Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2019-01-14.

En presentation över ämnet: "Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2019-01-14."— Presentationens avskrift:

1 Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Rubrik Iréne Nilsson Carlsson

2 De nationella riktlinjerna

3 Varför riktlinjer för sjukdoms-förebyggande metoder?
Andel med ohälsosamma levnadsvanor Mer än 20 procent av sjukdomsbördan

4 Det finns effektiva metoder
Hälso- och sjukvården kan göra skillnad…… Och kostnaden är låg

5 Riktlinjerna behövs också för att främja en jämlik hälsa
Hälsan skiljer mellan grupper i befolkningen – delvis beror det på skillnader i levnadsvanor

6 Förväntningar på hälso- och sjukvården
Bedriva god vård som grundar sig på bästa tillgängliga kunskap utgå från Socialstyrelsens nationella riktlinjer Integrera de sjukdomsförebyggande arbetet som en prioriterad uppgift för hälso- och sjukvården Erbjuda de patienter som behöver det stöd att ändra ohälsosamma levnadsvanor

7 Inriktning riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Rekommendationer om samtalsmetoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanor

8 Risk för död sjukdom och försämrad livskvalitet
Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk Daglig rökning Kraftigt förhöjd risk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor

9 Vilka omfattas av riktlinjerna?
Vuxna med ohälsosamma levnadsvanor samt ungdomar under 18 år som röker

10 Vilka omfattas av riktlinjerna?
Inför operation, vid graviditet, vid amning och när man är förälder.

11 Vilka omfattas av riktlinjerna?
Personer med förhöjd risk till följd av sjukdomar och medicinska tillstånd

12 Exempel på högriskgrupper vid rökning
Patienter med cancer Hjärt- kärlsjukdom Diabetes Lungsjukdom Schizofreni Högt blodtryck Blodfettsrubbningar Övervikt/fetma

13 Exempel på högriskgrupper vid otillräcklig fysisk aktivitet
Övervikt/fetma Högt blodtryck Diabetes Ischemisk hjärtsjukdom Depression Schizofreni Blodfettsrubbningar Kronisk smärta

14 Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter
Kvalificerat rådgivande samtal Rökning Rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande samtal med tillägg och uppföljning Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor

15 Rådgivningsnivåer i riktlinjerna
Enkla råd (5-10 minuter) Rådgivande samtal (kunskap om levnadsvanan, utgår från individen, minuter ev uppföljning) Kvalificerat rådgivande samtal (särskilt utbildad personal, längre samtal och flera träffar)

16 Enkla råd Nu kommer ett exempel på hur ett enkelt råd kan ges på mindre än 5 minuter Kan vara ett första steg mot kvalificerad rådgivning

17

18 Rådgivande samtal Mer av en dialog och anpassat till individen
Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel Kan också kompletteras med särskild uppföljning Kan inkludera motiverande strategier Tidsmässigt mer omfattande än enkla råd

19 Film om rådgivande samtal om alkohol tas fram hösten 2014
Mer av en dialog och anpassat till individen Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel Uppföljande samtal kan ingå Kan inkludera motiverande strategier Tidsmässigt mer omfattande än enkla råd

20 Kvalificerat rådgivande samtal
Är strukturerat/teoribaserat Personalen särskilt utbildad i metoden Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel Kan också kompletteras med särskild uppföljning Kan inkludera motiverande strategier Ofta tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal och konsultationen sker i regel vid flera tillfällen

21 Exempel på kvalificerat rådgivande samtal
Metod för diplomerade tobaksavvänjare

22 Webbutbildningen Samtal och råd om bra matvanor
Fakta, interaktivitet, övningar, fallbeskrivningar Leg hälso- och sjukvårdspersonal I samverkan med Livsmedelsverket Guide för hur utbildningen kan användas Publiceras hösten 2014

23 Samtalsmetoder som förekommer i det vetenskapliga underlaget
Social learning theory och Social cognitive theory Health belief model Theory of planned behavior Stages of change och transtheoretical model Motiverande samtal Kognitiv beteendeterapi Kombinerade, multifacetterade ansatser

24 Socialstyrelsens modell för rekommendationer
Prioriteringsnivåer Prio 1-10, 1 är bäst FoU åtgärder som bara bör göras inom kliniska studier Icke-göra, åtgärder som inte bör göras alls Nationella modellen Tillståndets svårighetsgrad Åtgärdens effekt Kostnadseffektivitet

25 Socialstyrelsens rekommenda-tioner för vuxna rökare
Kvalificerat rådgivande samtal, enskilt eller i grupp, prio 2 Proaktiv telefonrådgivning, prio 3 Rådgivande samtal med särskild uppföljning, prio 3 Kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel, prio 4 Kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av Vareniklin, prio 5

26 Socialstyrelsens rekommen-dationer vid särskilda tillstånd
Gravida – Rådgivande samtal, prio 1 Ammande – Kvalificerat rådgivande samtal, prio 1 Inför operation – Kvalificerat rådgivande samtal, prio 1 Vid särskilda sjukdomar – Kvalificerat rådgivande samtal, prio 1 Ungdomar under 18 år – Kvalificerat rådgivande samtal, prio 2 (inkl. nikotinläkemedel prio 10 och med andra läkemedel FoU)

27 Disposition vetenskapligt underlag
Rad: Tillstånd: Åtgärd: Rekommendation Motivering till rekommendation Hur allvarligt är tillståndet? Vilken effekt har åtgärden? Hälsoekonomisk bedömning

28

29 Hälsofrämjande förhållningssätt gäller alltid
Hälsofrämjande – stödja patienternas möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa Stödjande dialog – erbjuda patienterna kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling Ta hänsyn till patienternas motivation till förändring

30 Bedöm om det är rätt tillfälle att fråga……

31 Hur kan patienter tas om hand
Identifiera Erbjuda åtgärd Behandla Följa upp

32 Regeringsuppdraget om implementering
Sprida kännedom och förankra riktlinjerna Skapa webbaserad utbildning Stödja metodutveckling Utveckla modeller eller metoder för att säkerställa datatillgång för uppföljning av införandet av riktlinjerna Photo©Oskar Falck

33 Hur kan riktlinjerna påverka sjuksköterskor
Fler chefer och kollegor tycker sjukvården ska stötta patienter till hälsosamma levnadsvanor Fler patienter remitteras till samtalsrådgivning Tydligare fokus på effektiva samtalsmetoder Mer fokus på levnadsvanor i samband med operation

34 Hur kan landstingen och vårdgivarna ge sjusköterskor bättre förutsättningar
Mer satsning på utbildning om levnadsvanor och samtalsmetoder Nya vårdprogram och rutiner Nya journalmallar Mer fokus på uppföljning

35 Tycker du att du har kompetens i samtalsmetodik? (Attitydmätning 2012)
De som arbetar inom primärvården och psykiatriska vården har i större grad än specialiserade somatiska vården kompetens i samtalsmetodik

36 Sjuksköterskeutbildningarna kan spela en viktig roll genom att rusta studenterna så att de kan tillämpa de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder och motivera och stödja patienter att välja hälsosamma levnadsvanor.

37