Betyg och bedömning i skolan - dilemman och utmaningar Alli Klapp Göteborgs universitet och Högskolan Kristianstad alli.klapp@hkr.se
Idag Hur påverkar betygen elevernas prestationer? Vad mäter betygen? Bedömning – en integrerad del i undervisningen?
Om skolan, lärande, bedömning finns… Åsikter Erfarenhet Lätta bevis Tunga bevis Matematisk säkerhet
Hur påverkar betyg elevernas lärande Hur påverkar betyg elevernas lärande? Ett antagande att betyg motiverar alla elever att prestera bättre och inte misslyckas i skolan Mycket forskning kring hur summativ och formativ bedömning påverkar elevernas motivation till lärande och prestationer
Åttondeklassare från Kvarnbergsskolan i Huddinge berättar. Kevin Dannefalk: — Det blev en chock när jag fick dem. Det blev det för mina föräldrar också. Jag trodde att jag låg mycket bättre till. Det hade varit bra om lärarna förvarnat mig mera. Men jag kommer igen nu och pluggar varje kväll. Att få betyg i sexan på det här sättet hade varit väldigt tufft. Oscar Klingström: — Det kändes ganska skönt. Jag fick ganska bra betyg. Men då har jag inte fått dem gratis heller. Jag har verkligen legat i och pluggat. Det känns som om kraven är mycket högre nu. Det räcker att man missar något kunskapskrav för att man ska få lägre betyg. Micaela Macri: — Det var lite konstigt att hamna lägre än vad jag trodde att jag skulle göra. Jag känner mig mer pressad nu än i sjuan. Det är ständiga prov och läxförhör. Jag känner mig bedömd hela tiden. Betyg i sexan hade varit alldeles för mycket press. Jag klarar det lite bättre nu i åttan
Forskningsresultat? Några exempel Butler (1988) jämförde elevernas motivation till lärande efter olika typer av feed-back (betyg, kommentarer eller både och) och fann att kommentarer var bäst och betyg sämst Cameron, Harlen & Deakin, Deci & Ryan Hattie
Azmat and Iriberri (2009) Naturligt experiment Betyg och jämförelse/ranking Positive effekter på betyg när eleverna kunde jämföra/ranka sig själva i gruppen Inga långvariga effekter Konklusion: ranking bra för elevernas prestationer
Långvariga effekter Sjögren (2010) Naturligt experiment: 2 grupper av elever – fått betyg/inte fått betyg i åk 6 Utfall är inkomst (32 år) och utbildningslängd i veckor Flickor som inte fick betyg gick 2 veckor kortare tid i skolan och lågpresterande flickor och pojkar från låg socioekonomisk bakgrund var negativt påverkade av att inte få betyg
Elever behöver både uppmuntran och kalla fakta ”Men resultatet av Anna Sjögrens studie låter sig inte pratas bort så enkelt. Att barn till lågutbildade missgynnades av att betygen på låg- och mellanstadiet togs bort visar att betygsmotståndarna blundat för en del av verkligheten” (DN) ”Betyg motiverar eleverna till bättre resultat”
Två huvudriktningar inom forskningen Differentiering Effekten av betyg varierar beroende på elevernas förmågor och bakgrund Jämförelser Mer eller mindre alla elever har fördel av att få betyg Stort behov av bättre studier och teorier
Teorier Conservation of Resources Stress Theory (COR) (Hobfoll, 1989, 2001) and Covington (2000) Elever strävar efter att få, behålla och utveckla sina resurser för att lyckas och minimera stress Misslyckande i skolan leder till förlust av självförtroende som minskar lärandet och ökar risken för ytligt lärande och en negativ attityd till skolan Elevers självbild och uppfattning av sin kompetens en viktig faktor
Två studier Gothenburg Educational Longitudinal Database (GOLD) and Utvärdering genom Uppföljning (UGU) 10% nationellt representativt urval Data för 7 343 elever födda 1967 som lämnade grundskolan 1983 Normrelaterade betyg Naturligt experiment – valfritt att sätta betyg -69-82 Alla elever fick betyg i årskurs 7
Oberoende variabler 50 % fick betyg – inte betyg i årskurs 6 Kognitive test i årskurs 6 Elevkaraktäristika som kön och SES GPA i årskurs 7 Analys: effektstorlekar och regressionsanalyser
0.20 0.07 -0.20 -0.32
Sammanfattning Betyg påverkar elever på olika sätt beroende på ”förmåga” och gender Pojkar är negativt påverkade av att få betyg Flickor med låg- till medelprestationer på kognitivt test negativt påverkade av betyg Fortsatt studie på betyg i åk 8-9 och gymnasieskolan
Självuppfattning en central faktor Varför? Självuppfattning en central faktor Pojkar överskattar? Flickor undersakttar? COR-teorin
Lärarnas tidning Vem missgynnas?
”Flickor mognar tidigare och tar mer ansvar” ”tjejer har generellt bättre koll på sina studier och är måna om att göra det de ska. De lägger ner mer tid vilket lönar sig kunskapsmässigt” ”det gör ondare att underkänna en skötsam och flitig elev än en stökig ”Kvinnliga lärare gynnar tjejer” ”Flickor gör sina uppgifter i tid, följer instruktioner och har rent allmänt ett bättre uppförande”
Ämneskunskaper – personliga egenskaper Ämneskunskaper – personliga egenskaper? Kognitiva och icke-kognitiva förmågor interagerar Ex. ”problemlösning” – analytiskt och relationellt tänkande baseras på båda
3 studier: Vad mäter betygen? Vad mäter betygen i termer av ämneskunskaper och personliga egenskaper? Vad bedömer lärarna? Hur påverkar olika egenskaper betygen t.ex. kön, föräldrars utbildningsbakgrund, intresse, motivaion, trivsel, föräldraengagemang? Vilka skolkaraktäristika påverkar betygen; fristående/kommunala skolor, skolstorlek, lärarkompetens?
Resultat på nationella prov i sv, en och ma Kön Gothenburg Educational Longitudinal Database Utvärdering genom Uppföljning 100 000 elever som gick ut nionde klass 2003 Betyg i sv, en och ma Resultat på nationella prov i sv, en och ma Kön Föräldrars utbildningsnivå Enkätdata för 10 % Storskaliga studier med statistiska analyser
Individnivå: Skolnivå: Flickor högre värde på ComGr (.15) Sw (.26) En (.08) Föräldrars utbildningsnivå påverkar Ma, Sw, En med .30 och ComGr med -.04 Skolnivå: Kön inte relevant Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar ComGr -.25 (.75, 70, .79 Ma, Sw, En)
Betygen är flerdimensionella Ämneskunskaper personliga egenskaper, 3-5 % könsskillnader; flickor har fördel i den gemensamma dimensionen och svenska Föräldrars utbildningsnivå; elever med föräldrar med låg utbildningsnivå fördel i gemensamma dimensionen
2. Hur påverkar elevernas personliga egenskaper betygen? Är du intresserad av att lära dig mer i svenska? Är du intresserad av att lära dig mer i engelska? Är du intresserad av att lära dig mer i matematik? Vill du läsa vidare på högskola/universitet?
Intresse och motivation, + Kön = Försvinner könsskillnaderna i den gemensamma dimensionen när kontroll av kön görs Flickor visar mer intresse och motivation därför får de högre betyg jämfört med pojkarna
Resultaten visar Den gemensamma dimensionen innehåller framför allt visat intresse att lära sig mer/motivation Flickor får högre betyg givet samma prestation på nationella proven jämfört med pojkar; förklaras av deras visade intresse för lärande/skolmotivation Elever med föräldrar med låg utbildningsnivå blir betygsatta lite mer utifrån personliga egenskaper
Kompensatorisk betygsättningspraktik Elever kompenseras; lärare lägger olika stor vikt vid olika typer av kunskaper, förmågor och egenskaper hos eleverna vid betygsättning Ex. elever med sämre ämneskunskaper bedöms mer utifrån intresse och motivation för lärande Missgynnas pojkar? Likvärdighet? Teorier kring gender
3. Hur påverkar skolorna betygen? 1246 skolors karaktäristika Huvudman Skolstorlek Fristående och kommunala skolor Landsbygd/förort/stad Lärarnas ålder, kön, erfarenheter, utbildning Lärartäthet
Flertal av de olika skolfaktorerna har positiva effekter på betygen När hänsyn tas till föräldrarnas utbildningsbakgrund försvinner i stort sett alla effekter Friskoleeffekten försvinner i stort sett Kvarstår endast svag effekt för skolans lokalisering
Kompensatorisk betygsättningspraktik Skolor med stor andel elever med lågutbildade föräldrar betygsätts mer utifrån personliga egenskaper Ex. elever med sämre ämneskunskaper bedöms mer utifrån intresse och motivation för lärande Hur kan vi då förstå detta? visar också att lärare utifrån elevens förutsättningar lägger olika stor vikt vid olika typer av kunskaper och egenskaper…
Lärare i en skärningspunkt subjektiv lärare och objektiv bedömare: Subjektivitet, relationer, flexibilitet, tolkningar, olikheter Likvärdigt, tekniskt, opartiskt, överförbar bedömning, krav på objektivitet Etik – hur belöna elever som anstränger sig? Kunskapssyn; förhållningssätt till kunskap
Bedömning Betyg Formativ funktion Summativ funktion Lärande Kamrat Test läxförhör Betyg Urval Stöd Utvärdering Självkänsla
Bedömning Syften Formativ Summativ En slutsats; poäng, betyg Urval Lite info ”High-stake” Generaliseras och överförs till nästa nivå Myndighetsutövning Går ej att överklaga Lärande, undervisning och bedömning Feedback i fokus Mycket info Bedömning för lärande Lägesdiagnos
Varför är betygen i fokus? Generellt intresse för betygen Samhällsintresse; kunskap är makt; hur bedömer vi kunskap, internationella kunskapsmätningar Ekonomiska intressen; stora kostsamma system Rättvisa för individen, legitimitet Myndighetsutövning; stor rättspåverkan Betygen är ”high-stake” Lärare i ett utbildningssystem; från förskola till vuxenutbildning – kunskap om systemet
Hur ser din drömskola ut om tio år? ”Vi har ett väsentligt ökat fokus på kunskapsresultat i skolan med höjda resultat. Jag tror att vi har gått ned med betyg ytterligare ett par år. Jag skulle vilja gå ned till fjärde klass.” Publicerad 2012-04-18 06:09
Ofta ett snävt synsätt på bedömning – vad är bedömning? Prov? Betyg? Betyg är enkelt att förstå (symboler) Varför inte fokus på lärande?
Vad påverkar elevernas lärande. Varför är detta intressant. Individen Vad påverkar elevernas lärande? Varför är detta intressant? Individen? Samhället? “Vi läste forskning och gjorde som de föreslog”
0,4 minskning av sjukvårdskostander 0,3 minskning av rättskostnader Behålla elever längre tid i utbildning (16 till 18 år i USA) innebär en vinst på ca 2 miljoner 1,3 ökade skatteintäkter 0,4 minskning av sjukvårdskostander 0,3 minskning av rättskostnader Shapely och Roth belönas för teorin om matchning: stabila allokeringar och för utformning av marknadsinstitutioner i praktiken (NY – fler faktorer än betyg)
Kvinnliga fångar har ofta adhd
Vad tror vi funkar? Huvudman Spetsutbildningar Interactive whiteboard Högre lärartäthet Nivågrupperingar Elitklasser Datorer Betyg “Information technology has been about to revolutionize our classrooms for the last 30 years, and we´re still waiting” www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/08/18/forskare-elitklasser-helt-fel-vag
Studier de senaste 50 åren Fokus på output/resultat; poäng och betyg Input – Output; demografiska faktorer förklarar 90 % av t.ex. skillnader mellan skolor Klassrummets betydelse – Lärarens kompetens som avgör (ex. Hatties metastudier) .
The black box
Gynnas elever med skolsvårigheter av fler formella prov och standardiserade omdömen? ”…lågpresterande elever påverkas mer av betygssättning, har sämre förståelse av betygens innebörd, sämre strategier för att hantera prov och mindre positiva uppfattningar av sig själva som elever” (Harlen & Deakin Crick, 2002) Yngre – äldre barn Negativ feed-back i hemmet
Vad påverkar lärandet? Negativa och positiva samband mellan olika faktorer och elevernas prestationer i skolan (betyg och kunskapsprov). Hattie & timperely (2009) meta-studie
Effektstorlekar? Sjukdom .23 Diet .12 Träning .28 Socioekonomisk bakgrund .57 Familjestruktur .17 Hemmiljön .57 Föräldrars engagemang .51
Relationer. 72 Professionell utveckling. 62 Lärares tydlighet Relationer .72 Professionell utveckling .62 Lärares tydlighet .75 Feed-back .73 Demokratisk undervisning .86 Direkt instruktion .93
Feed back? Feed forward? På vilket sätt? ”Guldstjärnor” -.34 ”Guldstjärnor” vid intr. uppgifter -.68 Normativt rättande -.78
Utveckla formativ bedömning Undvik att summera för ofta Ingen motsättning - pedagogik
Ex Visa elever varandras lösningar (anonymt) – vad är bra med denna lösning? Vid frågor låta elever diskutera två och två eller i grupp innan helklassdiskusison Vänta lång tid (1 min) på svar vid frågor – ge alla elever möjlighet att tänka Ställ positiv följdfråga på svar från elev Vid frågor från läraren låt eleverna svara på lappar – sedan fråga vad har du skrivit? Låt elever ställa frågorna
Inte använda poäng eller betyg på läxförhör/prov – kommentarer som leder vidare och frågor som fördjupar elevernas tänkande Läraren vet inte, är det någon i klassen som vet? Kan vi ta reda på detta? Använda skrivprocess (dagbok, loggbok, brev) mellan läraren och eleven där läraren kommenterar enbart innehåll: diagnos och utveckling av tänkandet
Vid läxförhör låta eleverna välja hur läxan ska leda vidare till mer lärande (glosor/ord) Låt eleverna konstruera/göra uppgifterna Låta eleverna läsa varandras lösningar/arbeten och ta fram det som de tycker är bra (mattelösning/meningar eller ord i berättelse/resonemang i SO o.s.v.) – berätta och visa för klassen
Summera tillsammans – portfolio?