Hur går forskning och vetenskapligt skrivande till? Flora Hajdu Hållbar utveckling B, 2011

Kul att ni valt att skriva uppsats! Det kommer att bli en lärorik, spännande och utmanande process. Ni får möjlighet att genomföra en studie inom något ämne som ni är intresserade av. Vi vill ge er verktygen för att kunna förmedla resultaten av er studie på ett vetenskapligt sätt – vilket ökar er trovärdighet och leder till att ni kan få mer gehör för era slutsatser! Att behärska vetenskaplig framställning ger en ett kraftfullt verktyg att använda för samhällsförändring.

Föreläsningens upplägg: 1) en vetenskaplig uppsats 2) vad kännetecknar en bra uppsats? 3) problemformulering 4) syfte 5) vetenskaplig teori 6) vetenskaplig metod 7) disposition – exempel 8) avsnitt i uppsatsen – att tänka på 9) övriga tips och råd  

Vad innebär det att forska? Det handlar om att på ett systematiskt sätt (metod) bearbeta ett problem eller en frågeställning utifrån teoretiska förhållningssätt. Forskningen framställs i en vetenskaplig uppsats, där läsaren har möjlighet att följa resonemangen och förstå hur och varför tolkningar gjorts. Referenser redogörs för på ett sätt som gör det lätt för läsaren att verifiera dem, för att göra forskningen och uppsatsen ”genomskinlig”.

Vad kännetecknar en bra uppsats?   intresseväckande aktuell välskriven och begriplig– lättförståelig och välformulerad text, förklaring av disciplinära och tvetydiga begrepp logiskt upplagd; ”röd tråd” egen vetenskapligt hållen analys & tolkningar… …som förhåller sig till tidigare forskning lagom lång inlämnad i tid

Att välja tema för uppsatsen Något du är intresserad av/engagerad i Något du har möjlighet att genomföra Avgränsa uppgiften! Den växer ändå senare. Studiematerialet – primär- eller sekundärdata? Jämförande studie? Exempel: Annas uppsats

Problemformulering Den som formulerar problemet bestämmer vad som ska diskuteras! Detta är ditt privilegium. Ta hjälp av handledaren att bedöma om det problem du vill angripa är realistiskt för en B-uppsats.   Nästan alla problem går att hantera i en B-uppsats om man gör lämpliga avgränsningar så att syftet blir hanterbart. Två särskilt vanliga misstag: 1) att välja en problemställning som är alltför vid 2) att formulera problemställningen på ett alltför krångligt sätt  Besvara de här frågorna inför problemformuleringen: Vad menas med begreppet/begreppen/fenomenet? Var finns problemet (d v s rumslig aspekt och kontext)? Hur avgränsa uppgiften? När? Vilken tidsperiod vill du/ni undersöka? Varför undersöka just det här?

Syftet kan vara... att beskriva (underbyggande, dokumenterande forskning) att förklara (utveckla kausalförståelse, d v s hitta orsaksförklaringar)  att förstå (meningen bakom handlingar; att utveckla en helhetsförståelse av samhället) att förutsäga (genom t.ex. modeller och projektioner) att utvärdera (t.ex. bedöma effekten av åtgärder) att ge beslutsunderlag (handlingsinriktad forskning) att förändra (aktionsforskning)  

Vetenskaplig teori Det är lätt att tro att teori enbart syftar på storskaliga förklaringsmodeller (t.ex. relativitetsteorin eller Darwins teori om naturligt urval) men teori innefattar även vetenskapliga förhållningssätt (t.ex. att man analyserar tal och skrift för att leta efter bakomliggande motiv). Litteratur som redogör för tidigare studier av fenomenet man studerar och för slutsatser som hittils dragits utgör en teoretisk ram för ens studie, även om denna litteratur inte formulerat tydliga förklaringsmodeller eller förhållningssätt. Det är viktigt att göra teorin synlig så att läsaren självständigt kan förhålla sig till uppsatsens slutsatser.

Vetenskaplig metod … handlar om att man samlar in, organiserar, bearbetar och analyserar data på ett så systematiskt sätt att andra kan “syna ens kort”. Därför redogör man också noga för sin metod.

Olika metoder och typer av data Primärdata – man samlar själv in data Fördelar: man har kontroll på insamlingsprocess och får en bättre förståelse för fenomenet Nackdelar: man hinner inte samla in tillräcklig mängd data för att göra storskalig/statistiskt relevant studie Exempel: Enkätundersökning, intervjuer, textanalys Sekundärdata – man använder redan insamlad data Fördelar: Mycket av jobbet är redan gjort, man hinner göra en mer storskalig studie Nackdelar: Man får sämre förståelse för fenomenet, får inte erfarenhet av att samla in data själv. Exempel: Statistik, litteraturstudier, använda andras data

Att tänka på vid val av metod Vilken typ av data kommer bäst besvara mina frågor? Hur ska jag samla in data – har jag möjlighet att ta mig till lämplig plats för primärdata – har jag tillgång till sekundärdata? Hur mycket tid har jag på mig, hur ska jag avgränsa? Hur vill jag bearbeta och presentera data? Vilken typ av slutsatser vill jag kunna dra?

Kvantitativ och kvalitativ metod Kvantitativ metod fokuserar på att samla in samma data från många fall för att dra storskaliga slutsatser (ex. enkäter, statistik). Kvalitativ metod fokuserar på att gå på djupet för att förklara motiv och förstå processer (ex. intervjuer, gruppdiskussioner) En blandning av kvantitativ och kvalitativ metod ger en god förståelse. Exempel: Anna väljer enkätstudie kompletterat med gruppdiskussioner

Dispositionsexempel Försättsblad med titel och övrig information   Försättsblad med titel och övrig information Sammanfattning Innehållsförteckning 1. Inledning med problemformulering och syfte 2. Teori 3. Metod 4. Empiri/resultat 5. Analys 6. Slutsatser Källförteckning Bilagor/Appendix  1-6 är uppsatsens huvuddel – ska vara 10-15 sidor

Titel och rubriker Titel ska vara intresseväckande och förklara väl vad uppsatsen handlar om. Huvudaspekterna av studien ska finnas med i titeln. Rubriker i uppsatsen ska vara informativa (det ska framgå om det handlar om teori, metod etc.) men får gärna vara intresseväckande Exempel: Annas arbetstitel blir: ”Kunskap om palmoljeproduktion och konsumtion bland gymnasieelever i Uppsala: en jämförande studie mellan teoretiskt och praktiskt inriktade elever.”

1. Inledning kan innehålla: Problemformulering ,syfte och frågeställningar måste du alltid ha med Bakgrund till studien Problemformulering (brett om problemet som du studerar) Syfte (avgränsat till just det du ska titta på) Frågeställningar (en eller flera, i punktform om du så vill) Hypotes om du har en sådan Avgränsning av studien om detta behöver kommenteras Definitioner av termer om detta behöver kommenteras Upplägg av uppsatsen om detta behöver kommenteras

Exempel: Annas uppsats Bakgrund: Anna beskriver kortfattat problemen med palmolja och att studier visat att det finns välsigt lite kunskap om detta i samhället trots att det finns i många olika produkter. Problemformulering: Uppsatsen syftar till att förstå hur folk i Sverige får information om palmolja och andra liknande hållbarhetsrelaterade problem. Eftersom de flesta svenskar går i gymnasiet och den kunskap de inhämtar där kommer att finnas med dem i framtiden har jag valt att fokusera på elever i gymnasieskolornas avgångsklasser och titta på deras kunskaper... Syfte: att studera vilken kunskap gymnasieelever har om palmolja och hur de inhämtat den kunskapen, samt vilken betydelse deras teoretiska/praktiska inriktning och gymnasieskolans rykte har på deras kunskaper. Frågeställningar: Vilken kunskap har eleverna om palmolja? Hur har de inhämtat kunskapen? Vilken betydelse har elevernas teoretiska resp. praktiska inriktning? Vilken betydelse har gymnasieskolans rykte? Avgränsning: Jag har valt att fokusera på Uppsala och att intervjua två avgångsklasser på två olika gymnasieskolor. Avgänsningen har skett av praktiska skäl.

2. Teori Redogör för och diskutera teorier och litteratur som är viktiga för din problemformulering Dela upp teoribiten med flera underrubriker om det är lämpligt Ta inte med teori/litteratur som inte är direkt relevant för det du vill göra. Beskriv teorin du vill använda ordentligt, och förhåll dig gärna också till kritik mot teorin – vilka svagheter den kan ha, litteratur som kritiserat den etc. Exempel: Anna delar upp sin teori med två underrubriker: 2.1 Elevers inhämtande av kunskap 2.2 Betydelsen av skolans inriktning och rykte

3. Metod Börja med att reflektera kring olika metoder som finns för närma sig ditt ämne – och motivera ditt val. Redogör för hur du genomfört studien – från urval och avgränsning, via insamlingsmetoder till analys- och presentationsverktyg. Uppge detaljer om hur många som deltagit, vilka hjälpmedel du använt, hur du formulerat frågor, hur du hanterat problem som dykt upp, etc. Enkäter, intervjuguider, statistiska tabeller etc. kan bifogas som appendix.

Empiri/resultat Redovisa resultaten av studien. Bearbeta resultaten och presentera dem på ett lättfattligt sätt Tabeller/diagram Beskriv vad som framkommit i intervjuer/textanalys Exemplifiera med citat om det är möjligt Undvik onödiga tabeller om resultatet inte visar på något intressant.

Analys Diskutera resultaten och hur de kan tolkas Motivera tolkningen – och gör tydligt vad som är rena resultat resp. din egen tolkning Jämför resultaten med teorier och litteratur från teoriavsnittet Vad kan det finnas för skäl om teorierna inte visar sig stämma i din studie? Finns brister i teorin? Vilka ytterligare faktorer som inte litteraturen tog upp har visat sig viktiga i din studie?

Slutsatser Beskriv kortfattat de viktigaste slutsatserna av studien: båda resultatmässigt och i relation till teorierna du använder Besvara dina frågeställningar/hypotes Diskutera eventuellt vad man skulle kunna fokusera på i framtida studier Ge några rekommendationer om det verkar relevant (tänk på att du gjort en begränsad studie – rekommendationer innebär ansvar)

Källförteckning Var källkritisk när du väljer källor, håll dig så långt det går till akademiska publikationer, använd rapporter/internetsidor med urskillning. Ju senare publikation desto bättre, men också viktigt att hitta “originalkällorna” – d.v.s. de viktigaste publikationerna innom ett område. Syftet med källförteckningen är att hjälpa läsaren att hitta källan – ange all nödvändig information! Använd vedertaget system och var konsekvent – ända ner till kommatecken och stor bokstav!

Bilagor/appendix Istället för att inkorporera i texten kan man lägga som appendix för att förbättra textflödet: Enkäter Intervjuguider Längre tabeller från teori/resultatdelen OBS – material i appendix ska vara relevant – använd urskillning! Alla resultattabeller som du när du bearbetar data behöver inte finnas med i uppsatsen.

Sammanfattning Skriv denna sist! När du är färdig med uppsatsen är det lättast att avgöra vad som “platsar” i en kort sammanfattning. Max en A4-sida, placeras som sida 2 i uppsatsen, dvs. direkt efter framsidan. Sammanfattningen ska kortfattat beskriva allt viktigt med uppsatsen: problemställning, syfte, viktiga teorier, metoder, resultat och huvudslutsatser.

Bilder, diagram och tabeller... Ska vara motiverade och ge ett mervärde – inte användas som utfyllnad Ska alltid ha en rubrik och numreras löpande i texten (Tabell 1, Diagram 1, Tabell 2 osv.) Ska alltid kommenteras i texten Ange källa om du inte själv skapat tabellen/ diagrammet alt. fotograf för bilder.

Källhänvisningar i texten När du skriver om något du läst i en källa (bok artikel mm.) ska du referera till källan i texten. Ger erkännande till författaren och stärker din egen text – därför kan det vara bra att leta upp källor till saker du vill säga. Källhänvisa genom parantes i texten eller fotnot, så länge du är konsekvent. Författarens efternamn och årtal på publikation räcker som hänvisning.

Tänk på att... Inte skriva av för mycket – citera i så fall och ange då sidnummer. Inte förvränga det författaren menar när du refererar. Sen (2001) argues that development can be… Discussing food consumption and production, Patel points out that “hunger and obesity [across the world] are symptoms of the same problem […] and the route to eradicating world hunger is also the way to prevent global epidemics of diabetes and heart disease” (2007:23). Development can be conceptualized as increased freedom in life (Sen, 2001)

Etiska överväganden Personer som är med på bild ska tillfrågas! Icke offentliga personer ska alltid anonymiseras Personer som uttalat sig i en arbetsroll kan figurera med namn och arbetstitel om de gett sitt medgivande till det. Annars kan man ge pseudonym/göra omskrivning (ex. “chef på medieföretag”). Fundera över spårbarheten i omskrviningen!

En föränderlig process... Problem kan uppstå – folk vill inte delta i undersökningar, intervjupersoner är sjuka etc. Försök att vara flexibel och anpassa dig så att du ändå kan genomföra studien. Avgränsa dig hellre ordentligt från början och gör en tidsplan med marginaler så har du tid att följa upp intressanta trådar som dyker upp. Ibland måste du vara beredd på att gå tillbaka och söka ny litteratur för att kunna tolka information som kommit upp i studien.

Till sist... Lämna gott om tid till att läsa igenom uppsatsen ordentligt på slutet! Kontrollera att du följer alla instruktioner och att formalia är korrekt (referering, källhänvisningar etc.). Genomför stavningskontroll och grammatikkontroll. Var uppmärksam på språket – att läsaren guidas genom uppsatsen på ett logiskt och lättfattligt sätt. Kontrollera att du är konsekvent – t.ex. att du verkligen gör det du i början säger att du ska göra, att syftet är uppfyllt, att du följer upp trådar från teoridelen i analysen osv.

Lycka till! Frågor?