Nätverksträffen i Sundsvall 2008 I vilken utsträckning utgör olika utvecklingsinsatser ett stöd eller ett hinder i utvecklingsarbetet utifrån ett PBS-perspektiv? Katina Thelin, i samarbete med Krokoms kommun; Peter Fahlén och Rolf Björklund, Nätverksträffen i Sundsvall 2008

Kvalitetsredovisning Arbetslagträffar och konferenser Studiedagar Medarbetarsamtal Lönekriterier Kompetensutveckling Utvärderingar Kvalitetsredovisning Arbetslagträffar och konferenser Studiedagar Allt det vi gör i vardagen kan bidra till eller utgöra ett stöd i arbetet med att utveckla skolans verksamhet. I vilken utsträckning det gör det beror av hur vi gör. Medarbetarsamtal, lönekriterier, kompetensutveckling osv… får olika stor betydelse beroende på hur vi utformar dem. Utifrån ett PBS-perspektiv handlar det om att utforma dessa olika aktiviteter i vardagen på ett sånt sätt att de utgör ett stöd i det gemensamma lärandet om hur vi kan bidra till barn och ungas lärande och utveckling. Det innebär bl a…

Vid sidan om det fortlöpande vardagsarbetet bjuds skolor/förskolor ofta in att delta i olika utvecklingssatsningar; projekt och/eller fortbildningar

Det satsas friskt i skolan/förskolan! PROJEKT Utomhuspedagogik Genus Matematik i Förskolan ? ? TRAS PIM ART Olweus Balanserade Styrkort Commeus Även om det inte satsas så mycket pengar på att utveckla skolan så satsas det tid, kraft och engagemang. Forskning visar att de flesta skolor deltar i flera olika projekt, nätverk och fortbildningssatsningar parallellt. Förutsättningar; samtidigt visar forskning på ett ganska svagt samband mellan ökade resurser och/eller aktiviteter och skolutveckling (bekymmersamt). Ibland verkar det t o m som om ökade satsningar leder till sämre resultat. (Skapar osäkerhet, olika aktiviteter tar ut varandra, fragmentarisering). Men leder det någonstans? Och vart leder det i så fall?

Hur stämmer olika satsningar överens med vår förståelse av… …vad det är vi behöver utveckla? …hur vi på bästa sätt organiserar vårt utvecklingsarbete? …vad vi vill uppnå? (Helhetsidé) För att kunna göra kloka bedömningar i användningen av de resurser vi har och för att kunna göra kloka val bland olika erbjudanden behöver vi kunna bedöma i vilken utsträckning olika projekt eller kompetens- och utvecklingssatsningar kan komma att utgöra ett stöd eller ett hinder för skolans inre utvecklingsarbete. Det innebär att vi behöver bli duktiga på att granska dessa genom att sätta dem i relation till de slutsatser vi dragit om hur vi kan bidra till att utveckla vår verksamhet. Vi behöver t ex ställa oss följande frågor…Hur stämmer den här satsningen överens med vår förståelse av…

Hur blir det om vi tänker utifrån ett PBS-perspektiv? Under det här passet är tanken att vi tillsammans ska försöka bli lite skarpare när det gäller att göra dessa bedömningar. Träna på att granska olika satsningar i relation till en helhet (PBS). För att underlätta analysen – gemensam introduktion där vi lyfter fram några för ett PBS-perspektiv viktiga dimensioner vilka kan tas som utgångspunkt för de analyser vi sedan ska göra i mindre grupper.

Vad behöver vi utveckla? Forskare Problem/Utvecklingsområde Politiker Förvaltning Skolledare Barn/elever Pedagoger Problem/Utvecklingsområde Problem/Utvecklingsområde Problem/Utvecklingsområde Vad behöver vi utveckla? Problem/Utvecklingsområde Föräldrar Problem/Utvecklingsområde

Problemen formuleras på den nivå där man uppfattar att behovet av förändring finns Politiker Förvaltning Skolledare Pedagoger Barn/elever P/U T ex Hur kan vi skapa goda förutsättningar för skolutveckling i enlighet med uppdraget? T ex Hur kan vi utforma kvalitetsredovisningen så att den blir ett stöd i skolornas utvecklingsarbete? T ex Hur kan jag bidra till det gemensamma lärandet på skolan? (Medarbetarsamtal, Lönekriterier, Kompetensutveckling osv) T ex Hur kan vi bidra till att öka elevernas motivation att lära? - Varför är det krig i Georgien? - Vad ska jag göra för att få vara med på rasten?

Hur organiserar vi vårt utvecklingsarbete på bästa sätt? Gemensamt skapa kunskap Ta del av befintlig kunskap Föreläsning Böcker etc. Definition av problem eller lärområde Lärprocess Skaffa ett tillförlitligt underlag Föreställningar förståelse lärdomar Se mönster Förstå varför mönstret ser ut som det gör  lärdomar Hur organiserar vi vårt utvecklingsarbete på bästa sätt? Handling Hur man kan lära sig att omsätta dessa lärdomar i praktiken

Vilken helhet bidrar vi till att utveckla? Fokus på uppdraget i sin helhet (relationen mellan del – helhet) Fokus på väl avgränsade (mätbara) delar av uppdraget Fokus på elevens prestation och/eller beteende Fokus på elevens förståelse och lärande Vilken helhet bidrar vi till att utveckla med hjälp av olika satsningar? När man arbetar med olika delar (problem/utvecklingsområden) – gör man det då på ett sånt sätt att man sätter delen i relation till helheten och ställer sig frågan ”Vad får det här för konsekvenser för andra delar och för helheten?”. Om man inom ramen för en satsning fokuserar på hur man kan hjälpa barn att utvecklas i matematik, sätter man det då i relation till de erfarenheter och slutsatser man dragit om barns lärande inom andra områden, eller arbetar man med det som en enskild fråga? Och när man drar nya slutsatser och hittar nya lösningar, sätter man då dessa i relation till slutsatser man dragit inom andra områden? Eller hanterar man varje del för sig? Många av de satsningar som görs i skolan bygger dessutom på att det redan finns färdiga lösningar och metoder som andra har dragit/utformat. Detta är i sig problematiskt av de skäl vi tidigare lyft fram. Dessutom är det ofta så att vi när vi deltar i en satsning – det kan vara en kurs eller en fortbildning som bygger på ett specifikt material - sällan granskar materialet och tar ställning till om det stämmer överens med den syn på lärande och utveckling vi har på skolan (Prestationsinriktning eller Lärandeinriktning, Utifrånstyrning eller Inifrånstyrning?). Gäller inte bara fortbildningssatsningar som är knutna till ett visst material utan alla de material vi använder i verksamheten. Även läromedel. Utifrånstyrning Inifrånstyrning

Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning Ämnesundervisning Tydligt formulerade regler Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå Tydliggöra kursplanemål och betygskriterier Tydliga krav Diagnostisera elevernas kunskaps- och/eller mognadsnivå Traditionell undervisning (med rötter i Behavioristisk teori) Sanktioner Utföra, göra ”Vad/hur har du gjort?”

Utgå från elevernas tänkande och förståelse Knyta an till elevernas föreställningar Tydliggöra läroplanen samt elevernas frågor Knyta an till eller utgå från vardagshändelser Fråga eleverna hur de tänker och förstår ett specifikt arbetsområde Bygga upp en gemensam värdegrund tillsammans med barnen Elevaktiva arbetssätt med utgångspunkt i konstruktivism, gestaltteori Ämnesöverskridande lärområden Föreställningar, lärande ”Vad/hur har du lärt?”

Hur ska vi få barnen att delta i samlingen? Utifrånperspektiv Inifrånperspektiv Hur ska vi få barnen att delta i samlingen? Hur ska vi få barnen att vilja delta i samlingen? Hur ska vi få barnen att sluta slåss? Hur kan vi bidra till att barnen blir mera empatiska och hänsynstagande (”sluta vilja slåss”)? Hur ska vi få barnen att ha på sig varma kläder när det är kallt ute? Hur ska vi få barnen att vilja ta på sig varma kläder när det är kallt ute? Hur ska vi få eleverna att gå på lektionerna? Hur ska vi få eleverna att vilja gå på lektionerna? Hur ska vi få pedagogerna att arbeta med det här problemet? Hur ska vi få pedagogerna att se att detta är ett angeläget problem så att de vill arbeta med det? Om vi tar över lösningar och metoder som bygger på ett utifrånperspektiv men önskar en utveckling i riktning mot ett inifrånperspektiv, är det inte sannolikt att vi kommer att se att det sker någon utveckling alls. Tvärtom är risken stor att det kommer att ske en försämring. Katina Thelin

Analysera olika insatser - följande frågor kan utgöra ett stöd i analysen: (Vad?) Av andra upptäckta behov eller egna upplevda behov? Uppifrån-/Utifrån- eller Inifrånstyrd utveckling? (Utformning?) Ta del av och tillämpa andras kunskap, lösningar, metoder etc. eller själva bygga upp kunskap (vara medskapande)?– Görande- eller lärandeinriktning? I vilken helhet hör olika metoder och lösningar hemma? Vilken helhet bidrar vi till att utveckla? Hur många olika projekt och/eller utvecklingssatsningar är vi involverade i? - Kvalitet eller kvantitet? Vad vi fokuserar på att utveckla är beroende av vem som ges mandat att definiera utvecklingsbehovet. Är det behov som upptäckts av andra eller de egna upplevda behoven på respektive nivå som avgör vilka problem eller frågor som prioriteras/vad vi lägger fokus på? Hur lägger vi upp det?

Uppläggning av arbetet i grupper Börja med att gemensamt lista olika utvecklingssatsningar; projekt och/eller fortbildningar som era skolor/verksamheter är involverad i. För ett lärande samtal där ni tillsammans hjälps åt att analysera dessa satsningar utifrån ett PBS-perspektiv. Dokumentera gruppens arbete. Sammanfatta den analys ni gjort och formulera några gemensamma slutsatser av mera övergripande karaktär.

Dokumentation

ANALYS AV OLIKA UTVECKLINGSINSATSER I RELATION TILL PBS Vad? Av andra upptäckt behov eller på respektive nivå upplevda behov? Uppifrån-/Utifrån- eller Inifrånstyrd utveckling? Utformning? Ta del av och tillämpa andras kunskap (lösningar, metoder etc.) eller själva bygga upp kunskapen? Görande- eller lärandeinriktning? Vilken helhetsidé bidrar vi till att utveckla? Fokus på Del/Helhet? Fokus på barns/elevers Prestation/Lärande? Utifrån- /Inifrånmotivation?

Reflektioner och slutsatser Avsätt tid för att reflektera över den analys ni gjort i gruppen. Hjälps åt att upptäcka mönster. I vilken utsträckning utgör de olika satsningarna var och en för sig – och tillsammans – ett stöd eller ett hinder för skolutveckling utifrån ett PBS-perspektiv? Sammanfatta gruppens reflektioner och slutsatser utifrån i den analys som gjorts!

Möjlighet till medvetna val och makt att påverka? I vilken utsträckning har man på den enskilda skolan/förskolan möjlighet att välja om man vill eller inte vill delta i olika projekt? I vilken utsträckning har man möjlighet att påverka/anpassa utformningen av olika satsningar? Om vi blir duktiga på att analysera de olika insatser och satsningar som görs i skolan så att vi kan lättare kan bedöma i vilken utsträckning dessa kan komma att utgöra ett stöd eller ett hinder i vårt arbete med att utveckla skolan ökar våra chanser att de satsningar vi gör får betydelse i vardagen. Detta förutsätter emellertid att vi kan välja om vi vill delta i en utvecklingssatsning eller inte och/eller att vi kan påverka utformningen av de satsningar vi väljer eller fås att delta i.

Hur kan vi bidra till att vi på sikt ökar våra möjligheter att göra medvetna val som grundar sig på… 1) de lärdomar vi hittills har dragit om hur vi på bästa sätt kan bidra till barns lärande och utveckling och 2) de lärdomar vi dragit om hur vi tillsammans kan fördjupa och utveckla denna kunskap? Öka den egna maken? Professionalisering av skolans/förskolans praktik. (Ev. Bikupa)

Kvalitets-redovisning Bidra med vår professionella kunskap Föra en dialog med beslutsfattare på olika nivåer Delta i debatten Kvalitets-redovisning - en skyldighet?