Med livet som insats -Injektionsmissbruk, risktagande och överdoser Torkel Richert Adjunkt Malmö högskola.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

FREDA – bedömningsmetoder i arbetet mot våld i nära relationer
Multikulturella aspekter på apoteksverksamhet Är detta något vi bör forska om och i så fall hur? SIG Samhällsfarmaci Tobias Renberg Sofia Kälvemark.
Kriser Traumatiska kriser Utvecklingskriser.
Behandlingsfas 1, hjälpmedel
Hur känns det att vara i risk
Livsåskådning och religion
FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
Bildterapi En behandlingsform där bildskapande används för uttryck och kommunikation Skapar bilder individuellt eller i grupp för att söka kunskap om sig.
1. Identifiering av problem i uppstarten •Stort rop efter hjälp och samarbete av och med psykiatrin. •Önskan om att få tillträde/komma åt gruppverksamheterna.
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Hinduism - Indiens religion -
Centrala innehåll och kunskapskrav
Maria Bergström Socionom och sakkunnig RFSU
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Hälsa och Kondition.
Beslut om liv och död har alltid varit en del av läkaryrket
AU Digital samverkan LO Process
Att analysera samhällsfrågor
SBU:s rapport Blödande magsår
S OCIALA INVESTERINGAR Några frågor. Ä R DET NÅGON SKILLNAD MELLAN SOCIALA INVESTERINGAR OCH VANLIGA UTVECKLINGS - PROJEKT ? Sociala investeringar innebär.
Hjärtat Hjärtat är en muskel, som är något större än din knutna hand. Hjärtats uppgift är att pumpa runt blodet i din kropp. Hjärtat har fyra sammankopplade.
ERGONOMI Vad är det?.
Centrala innehåll och kunskapskrav
Depression vid hjärtsvikt Vanligt, farligt, behandlingsbart?
Patientsäkerhetsronder
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning
Mellan äldreomsorg och psykiatri
Ta ställning och handla!
Turismens historia kapitel 2.
”Hur gör vi varandra bättre” IFK TUMBA FOTBOLL Ledarutveckling
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
MBSR: Does mindfulness training affect competence based self-esteem and burnout? Masteruppsats Suvi Rajamäki Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
”Lär dig säga jag och nej”
Etik Moral Filosofi.
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Spelarutveckling Ligger sanningen i betraktarens ögon?
Ett friskare Sverige! En kort betraktelse över Miltonutredningen (SOU 2006:100) med särskilt fokus på barn och unga...
Förebygga Tersen 1. Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens.
Psykosomatiska syndrom
Vad är en depression? Nedstämdhet eller minskat intresse eller glädje måste föreligga. Dessutom har man minst fem av följande symtom under samma tvåveckorsperiod:
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Patientsäkerhetsronder ”Executive Walk Rounds” – EWR.
STs arbetsmiljörapport 2008 ST-veckorna. ST jobbar hårt för en bättre arbetsmiljö! Långsiktigt och medvetet arbete med arbetsmiljön ST- undersökningar.
Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?
Ökad psykisk ohälsa bland unga – förslag till förklaringar och åtgärder 45 min - 35 min= 18 bilder. Sven Bremberg.
SCHOOL OF HUMAN SCIENCES Värdepedagogiskt forskningsfält på HiK Utgår från den del av den pedagogiska praktiken som leder till att barn och unga utvecklar.
FRIVILLIG SEXUELL EXPONERING PÅ INTERNET BLAND UNGA Pernilla Nigård Doktorand vid Malmö högskola Föreläsning för Ungdomsstyrelsen September 2010.
Hälsa och Kondition.
Moral och Etik Moraliska frågor berör frågor om vad som är rätt och fel/orätt, ont och gott. Andra vanliga begrepp som använd är bör, plikt och rättvisa.
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
L-ABC och HLR 1.
PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN Vaasan mielenterveystyön osaamiskeskus Vasa kompetenscentrum för mentalvård Vaasa Excellence Centre for Mental Health Självmord.
Vad är våld i nära relationer, statistik och begrepp Haninge kommun.
Förbättringsområde Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå.
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
Psykologi Introduktion.
Beroendeskala Källa, folkhälsomyndigheten
Vad är barn? Det är något man räknar norm på!.
Häsokunskap 1 hösten 2008 Emelie Åhlberg.
En stad för alla Göteborgarnas livschanser ska utjämnas Budget 2014
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Presentationens avskrift:

Med livet som insats -Injektionsmissbruk, risktagande och överdoser Torkel Richert Adjunkt Malmö högskola

Övergripande teman: Varför fokusera på heroinöverdoser? Vad är en heroinöverdos? Varför sker överdoser? / Hur kan de förstås? Hur kan antalet överdoser minskas? / Hur kan vi förhindra att de överdoser som sker leder till döden?

Varför fokusera på heroinöverdoser? Överdos är en vanlig dödsorsak bland heroinanvändare. Opiatöverdos är i flera europeiska länder en av de främsta dödsorsakerna bland unga. Även icke dödliga överdoser kan få svåra konsekvenser för den drabbade (t ex lunginflammation, hjärnskador samt skador i muskelvävnader och njurar). Mellan 50-100 personer dör varje år i Sverige i heroinöverdos. Liten kunskap nationellt, få satsningar på överdosprevntion. T.ex. Spanien, Tyskland, Skottland 8000 varje år i europa, troligen fler

Vad är en heroinöverdos? Otydliga definitioner både bland forskare och brukare. Det finns ett stort spektrum mellan ett kraftigt överdosliknande heroinrus och en dödlig överdos. Fem symtom: ‘Collapse; blue skin colour; difficulty breathing; loss of consciousness; inability to be woken or roused’ (McGregor et al 1998). I denna studie har jag utgått från informanternas definition.

Varför sker överdoser? / Hur kan de förstås? Tidigare forskning har visat på flera vanliga riskfaktorer för överdoser: - att kombinera heroin med alkohol eller bensodiazepiner - lägre opiattolerans efter en tids uppehåll i missbruket - att injicera högre heroindoser än normalt - oväntad renhet på det heroin som injiceras - depressiva symptom och självmordsförsök - stressfyllda och otrygga miljöer

Okunskap en relativt vanlig förklaring till överdoser Forskning kring överdoser har till stor del centrerats kring enskilda riskfaktorer eller direkta orsaker till överdoser, snarare än att på djupet undersöka bakomliggande orsaker och motiv till de handlingar som lett till överdoser eller diskutera hur individer bedömer och förhåller sig till överdosrisker i samband med injicering. Den stora andelen icke dödliga överdoser har betraktats som oavsiktliga/olyckshändelser snarare än som medvetna/ självmordsförsök. Okunskap en relativt vanlig förklaring till överdoser Varför har man blandat med benso/alkohol? Varför har man tagit mer än normalt? Hur medveten är man om de risker man utsätter sig för?

Med livet som insats -Injektionsmissbruk, risktagande och överdoser (Richert & Svensson 2008) Studiens syfte: Utifrån heroinanvändares berättelser söker vi förståelse för de situationer, emotioner, motiv och handlingar som är förknippade med fenomenet överdos. Metod/material: Djupintervjuer och fokusgrupper med heroinanvändare med egen erfarenhet av överdoser. Totalt deltog 52 individer i studien.

Ett medvetet risktagande? Relativt goda kunskaper om de vanliga riskfaktorerna för överdoser. Olika motiv och omständigheter innebar att man ändå utsatte sig för stora risker i samband med injicering. Flertalet av de beskrivna överdoserna kan varken beskrivas som rena olyckshändelser eller som medvetna självmordsförsök. Varierande grad av medvetenhet och avsiktlighet.

”Överdoser ingår som en naturlig del i droglivet, det är något man får räkna med kan inträffa. Håller man på tillräckligt länge är det bara en tidsfråga innan överdosen är ett faktum” ”Man vill ligga så nära döden som möjligt. Det är då man får den ultimata kicken. Man strävar liksom efter att se ljuset i tunneln” ”När psyket är ur balans så tar man ofta mer och då tål man dessutom mindre… då är det lätt att det blir för mycket”

Sju olika förklaringar till risktagande vilket kan leda till överdoser 1. Riskfyllt blandmissbruk för att förstärka drogeffekten 2. Jakten efter den ”ultimata kicken” eller önskan att ”bli frisk” 3. Önskan att minimera antalet injektioner på grund av svårigheter att injicera 4. Heroinintaget sker i en riskfylld miljö 5. Osårbarhetskänsla medför ökat risktagande 6. Psykisk ohälsa, självmedicinering och likgiltighet inför döden 7. Överdos som självmordsförsök 1. Förstärka effekten, billigare, tappar kontrollen. 2. Gränslandet, ljuset i tunneln, bli frisk funka normalt 3. Vill inte missa effekten, förstörda vener. 4. Upptäcksrisk, jakt på misbrukare, andra sätter sprutan. 5. Jag tål allt, har inte dött trots många öd. 6. När jag mår som sämst tar jag mest och då tål jag minst, Skiter i om jag skulle dö, det viktigaste är att få bort ångest

Den enskilde brukarens agerande vid intaget av heroin kan betraktas som en medveten handling med rutinmässiga inslag där olika faktorer samverkar för att bestämma heroinrusets karaktär. De påverkande faktorerna ryms inom ramen för Zinbergs (1984) begrepp drug, set and setting. För att förstå varför överdoser inträffar krävs en förståelse för hur individen förhåller sig till risker och en analys av de motiv och omständigheter som leder till minskat risktänkande och/eller ökat risktagande i samband med injicering. Vi vill peka på behovet av insatser som tar sikte på att förbättra heroinisternas dåliga psykiska hälsa, deras svåra livssituation och den bristfälliga tillgången till behandling, eftersom dessa faktorer visade sig innebära ökat risktagande och därmed en ökad risk för överdoser.

Pågående studie kring heroinanvändares förslag till överdosprevention. Hur kan antalet överdoser minskas? / Hur kan vi förhindra att de överdoser som sker leder till döden? Pågående studie kring hur brukare som är med när andra tar överdoser agerar och vad som styr detta agerande. Pågående studie kring heroinanvändares förslag till överdosprevention. Försök med filmvisning för heroinanvändare kring riskfaktorer och hjärt- lungräddning. Filmen ”jag tänker fortfarande på dig”. Injektionsrum, Heroinförskrivning

Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift. Vol 25. 2008, NR 5 Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift. Vol 25. 2008, NR 5. (Richert & Svensson)

Riskfaktorer Motiv/Övervägande Agerande/riskhandling Okunskap Omedveten om risker Utsätter sig för överdosrisker utan vetskap om dessa Drogpåverkan (t ex genom bensodiazepiner) Söker kicken, sämre omdöme pga berusningen Tar mer heroin än planerat Tolerans gör att heroinets effekt har försvagats Förbättra effekten Heroin blandas med bensodiazeiner Kicksökande Önskan om den optimala kicken Heroindos på gränsen till överdos Dålig ekonomi (har ej råd att bara ta heroin) Vill få drogeffekt till låg kostnad Blandar heroin med bensodiazepiner eller alkohol Svårt att injicera, hitta vener Vill minimera antal injektionstillfällen Tar större och färre doser, tar ej halva först för att känna av styrkan Stressig miljö Vill ej riskera upptäckt Injicerar allt på en gång Osäkerhet/otrygghet i förhållande till andra brukare Vill ej stöta sig med andra Vill visa sig tuff, erhålla status Tar över andras riskbeteenden Tar stora doser Osårbarhetskänsla Räknar med att överleva Tar stora doser, negligerar risker Nedstämdhet, ångest, depression Lindra psykisk ohälsa, självmedicinering, minskat risktänkande Tar mer heroin än vanligt, blandar heroinet med andra preparat Likgiltighet, uppgivenhet Bryr sig inte om risker, vill slippa känna. Ambivalenta känslor inför livet Omfattande risktagande, självdestruktivt beteende Självmordstankar Orkar inte leva. Dödslängtan Medvetna överdoser