

Våld mot unga Kartläggning och spridning av erfarenheter om hur man kan förebygga våld utifrån den kunskap som finns inom akutvården.

Indikatorer  Patienter (hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande)  Befolkning (kunskapsförmedling och aktivt deltagande)  Medarbetarna (den goda arbetsplatsen)  Styr/Ledning (hälsoorientering som strategi) Årliga mätningar sedan 2004

20. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande strategier/mål finns i verksamhetsplan på verksamhetsnivå.

1. Preventiva program tillämpas angående tobak.

Kollegial granskning För ömsesidigt lärande och verksamhetsutveckling  Manual (utifrån bla indikatorerna)  Studiebesök – parvis granskning  Analys  Sammanställning – rapport  Uppföljning/återkoppling Utvärdering och spridning Små och stora sjukhus, landsting

Utveckling av avtal för att stödja en hälsoinriktad hälso- och sjukvård Skåneprojektet, ersättningsmodell för insatser att stödja förändring av levnadsvanor (tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat), går in steg 2. Kartläggning av avtal/ersättningsmodeller. Deltar i SKL:s utvecklingsarbete inom området. Samarbeten Nätverket Uppdrag Hälsa

Ökat internationellt samarbete

HPH Data Project PRICE studien Internationella standards - svenska HPH indikatorer Nordisk HPH-konferens i Norge 2011? Internationell HPH-konferens (20-årsjubiluem) i Sverige 2013 i Göteborg!

Utveckling.. Vidareutveckling av indikatorer mot resultatmått Resultatmätning för benchmarking och verksamhetsutveckling Kriterier för medlemskap

Utveckling..av nätverkets namn Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer Hälsofrämjande hälso - och sjukvård

Utveckling..av nätverkets namn Hälsofrämjande hälso - och sjuk- och tandvård!

Utveckling..av nätverkets form Paraplyorganisation med underavdelningar, landsting, sjukhus, primärvård,

Utveckling..av nätverkets form Paraplyorganisation med underavdelningar, landsting, sjukhus, primärvård, och tandvård?!