Delaktighet & case Muurame Kyrkomusikdagarna i Uleåborgs stift Uleåborg 7-8.10.2014 Simo Lampela & Anna Maria Siljander Länsprost & församlingspastor Muurame.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

De eviga frågorna behöver ett svar
”Jag är vinden som blåser”
Året var 2004, i en liten stad som heter Laholm, blev en trygghet totalt omkullkastad. En liten brun nallebjörn blev helt utkastad i kylan! Och blev liggande.
BARNETS ANDLIGA UTVECKLING Anna Ekvall & Magnus Sternegård
Det problemorienterade föräldrasamtalet Hur reagerar du själv när du ska få veta något jobbigt?  Ni kan till exempel föreställa.
Nulägesanalys genom frågor
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Barnanpassad utredning
Vs..
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Leva livet alla åldrar tillsammans: Vi är en internationell rörelse som vill spegla Guds rike med vår livsstil, låta familjen vara den grundläggande.
Välkommen till Bönemöte
Kvalitetsredovosning  Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet  Prioriterade mål och åtgärder
Vi vill sända denna lilla saga som en extra tanke till julen
Swedish mekteb Skärholmen.
Anna Kesselfors, Sunnerbyskolan F-6, Sorunda –
En återupptäckt … ” Svensk kristenhets största behov är inte i första hand mer pengar, fler anställda och bättre metoder – utan en återupptäckt av evangelium.
Näringslivets Ungdomsprogram: Morgondagens förmågor behövs nu.
Positiva tecken - de som funderar över olika existentiella frågor har ökat från 20% till 30%. - de som ägnar sig åt korta stunder av kontemplation och.
VISION Kommunplaner – strategisk planering
SET Social Emotionell Träning
Mer ungdomar med! Finlands Röda Kors Rekrytering av unga frivilliga Mer ungdomar med!
Vad är meningen med kristendomen?
Hur fungerar värdegrundsarbetet i vardagen, på operation 2010? På kliniken IVAK/OPERATION, startade ett värdegrundsprojekt Detta har lagt grunden.
Välkommen till information om utvecklingsarbete
Bygg upp min kyrka! Jesus Kristus är grunden Vi är Guds medarbetare
Vad bör en hälsopedagog kunna?
Grunderna - Från ett logiskt perspektiv André Bodin, Anders Edholm – 2011.
Ta ställning och handla!
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Andligt ”DNA”.
Positiv Livskraft © Att komma dit du vill
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Klubbverksamhet som stöd i fostran - Samarbetet mellan hemmet och skolan Micaela Romantschuk Förbundet Hem och Skola.
Mission → Uppdrag Diakoni → Tjänande Kyrkan i världen – varför internationell mission och diakoni?
2 saker religioner håller på med:
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
När jag tänker på församlingen… Brofästet 6 februari 2011.
OnlineSkolan Tillbaka till Lärandet 2008 Bergsjön - Gunnared, Göteborgs Stad.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Välkommen till kyrkokonferens! Missionskyrkans mötesplats! Viktiga beslut! Nya kunskaper! Gudstjänst och bön! Glädje och allvar! Musik! Immanuelskyrkan.
Introduktion till Motiverande samtal (MI)
Vi fostrar en ny generation av hjälpare Finlands Röda Kors ungdomsverksamhet.
Kristendomens riter.
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
För församlingar i Missionskyrkan Strategigruppen för 2009 TILLVÄXTFAKTORER VI VILL VÄXA.
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Kristendomen Del 1 Cecilia Larsson vt 2014.
Kristendomen Rehab & Anna.
Religion, Kristendomen
Krinstendomen.
Av: Linus, Clara och Agnes!
BÖNEDAG FÖR MÄNNISKOHANDELNS OFFER. dags att ändra på att mer än 30 miljoner människor lever i slaveri.
Samtidigt som många hem i världen har förstörts, som här i staden Homs i Syrien…
Hållbart engagemang. Vad ska vi prata om? Ideellt engagemang Hållbart engagemang (övning) KASAM UNFs policy för ett hållbart engagemang.
Värdegrund. Presentation Syfte Värdegrund Presentation av workshop Utvärderingar Framtiden Summering Frågor Kontakt.
Vi är en idrottsförening med spets, bredd och mångfald. Vi som föreningen vill ge dig en chans att utvecklas hos oss. Föreningens värdegrund är glädje,
De sju rörelserna Ur Biskop Martin Modéus herdabrev Levande tillsammans med Kristus – om en kyrka i rörelse.
Kristendom.
Att vara Jesu vittne (Evangelisation).
Du kan göra lärjungar!.
Brokyrkan Sundsvall & Street Aid
Kristendomen.
Världens största religion
Medeltiden –den mörka tiden?
Vår profil - ”doft” Vad önskar vi att de som kommer till vår kyrka skall erfara? Vad vill vi skall prägla våra gudstjänster?
Religion.
Förbättra klubbkvalitet
Presentationens avskrift:

Delaktighet & case Muurame Kyrkomusikdagarna i Uleåborgs stift Uleåborg Simo Lampela & Anna Maria Siljander Länsprost & församlingspastor Muurame församling

Principerna i början av projektet Projektets bakgrund: 1. Syftet var att utveckla gudstjänstlivet helhetsmässigt – högmässan, specialmässorna, andakterna i skolor, inrättningar, distrikt. 2. Församlingens verksamhet börjar och slutar med gudstjänsten – allt församlingsarbete har en anknytning till gudstjänstlivet. 3. Först diskuterade församlingsarbetarna sinsemellan, sedan togs församlingsmedlemmarna med i diskussionen. Gå med glädje till högmässan. 4. Samma formulär följs – förutsägbara för församlingsmedlemmarna. Mässmelodi 2 och gudstjänstanvisning => trygghet, känsla av delaktighet 5. Vid gudstjänsterna används assistenter, körer, musiker, sångare, orkestrar, kyrkomusik från olika tidsperioder, olika instrument, bilder som reflekteras på väggen => gör gudstjänsten mer levande.

Principerna i projektets början 6. Målet för förkunnelsen = tydlighet, tillräckligt enkelt, Kristus-fokuserat, klassisk kristendom. Förkunnelsen handlar om kallet och uppmuntran till tron och troslivet. 7. Förbönsgrupp före mässan. Vi ber i cellgrupper för församlingen och gudstjänsten. 8. Kyrkkaffe varje söndag, olika grupper står för arrangemanget. 9. Vid sidan om präster och kantorer fungerar även diakoner och diakonissor, ungdomshandledare, och handledare för barnverksamheten, barnhandledare samt övriga ansvarspersoner som förrättare. Utvecklandet av gudstjänstlivet gynnar församlingslivet. Benchmarking. Vi är öppna för nya idéer. Gudstjänstlivet i Muurame församling i början av projektet På väg – Tiellä:

 fb-gruppen Jaetut eväät (Delad vägkost):   Slutrapport för projektet På väg - Tiellä:  Utvecklandet av gudstjänstlivet handlar om en andlig reform. Se Kuopio stifts webbsidor, Tapani Nuuttinens blogg.  Bönen är det centrala. Be hela tiden när du bygger upp ett vänligt & inkluderande gudstjänstliv.  Till planeringen och uppläggningen av mässan hör utvärdering och harmonisering med verksamhetsmiljön – samt benchmarking.  Möjligheten att höra till en grupp och att bära ansvar: en möjlighet att växa som kristen människa och en möjlighet att utföra meningsfulla uppgifter. Nu: Andlig reform

 Söndag kl. 10 mässa. Tillsammans med medarbetarna fungerar 11 ansvarsgrupper, 5 körer och musikgrupper (2-3 ggr/mån) samt 6 ungdomsgrupper. Därutöver även scouterna, Marthorna och jordbruksproducenterna, Arbetarföreningen och kyrkofullmäktige.  Gemensam planering av mässan onsdag kl. 17.  Familjegudstjänst en gång i månaden.  Kvällsgudstjänster på söndagskvällar.  Söndag kl. 17 Muuramässan. Program även för barnen.  Söndag kl. 17 Bönekväll. Gudstjänstlivet nu

 Detta är ett måste: rätt attityd! Genom bön, genom god arbetsgemenskap bland medarbetarna och församlingsmedlemmarna – en gemensam sak skapar glädje och motivation. Konflikterna minskar.  Bön, gemenskap, motivation och glädje bär oss genom svårigheterna.  Förkasta Lots hustrus attityd.  Vi har utrymmen, kompetent personal och församlingsmedlemmar samt frihet i församlingsarbetet.  Det som saknas är motivationen att göra ett gott församlingsarbete.  L. Nummela: ”Överraskande många kristna upplever ensamhet och en känsla av nederlag, att ge upp är ingen ovanlig tanke.” 1,2014 ledaren i tidningen Uusi tie (Den nya vägen). Rätt attityd

 Vi har förbundit oss till kyrkans tro: kyrkans uppgift är att vara Jesus Kristus trogen.  Vid gudstjänsterna följer vi formulären, vid förrättningarna det informella, omedelbara, värmen.  Mångsidig musik och mångsidiga instrument, körer och orkestrar: från barock till rock, från psalm till gospel, från orgel till slaginstrument, etc.  Att lovprisa Gud handlar inte om hur.  Vid gudstjänsten har vi illustrerande element : dopträdet, bilder från kyrkoåret, krubban, korsets tre spikar på påsken, törnekronan, tre kors, ett bra programblad, symboler, man behöver inte förklara allt. Vi förbinder oss till kyrkans tro

 Undervisningen är tydlig, fokuserad på Kristus, den när troslivet och uppmuntrar till kärlek mot vår nästa.  Svarar på frågan, vad gör en människas liv till en kristens liv? En kristens identitet.  Biskop Gulle från Etiopiens Mekane Yesus kyrkan: ”Kom inte med så mycket utvecklingssamarbete, pengar och saker. Kom med Kristus evangelium.”  I samband med sändning har man uppmuntrat församlingsmedlemmarna att den inkommande veckan be för en annan människa och vara i kontakt med eller hälsa på hos en annan människa.  Det har varit en del av sändningen och den kristna människans uppgift den inkommande veckan.  ”Gå ut i världen, be, var i kontakt med en ensam människa, ring, hälsa på!”  Den diakonala inställningen bör finnas med i allt församlingsarbete. Undervisning

 Församlingsmedlemmarna är aktiva inom olika uppgifter enligt sina egna förmågor.  Målet är att församlingsmedlemmarna ska bära ett större ansvar för arbetet. Detta måste göras så länge som vi har medarbetare som kan hjälpa till med att bygga upp en ny församling.  Mera gör mindre.  Församlingsmedlemmarna som medarbetare.  En del av arbetsgemenskapen och samarbetet fungerar bra, på flera punkter är vi fortfarande på väg. (Helgolands och Haapajärvis modeller är bra.)  Inom alla arbetsområden efterlyser man ansvarstagande. Frivilligarbete är inte bara en del av ett visst arbetsområde.  Möjlighet till annorlunda delaktighet: den som sitter i bänken, den som ber, sjunger och så vidare ända fram till att man deltar i en vidare bemärkelse som ansvarstagare inom olika uppgifter. Ansvarsbärare

 Ansvarstagarna är medarbetare i planeringen och genomförandet av församlingens verksamhet, inte bara assistenter  Man måste reservera tid och resurser för utbildning. Gåvoskola, övrig utbildning.  En förändring av medarbetarnas identitet: från den som utför till den som handleder och utbildar  Medarbetarens självtillit  Praktiska problem: nycklar, tidtabeller, teknik, brist på engagemang  Medarbetarnas uppgift är att fostra till ansvar, från dagklubbar till skolelever och vuxna.  Man måste vara öppen inför nya saker och visioner. Utmaningar

 Martin Modéus ”återseendets glädje” beskriver en gästvänlig församling.  Den som möter upp får antingen ett programblad eller en psalmbok och söndagens program och önskas välkommen.  Den som är ny eller den som går i kyrkan mera sällan – ett välkomnande och bättre hänsyn är viktigt, ett välkomstpaket.  Man måste alltid visa hänsyn till barn och ungdomar osv. Barnen är viktiga församlingsmedlemmar, hela familjen är en del av församlingen: andlig undervisning, eget program för barnen, uppmuntran att närvara.  En bra idé att det vid gudstjänsten finns någon som har som uppgift att ta emot nya medlemmar.  Kyrkkaffet är en väsentlig del av skapandet av gemenskap samt en välkomnande och gästvänlig församling.  Medarbetare och förtroendevalda deltar i mässan.  Viktigt att man själv känner att det är bra att delta i mässan. Fokus på mottagandet

 Vi behöver nya sätt att donera: att göra gott ökar välmåendet.  Människor har en vilja att hjälpa.  Nya möjligheter att samla in kollekten – kontanterna försvinner som resurs: man kan donera via sms, automater, bankgiro, regelbundna donationer.  Ge människor möjligheten att donera matvaror till dem som behöver hjälp. Sommar- och julmatkassar, pengar.  På julen och påsken har vi tillsammans med byns köpmän och Lions delat ut hjälppaket till familjer. Bröd, övriga matvaror samt ekonomiskt stöd och rådgivning har redan länge varit en del av diakonins vardag.  Varudonationer till vänförsamlingar: via loppmarknaderna stöder man vänförsamlingarnas ekonomi och ger dem en möjlighet att erbjuda diakonal hjälp åt människor.  Bra att skapa förutsättningar för församlingsmedlemmarna att regelbundet kunna bidra med donationer.  Skapa medvetenhet om att det finns människor som behöver hjälp! Kärleken överraskar

 - ”Efter folkkyrkan” ”Efter folkkyrkan  Kyrkan måste frångå gamla strukturer och sträva efter att bli mindre formell: frångå sin verksamhet som myndighet och sin roll som expert på moral.  Kyrkan kan ta ställning i samhälleliga missförhållanden där kyrkan har erfarenhet av att göra saker och ting på rätt och bra sätt.  Medarbetarna är experter i trosfrågor. De kan berätta för omvärlden hurdan Gud är. I stället för anvisningar som kommer uppifrån måste kyrkan verka tillsammans med människorna.  Kyrkan måste svara på frågor som vad det betyder att vara kristen och vad det är som gör en människas liv till en kristens liv. Den kristnes identitet!  Vår egen kyrkas framtid har redan förverkligats i kyrkorna i Sverige och England. TD Patrik Hagman

 Medarbetare behövs för att möjliggöra församlingsarbetet och i uppgifter som kräver vigning eller specialkompetens.  Synen på kyrkan och församlingen utgår från gudstjänsten, men också från hur man på olika sätt kan göra Guds rike synligt.  Inom kyrkan kan man inte göra en uppdelning mellan ”vårt” och ”deras”; man måste skapa nätverk där man gör kristliga saker.  Man ska vara Kristus trogen. Kristus instiftade dopet och nattvarden. (Stanley Hauerwas: nattvarden skapar kyrkan. Den ger kyrkan en tid och en plats där Kristus är närvarande.)  Inom den lutherska kyrkan sker många hoppingivande saker; kyrkan måste förstå vad som är det viktiga och hur värdefullt det är.  Ketola: Den lutherska kyrkan i Finland är mer människonära, tar bättre hänsyn till sina medlemmar och är ett mer förstående samfund än många av systerkyrkorna i Europa. Patrik Hagman

 Britterna har ordnat ”Back to Church Sundays” sedan år Församlingsmedlemmarna bjuder in vänner till kyrkan. Resultaten är uppmuntrande men förutsätter att församlingen är gästvänlig.  Michael Harvey, Unlocking the Growth Trust. Mobilising every church member to invite.  Arbetar för att förverkliga principerna som tas upp i boken.  Vad hindrar oss från att bjuda in människor till gudstjänsterna – skam?  Fredrik Modeus: att utveckla gudstjänsten är att utveckla hela församlingslivet. Det påverkar allt från förhållandet till Gud till förhållandet till vår nästa, församlingen, Den Heliga Anden, osv.  Kom kyrka & Gå kyrka. Drömmen: Back to Church Sunday

 Engelska kyrkans Mission Action Plan: arbetet planeras nerifrån och upp så att det tjänar församlingarnas önskade verksamhet.  MAP omfattar allt från rekrytering till planering av församlingens grundläggande uppgifter och gudstjänstlivet samt projekt som når ut till församlingsmedlemmarna.  Ledarna utbildas med MAP som utgångspunkt.  Kyrkan existerar för allt liv på jorden, utsänd till världen, för att rikta sig utåt och föra vidare budskapet om Gud och Frälsaren.  Viktigt att lyfta fram mässan som en central del av församlingslivet. Det är den plats där Kristus har lovat att vara närvarande och ge sig själv till sin kyrka på nytt och på nytt.  Församlingsarbetet börjar och slutar med mässan; av mässan får varje kristen kraft att leva sitt liv som kristen i vår värld.  Ite missa est! Drömmen: Mission Action Plan

 Fråga: Varför vill folk överhuvudtaget komma till vår kyrkas gudstjänst? Svaret påverkar arbetet, synen på framtiden och den framtida uppgiften.  Uppdatera definitionen på kyrkans grundläggande uppgift. Den styr allt arbete. Allt församlingsarbete utgår från den grundläggande uppgiften.  Utvärdera verksamheten: Vad är bra? Vad kan förbättras? Hur berörde vi människors liv? Vad ska vi rätta till genast, vad bör ännu diskuteras? Systematisera!!! Reform kräver tid.  Prova, begå misstag (misslyckas bättre om det är nödvändigt). Att begå misstag är en förutsättning för utveckling.  Ge stafettpinnen åt nya generationer: de väntar på sin chans att få tjäna församlingen och Gud. Utvärdering av församlingsarbete

 1. SHOW THE WAY!  Gå före, visa vägen.  2. DO WITH THEM! Samverka med dem, delta …  3. WATCH AND LET THEM DO! Se, lyssna, följ, men låt dem själva agera och göra.  4. THINK AND LET THEM DO! Tänk, dryfta, skapa visioner, men låt dem själva göra saker i lugn och ro.  5. LET THEM THINK TOO! But perhaps not too much. Det handlar alltid om ledarskap