Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Växjö universitet 2009 11 06 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 – 484 32 54 1

Överenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009 Kommuner och landsting tar ett gemensamt ansvar för implementering av riktlinjerna Ta tillvara den kompetens som finns lokalt och regionalt och utveckla en långsiktigt struktur för kunskapsutveckling Utveckla kvalificerat stöd för att omsätta riktlinjerna/befintlig kunskap i praktisk verksamhet Utveckla en struktur för erfarenhets-utbyte och för främjande av samverkan mellan kommuner, landsting, FOU, högskolor och universitet 2

Varför ”Kunskap till praktik”? Utveckla en evidensbaserad praktik Vetenskaplig kunskap Brukarens erfarenhet och önskemål Professionellas erfarenhet och yrkeskunskap Brukares erfarenhet och önskemål Bästa rådande evidens Evidensbaserad praktik Professionellas erfarenhet 3

Vad vill vi uppnå? Förbättra den svenska missbruks- och beroendevården så brukare får bästa möjliga vård genom att Utveckla vårdkedjan Tydliggöra ansvarsfördelningen Förbättra samverkan mellan olika aktörer Fortbilda personalen Förstärka brukarinflytandet Utveckla en evidensbaserad praktik 4

Kunskap till praktik - organisering 5

Vad menar vi med kvalificerat stöd? Styrgrupp på länsplanet - samordning - styrdokument - evidensbaserad praktik - gemensam fortbildning - utbildare och metodstödjare - person med mandat - samverkan med FoU och/eller universitet och högskolor Nationell inspiratör - träffar överenskommelser med kommun-/regionförbund och landsting - tar fram underlag för fortbildning - stimulerar utvecklingen - följer upp arbetet 6

Chefer och politiker har en nyckelroll i förändringsarbete Chefer visar gemensamt att samverkan är viktigt Politisk samordning mellan olika sektorer Sektorsövergripande planering Chefer och politiker ställer krav bl. a på samordnade vårdplaner Chefer och politiker följer upp 7

Vad krävs för att utveckla en organisations arbetssätt? Styrgrupp leder utvecklingen Ledningen är tillräckligt tydlig och engagerad Personalen är delaktig Kartläggning av målgruppens behov Analys av vad som görs idag som bas Metoder och arbetssätt med påvisad effekt används Genomförandeplan med mål och delmål utarbetas Fortbildning Uthållighet Lokal utvärdering

Hur stödjer Kunskap till praktik utvecklingsarbetet? Uppbyggnad av en struktur Överenskommelser med Kommun-/Regionförbund och Landsting Gemensam planering - genomförandeplan Fortbildningsdag för chefer och politiker Möten med nyckelpersoner och processledare Utbildning av utbildare Uppföljning av genomförandeplaner 9

Varför riktlinjer enligt socialstyrelsen? Verksamheterna har bristande kompetens Stora regionala skillnader Åstadkomma bättre stöd för brukarna Mycket ny kunskap har utvecklats 10

Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...... Socialtjänstlagen: Att ”insatserna ska vara av god kvalitet med systematisk dokumentation” Hälso- och sjukvårdslagen: Att ”personal ska utföra sitt arbete enligt vetenskap och beprövad erfarenhet” Riktlinjerna bygger på beprövad kunskap! 11

Riktlinjerna innehåller Begrepp och definitioner Metoder för identifiering av problem Metoder för kartläggning av hjälpbehov Abstinensbehandling vid alkoholmissbruk/beroende Psykosocial behandling vid alkoholmissbruk Läkemedelsbehandling vid alkoholmissbruk Abstinensbehandling vid narkotikamissbruk Psykosocial behandling vid narkotikamissbruk Missbruk och beroende under graviditet Missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk och eller somatisk sjukdom 12

Riktlinjerna: Identifiering, kartläggning och uppföljning Identifiering och kartläggning Uppföljning AUDIT AUDIT DUDIT DUDIT ASI eller DOK ASI eller DOK ADAD(ungdomar) ADAD 13

Bra psykosocial behandling enligt SBU(Statens beredning för medicinsk utvärdering) Fokus på missbruket/beroendet Klar struktur Väldefinierade åtgärder med detaljerade riktlinjer Behandling under tillräckligt lång tid 14

Psykosocial behandling av klienter/patienter med alkoholmissbruk- eller beroende 12-stegsprogram Kognitiv beteendeterapi med fokus på missbruk Motivationshöjande behandling CRA-behandling Kort intervention Familjeterapi med fokus på missbruk och beroende 15

Psykosocial behandling av klienter/patienter med narkotikamissbruk- eller beroende Kognitiv beteendeterapi med fokus på missbruk Kort intervention/MI CRA-behandling Dynamisk terapi Familjeterapi med fokus på missbruk och beroende 16

Identifiering av problem med AUDIT (och/eller GT och CDT) Etablera kontakt med patient/klient Identifiering av problem med AUDIT (och/eller GT och CDT) Män: < 8 poäng Kvinnor: < 6 poäng ALKOHOL – identifiering, bedömning, utredning, behandling och uppföljning Kort motiverande rådgivning (t.ex. FRAMES eller MI) Diagnostisk bedömning av problemet och dess svårig-hetsgrad (DSM-IV eller ICD-10) 8-15 poäng 6-13 poäng 16-19 poäng 14-17 poäng 20 > poäng 18 > poäng Kort motiverande rådgivning (t.ex. FRAMES eller MI) Några uppföljningar med AUDIT (och/eller GT och CDT) En uppföljning med AUDIT (och /eller GT och CDT) Inga problem, intervention inte nödvändigt Utredning med ASI och MAPS samt personbedömning med psykologiska tester Strukturerad psykosocial behandling med t.ex. motivationsmetodik, psykodynamisk terapi, 12-stegsprogram, kognitiv beteendeterapi, och/eller par/anhörig terapi Läkemedelsbehandling med Campral, Revia och/eller Antabus Regelbunden uppföljning med ASI och MAPS (och/eller GT och CDT) Låg kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren Hög kostnad avseende tidsåtgång Sammanfattning från Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007) av Claudia Fahlke, Ulf Berggren & Jan Balldin (Göteborg Alcohol Research Project) AUDIT poäng? 17

Samsjuklighet Sökt behandling senaste 12 mån för depression, ångest Beroende/missbruk 21% 17% -alkoholber/missbruk 18% 13% -drogber/missbruk 8% 7% Grant el al, 2004

Samsjuklighet Sökt behandling senaste 12 mån för beroende, missbruk Alkohol Droger Depressionssjukdom 41% 60% Ångestsjukdom 33% 43% Grant el al. 2004

Individanpassa behandling, insatser för andra problem utöver beroende Samordnad planering vid Psykisk sjukdom, personlighetsstörning Somatisk sjukdom Sociala problem 20

Hearing med brukarorganisationer Bemötandet allra viktigast Tillgängligheten viktig, låg tröskel Inte bara behandling av missbruket utan samtidigt stöd med bostad, sysselsättning ”Lots” för att hitta rätt Behandlarna borde certifieras 21

Andra viktiga insatser Trygg behandlingsmiljö Positiv relation mellan behandlare och klient/patient Trovärdig förklaring till problemen Ger klienten hopp Frigör klientens/patientens egna resurser Endast 10-15 procent av ett positivt behandlingsresultat förklaras av den specifika metoden 22

Förbättringsfaktorer i psykoterapi och psykosocialt arbete (Jfr Hubble m.fl. 1999)   23 23

Evidensbaserade principer för förändring vid alkoholproblem Öka individens motivation för förändring Bemöta med empati Förstärk det sociala stödet för missbruksfrihet Stödja deltagande i AA, länkar, frivilligorganisationer Använd evidensbaserade interventioner Åtgärda andra sociala och psykiska problem Gör vården lättillgänglig och attraktiv Identifiera riskkonsumtion och intervenera tidigt. 24

Kunskap till praktik - organisering 25

Vad åtar sig SKL när det gäller stöd till huvudmännen Nationell samordning Stöd till nyckelpersoner Fora för erfarenhetsutbyte Utveckling av fortbildningsplaner Utbildning av processledare på länsplanet Inledande utbildning av politiker och chefer Utbildning av utbildare Ekonomisk stöd 26

Vad åtar sig huvudmännen på länsplanet i överenskommelsen med SKL? Tillsätta styrgrupp Gemensamt styrdokument Inleda en närmare dialog med ett antal kommuner i länet tillsammans med lokal hälso- och sjukvård – skriftliga överenskommelser Stödja utvecklingsprocess, implementering och kompetensutveckling Stödja utvecklingen av systematisk dokumentation och uppföljning Konkretisera arbetet i en genom-förandeplan Bistå de nationella utvärderingarna 27

Vad åtar sig de kommunala parterna Styrgrupp på lokalnivå med chefstjänstemän från socialtjänst och hälso- och sjukvård Samverkansöverenskommelse som tydliggör vårdkedjan, de olika aktörernas ansvar och hur samverkan ska organiseras Reflekterar över vilken verksamhet som bedrivs och vad som måste utvecklas Prioritera förbättringsområden och förankra dem Fortbilda och implementera System för dokumentation och uppföljning Beaktar riktlinjerna när de upphandlar behandlingsinstitutioner Samverkan med andra aktörer utvecklas – t ex Kriminalvård, Statens institutionsvård, brukarorganisationer etc 28

Hur kan utvecklingsarbetet drivas från länsnivå för att stödja utvecklingen på lokal nivå Huvudmännen på länsplanet träffar skriftliga överenskommelser med socialtjänst och lokal hälso- och sjukvård och stödjer utvecklingen Utgår från målgruppernas behov Går igenom vad som erbjuds Diskuterar svagheter och styrkor Fastställer förbättringsområden Förankrar dem Gör en genomförandeplan Ökar kompetensen Stöd av beslutsfattare i förändringsarbetet Följ upp arbetet 29

Kartläggning av målgruppen Hur ser problemen ut? Hur många riskkonsumenter? Hur många med tungt alkoholmissbruk? Hur många har prövat narkotika? Hur många med tungt missbruk? Kartläggning av missbruket Kartläggning av samsjuklighet Kartläggning av livssituationen 30

Reflektera över hela händelseförloppet på lokal nivå – hur ser arbete ut idag? Tillgänglighet Bemötande Kontakt med klient/patient Identifiering av problemet Bedömning av problemets svårighetsgrad Utredning av hjälpbehov inklusive personlighetsbedömning Stöd och behandling Uppföljning Eftervård Boende Sysselsättning 31

Reflektera över hur samarbetet fungerar, vilka begrepp och definitioner som används, vad huvudmännen kan erbjuda etc! Hur samverkar vi? Är de olika aktörernas ansvar tydliga? Hur samverkar vi med anhöriga och självhjälpsgrupper? Hur samverkar vi med brukar-organisationer? Använder vi samma begrepp och definitioner inom olika organisationer? Kan vi erbjuda insatser mot riskbruk inom primärvård, socialtjänst och psykiatri? Kan vi erbjuda abstinensbehandling, ett differentierat vårdutbud, boende, sysselsättning etc 32

Kunskap till praktik - organisering 33

Expertgruppen har utarbetat en fortbildning för alla yrkesgrupper inom missbruks- och beroendevården Riskbruk, missbruk och beroende - kunskap till praktik Nationell baskurs Målgrupp: alla yrkesgrupper Omfattar fyra dagar Genomförs av huvudmännen på länsplanet Experter videofilmas Regionala experter genomför Pilot i augusti i Norrbotten Fördjupad utbildning planeras 34

Innehållet i baskursen Alkohol- och drogsituationen nationellt och lokalt De nationella riktlinjerna - avstamp i evidensbaserad praktik Bio-psyko-sociala faktorers betydelse Somatiska komplikationer Alkohol/droger och psykisk hälsa Bemötande, motivation och förändring Människosyn och etik Riskbruk, skadligt bruk och beroende – kriterier Screening och utredning Evidensbaserade metoder – psykosociala Evidensbaserade metoder – farmakologiska Organisation och lagstiftning Att arbeta evidensbaserat 35

Fördjupningsutbildningar Handläggning, systematisk dokumentation och uppföljning Bemötande Lagstiftning Läkemedelsbehandling, abstinensbehandling och psykosocial behandling Beroendelära och beroendekunskap Läkemedelsassisterad behandling Psykiatri och psykofarmakologi Psykologi och neuropsykologi Alkohol, narkotika och graviditet Chefsutbildning 36

Brukarinflytande Mobilisering av brukarorganisationer Överenskommelse med RFHL Sätter inflytande på dagordning Bildar brukarråd Pilotutbildningar för brukarorganisationer Ger förutsättningar för samverkan 37

Uppföljning på lokal nivå Kommuner och landsting ska utvärdera det egna arbetet Följa upp med DOK/ASI på individnivå Följa upp DOK/ASI på gruppnivå Följa upp genomförandeplanen Lunds universitet utvärderar den samlade satsningen 38

Vill du följa utvecklingen? www.skl.se/kunskaptillpraktik 39