Kommunikation och samspel Kommunikation och samspel! Att stödja barns utveckling av den känslomässiga kommunikationen och samspelsfärdigheter i förskolan. Siggi Olafsson Utvecklingsledare siggi.olafsson@socialresurs.goteborg.se www.socialutveckling.goteborg.se

Färdigheter, hur lär sig barn? Olika teorier beskriver det på olika sätt… Sociokulturell perspektiv (L. Vygotsky, Roger Säljö) Social inlärningsteori (A. Bandura) Social utvecklingsteori (L. Vygotsky) Neuropsykologi (R. Davidson) Informationsprocessteori (G. Miller)

Individens inre processer Miljön omkring individen Social Inlärningsteori Tankar Preferenser Intelligenser Individens inre processer Temperament Känslor Individens beteende Miljön omkring individen Ansiktsutryck Andra individer Kultur Handlingar Social kontext Verbala utryck

Olika kompetenser… Personlig kompetens kan beskrivas med hjälp av tre undernivåer Intellektuell kompetens Fysisk kompetens Social kompetens Temperamentsfaktor Karaktärsfaktor Greenspan (1981)

Social kompetens Färdighetsdimension Empati – se saker från andras perspektiv och förstå hur andra har det, visa omtanke och respekt för andras känslor och synpunkter, inlevelse och medkänsla Självkontroll – använda tankarna för att få kontroll över känslorna Samarbete – dela med sig, hjälpa andra, följa regler och direktiv Positiv självhävdelse – hävda egna uppfattningar och rättigheter på ett tydligt och positivt sätt. Ta initiativ, presentera sig och kunna stå emot grupptryck Problemlösningsfärdigheter – ha strategier för att kunna reflektera över social problemlösning. Ansvarstagande – hålla avtal och överenskommelser, visa respekt för andras egendom och andras arbete

Empati Empati är förmågan att leva sig in i hur en annan människa känner sig och använda denna förståelse i mötet med andra. Medkänsla, lyssnande och perspektiv Uppmärksamma, tolka, förstå, visa/känna omtanke och att handla gott utifrån den empatiska förståelsen. För att utveckla empati behöver barn egna erfarenheter av att bli empatiskt bemötta. Genom detta lär sig barnen förstå sina egna känslor och acceptera dem. Barn som bemöts med respekt utvecklar en god självkänsla d.v.s. de förstår att de är värdefulla dvs en god självkänsla. Självkännedom och självkänsla underlättar förståelsen för andra Empati betecknar förmågan att ha medvetande om andra personers känslor. Empatibegreppet är nära besläktat med inlevelse och medkänsla. Empati handlar om en psykisk förmåga att förstå och känna med andra, vare sig personen håller med eller inte; till exempel en psykolog kan ha empati med en brottsling utan att bli likadan, vara likadan eller ha medlidande med brottslingen. Inom empatiforskningen finns en bred konsensus om att empati är ett komplext fenomen som saknar en enkel definition. Empati studeras inom socialpsykologi, kognitionspsykologi och neurovetenskap. Empati är en komplex psykisk process som innebär (1) att känna vad den andre känner (affektiv empati) (2) att förstå vad den andre känner (kognitiv empati) och (3) en mekanism som kan avgöra från vem (själv/annan) känslan härrör (empatisk precision). De här tre mekanismerna anses vara tätt sammanflätade och beroende av varandra för att empati ska ske. Ibland inkluderas även en fjärde aspekt av empati - att besvara den andre med en medkänsla och vänlig intention (empatisk omtanke). I empatiprocessen samverkar emotionell smitta, perspektivtagande och empatisk precision med varandra för att tillsammans producera en socialt adaptiv respons till en behövande annan.

Vad är känslor för något? Grundaffekter och känslor är olika begrepp liksom känslor och tillstånd är olika begrepp Känsla = inåt, egen beskrivning Affekt = utåt , egen beskrivning Färdigheter… Känna igen och benämna affekter, känslor– egna och andras Kunna hantera affekter, känslor Silvan Tomkins / Daniel Golema Silvan Tomkins, född 1911, död 1991, var en amerikansk psykolog. Han är mest känd för sina teorier om grundkänslor (affekter) och sin skriptteori. Teorin utgår från empiriska undersökningar av människors ansiktsuttryck vid olika känslor. Tomkins menar att grundkänslorna står för den biologiska delen av ett känslouttryck. Studier av barn har visat att det finns medfödda biologiska "program" för affekter, vissa forskare talar om nio grundaffekter medan andra menar att det handlar om tretton stycken. Genom att filma spädbarn med höghastighetskamera har man visat att spädbarn uppvisar affekter som de inte kan ha någon erfarenhet av. Det samma gäller gång. Tar man ett spädbarn som inte kan gå och håller upp det i en upprätt position så att fötterna rör vid underlaget kommer det att "gå", benen gör samma rörelser som om det gick. Det finns således ett "program" för gång som mognar och är klart vid ca ett års ålder. Detta gäller även affekter. Det finns förprogram till våra affekter. Våra affekter är ett livsnödvändigt signalsystem för sociala varelser eftersom informationen vi ger varandra med våra affekter är omedelbar och gör att vi inte missförstås. Jämför med en flock hjortar där flocken skräms, ett djur som hoppar till och lyfter på sin svans visar med den vita undersidan att fara hotar och signalen leder till att alla hjortarna i flocken får en ökad chans att överleva. Skam är en känsla som gör att den som drabbas av skam drar sig undan, inordnar sig i leden, och att flockledaren inte behöver slåss för att hålla den sociala ordningen. Detta kan observeras hos sociala apor, till exempel schimpanser, men har samma funktion hos oss människor. Vi människor är inte heller alltid medvetna om hur en affekt automatiskt styr våra tankar. I efterhand konstruerar vi förklaringar till våra tankar och handlingar eftersom vi inte är direkt medvetna om våra affekter, hur dom startas och hur dom påverkar våra beteenden. Vad som utlöser känsloreaktioner påverkas av signaler som till exempel styrkan i en signal så att vi vid plötsliga höga ljud blir skrämda, men med tiden spelar även våra erfarenheter in så att ljud eller lukter vi upplevt kopplas ihop med den affekt situationen innebar, detta innebär att inlärning finns med i hur mycket och vad som utlöser våra affekter. Affektteorin har kommit att påverka flera andra områden inom kognitionsforskning och har visat sig mycket grundläggande i förståelsen av vår biologi/psykologi. Bland efterföljarna till Tomkins bör nämnas Paul Ekman, Daniel Nathansson och Carroll Izard som alla arbetat vidare med affektteorin. Tomkins kom fram med sin teori vid en tid då samtiden var starkt påverkad av Sigmund Freuds teori om människans psyke. Han blev utskrattad då hans teori var allt för biologisk. Det tag honom hårt och han publicerade sig först 30år senare. Idag är hans teori en del av snart sagt all kognitionsforskning. Våra associationer och minnen bygger till stor del på affekters modulering. Känslans intelligens (originaltitel Emotional Intelligence) är en populärvetenskaplig bok skriven av Daniel Goleman, doktor i psykologi och journalist, år 1995. Den utkom i svensk översättning 1997.[1] Boken sammanställer neuropsykologins och den traditionella psykologins syn på känslorna och deras betydelse. Boken kan också användas som en vägvisare för att förbättra sin emotionella intelligens och hur den emotionella intelligensen kan användas i olika sammanhang i livet. Goleman, Daniel; Rietz Hans du (1997). Känslans intelligens: om att utveckla vår emotionella kapacitet för ett tryggare och mänskligare samhälle. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris

Grundaffekter Positiva affekter Neutrala affekter Negativa affekter Glädje Intresse Neutrala affekter Förvåning Negativa affekter Avsmak (Äckel) Avsky (Förakt) Ilska Ledsenhet Rädsla Skam

Att möta känslor (Affekter) Uppdraget är att stödja barnet i att möta sina och andras känslor, för att lära sig… (Det gör du automatiskt, på ett bra eller mindre bra sätt, ogenomtänkt eller genomtänkt…) Avvisande, Fördömande, Låt-gå God emotionell vägledning

Vardagssituationer Emotionell vägledning Övergångar Språket Pedagogen som modell

Pedagogiska principer Från enkla färdigheter till mer komplexa Samtal – Träna – Tillämpa Projektivt arbetssätt (inte på riktigt) Fokus på språket som verktyg Lärande i dialoger

Tack för uppmärksamheten ! www.socialutveckling.goteborg.se Tips om förlag… www.nyponforlag.se

Emotionell vägledning Uppmärksamma känslan Låt känslan bli ett tillfälle till närhet och vägledning Lyssna inkännande och bekräfta känslan Hjälp till att sätta ord på sina känslor Sätt gränser och hjälp till att hitta lösningar på problemet Gottman

Självkontroll Självkontroll innebär att man kan hantera frustrationer och starka känslor såsom ilska och besvikelser på ett socialt acceptabelt sätt. Pedagoger kan lära barn att trösta sig själva och slappna av också i svåra situationer. Barnen lär sig genom att imitera och därför fungerar pedagogernas sätt att handskas med känslor och lösa problem som modell för barnen. Barn och ungdomar utvecklas genom uppmuntran och beröm då de bemöter andra empatiskt. De sociala färdigheterna växer i och med att tänkandet utvecklas.

Sociokulturellt perspektiv på lärande Språkets betydelse… Språket är det viktigaste kulturella redskapet – ett redskap som människor använder för att beskriva/förklara, förstå och tänka kring omvärlden De språkliga verktygen får mening genom interaktion med andra människor.