Fredrik Lindencrona Modellområdesprojektet, SKL

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Mål med samverksanssystemet
Advertisements

Beskriver vad eleven ska försöka uppnå
Kvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun
Individuellt lärande tillsammans
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Bättre mat och hälsa för äldre
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Stöd för analys och förbättring
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Struktur för självförbättrande system
En introduktion till SEB Way
Fem frågor att ställa i uppföljningsarbetet
AU Digital samverkan LO Process
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Balansen Balanserad resultatredovisning med balanserat styrkort.
Läroplansträff Välkomna!.
Läroplansträff Välkomna.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Välkommen till Ledardagen!
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Synkroniserade insatser för barn och unga
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Genombrottsmetoden.
Genombrottsmetoden.
Matematiklyftet Märta-Stina Gahlin Lundberg
Mäta för att leda Introduktion skapa förutsättningar att förstå sammanhang, identifiera förbättringsarbeten och följa dess effekter på resultat.
Välkommen till ESF:s seminarium
Utvärdering av processmognad
Att gå från magkänsla till faktabaserad utveckling Stöd för förskolor och skolor som vill ordna analysgrupp Metoden har utvecklats och prövats i Eu-projektet.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
marie rahlén-altermark psynkprojektet SKL
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Att tillsammans påverka!
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Läroplansträff Välkomna!.
PROJEKTARBETE 2010 – 2011.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
NU-sjukvården. Tiderna förändras Krav och förväntningar ändras samtidigt som sjukvården utvecklas och förändras. Det är dags att tänka nytt.
U t v e c k l i n g s c e n t r u m BRA MOTTAGNING - ett utvecklingsprogram med fokus på tillgänglighet och vårdmiljö.
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Hur kan vi förstå begreppet?
Synpunkter och klagomål kontra erfarenheter och upplevelser? Om vi tar emot patienter och personals erfarenheter och upplevelser som synpunkter och.
Ifous Små barns lärande APT 22 april 2015
Att mäta för att lära - syfte, mål och mått
Skolutveckling genom aktionsforskning
PDSA cykel - förbättringsprocessen
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
Framtidskartläggning
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen!. Systematiskt kvalitetsarbete 1 juli 2011 förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisningen.
Regeringsuppdraget Nationell informationsstruktur för vård och omsorg Monica Winge Socialstyrelsen.
SUHF:s & UK-ämbetes Rektorsprogram 1 - Ledningsgrupper
Vad skiljer de bästa instruktörerna från de bra?
[Förbättringsprojekt]
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
Material för socialtjänsten
Processen för Balanserad styrning - steg 2 Mätning-Mätresultat
Introduktion till processen för balanserad styrning
Att leda och genomföra transformation WS 3 Region 10
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Den här delen i presentationen skall handla om Mätning och mätresultat
Förbättringsarbete för säker läkemedelshantering
METOD Strategisk kompetensförsörjning
”Om vi inte vet vart vi ska spelar det ingen roll vilken väg vi tar”
Presentationens avskrift:

Fredrik Lindencrona Modellområdesprojektet, SKL Mät! Fredrik Lindencrona Modellområdesprojektet, SKL

Att mäta eller inte?

Har man glömt nåt?

Vad är det man missat?

Att mäta eller inte är INTE frågan!

Hur försvarar sig Carema? ”… Branschen som helhet måste återupprätta sitt förtroende. Det viktigaste är att det går att jämföra kvaliteten mellan olika aktörer på ett objektivt, transparent sätt. Carema tar därför nu initiativ för att skapa ett nationellt kvalitetsindex – ett bransch­överskridande system för att följa upp kvaliteten i äldreomsorgen. En extern, oberoende part ska utföra mätningarna” Carl Gyllfors, VD Carema

Hur försvarar sig Carema? ”… Branschen som helhet måste återupprätta sitt förtroende. Det viktigaste är att det går att jämföra kvaliteten mellan olika aktörer på ett objektivt, transparent sätt. Carema tar därför nu initiativ för att skapa ett nationellt kvalitetsindex – ett bransch­överskridande system för att följa upp kvaliteten i äldreomsorgen. En extern, oberoende part ska utföra mätningarna” Carl Gyllfors, VD Carema

Olika uppgifter! Få spetsen att dra iväg Förvalta det uppnådda Driva innovation och utveckling Upprätthålla Kvalitet Tillförsäkra Rättsäkerhet Få spetsen att dra iväg Förvalta det uppnådda Säkra lägstanivån

Det här måste vi göra! Utveckla SOSFS 2011:9 Upprätthålla Kvalitet Tillförsäkra Rättsäkerhet SOSFS  2011:9 Föreskrifter för arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten Skollagen 2010 – Kapitel 4 Huvudmannen och enheternas ansvar för systematisk planering, uppföljning och utveckling

Vad gör vi när vi mäter? ”med hjälp av mätningsredskap avskilja den kvantitet av något som är bestämd för något visst ändamål” SAOL

Är detta ett bra resultat? Det beror på! Andelen som gått ut 9 an med fullständiga betyg 2009

Andelen som gått ut 9 an med fullständiga betyg 2009

Vi kan mer! Driva innovation och utveckling Upprätthålla Kvalitet Tillförsäkra Rättsäkerhet

Hur skapar vi innovation?

En balanserad situation Hur skapar vi innovation? Känna Tänka Göra

Är inte detta ofta fallet? Hur får vi innovation? Känna Tänka Göra

Eller detta? Hur får vi förbättring? Känna Tänka Göra

Är det inte ofta mer tänkande vi behöver? Hur får vi förbättring? Känna Tänka Göra

Systemförändring vilar på tre ben (P Senge) ”Aspiration” Angelägna viljeinriktningar som grund för uppslutning - något som är värt att sträva mot ”Communication” Återkommande dialog och kommunikation om hur det går och vad som behöver göras ”Dealing with complexity” Bejaka och hantera komplexitet. Förändra, följ upp och ändra igen. Öppenhet för fördröjningar och oförutsätta effekter.

Det behövs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem som skapats av det gamla sättet att tänka

Ledarens roll för tänkande – Peter Senge Skapa delade visioner – En process som syftar till delaktighet och engagemang genom extensiv kommunikation och genom uppmuntran till egna initiativ Medvetandegöra och testa mentala modeller – Identifiera kontraproduktiva försvarsmekanismer och förlegade tankesätt och föreställningsramar, medvetandegöra och skilja mellan de förfäktade handlingsteorierna och bruksteorierna Systemtänkande – Fokusera på helheter, på organisationen som ett komplext system och vad däri som påverkar verksamheten och dess utveckling. Integrera, koordinera och tydliggöra olika samband och se detaljer som kan få stor betydelse på lång sikt. Långsiktighet, helhetstänkande och orsaksfokusering (i motsats till symptom-fokusering) är centrala aspekter.

Att mäta för att tänka

Varför mäter du? Bedömning? Förbättring? Bedömning? Forskning? Svaret på denna fråga måste styra resten av mätarbetet

Några olika utgångspunkter och angreppssätt SYFTE FÖRBÄTTRING BEDÖMNING FORSKNING METOD Teststrategi Kontinuerliga, små Inga tester En stor och omfattande Hypotes Flexibla Ingen Fasta Data Åskådliggör variation Sammanställd Summerande för statitisk signifikans

Vad gör vi när vi tänker? …tänkandet [handlar]om förståelsen och medvetandeblivandet av intryck, en process som involverar de individuella erfarenheterna och kunskaperna…

Kritiska frågor Hur skapar vi användbara intryck att tänka kring? Hur använder vi våra individuella och gemensamma erfarenheter och kunskaper för att skapa förståelse och medvetandegörande? Hur prövar och omprövar vi de erfarenheter och kunskaper som vi har?

Tolkningsstegen SLUTSATS TOLKNING DATA

Enkla och dubbla loopar för tänkande

Andel som klarat 9an med fullständiga betyg 1999-2009 Hur ser det ut i olika skolor? Andel som klarat 9an med fullständiga betyg 1999-2009

VARIERANDE STABIL HÖGRE NIVÅ Umeå Sollentuna Ystad Eksjö Överkalix Övertorneå Gagnef Hedemora Haparanda Vänersborg Jönköping Enköping Hagfors Helsingborg Hudiksvall Kalix Simrishamn Vilhelmina Håbo Norrköping LÄGRE NIVÅ

Höga värden, stabila trender Högst under 9 av 10 år ? Höga värden, stabila trender

+ 35% på fem år

Vi måste lära oss att förstå mekanismerna bakom att prestera väl! Det finns ingenting så praktiskt som en god teori. Om du verkligen vill förstå något, försök att ändra det. Kurt Lewin, Psykolog Vi måste lära oss att förstå mekanismerna bakom att prestera väl!

Hur kan vi få mer tänkande i våra verksamheter?

Att utveckla en teori för sin verksamhet Vad vill ni se? Hur ser det ut? Vad behöver ske mer/mindre av varje dag? Hur får vi det att ske? Får vi det att ske? Hur säkrar vi lärande, prövande och ändrande? Mekanismerna!

”Om du inte vet var du ska spelar det ingen roll vilken väg du väljer” The Cheshire Cat i Alice i Underlandet ”Om du inte vet var du ska spelar det ingen roll vilken väg du väljer”

Att utveckla en teori för sin verksamhet: återkommande med täta intervall Vad vill ni se? Hur ser det ut? Vad behöver ske mer/mindre av varje dag? Hur får vi det att ske? Får vi det att ske? Hur säkrar vi lärande, prövande och ändrande?

Att utveckla en teori för sin verksamhet: återkommande med glesare intervall Vad vill ni se? Hur ser det ut? Vad behöver ske mer/mindre av varje dag? Hur får vi det att ske? Hur säkrar vi lärande, prövande och ändrande? Får vi det att ske?

Förbättringsmodell - T Nolan, E Deming m fl mål! Vad vill vi åstadkomma? Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Vilka förändringar kan leda till en förbättring? PDSA-cirkeln mått! idéer! test! Förbättringsmodell - T Nolan, E Deming m fl Planera Gör Studera Agera

Verksamhetsteorin som redskap Vad gör vi för att skapa förbättrade resultat? Vilka processer/aktiviteter mäter vi (och vilka mått använder vi för att se om de genomförts)? Vilket resultat vill vi uppnå (och hur mäter vi måluppfyllelsen)?

Verksamhetsteorin som redskap Vad gör vi för att skapa förbättrade resultat? Vilka processer/aktiviteter mäter vi (och vilka mått använder vi för att se om de genomförts)? Vilket resultat vill vi uppnå (och hur mäter vi måluppfyllelsen)?

Världen som den ser ut idag… vi lever i en tid då ingen organisation kan lyckas på egen hand…alla verksamheter måste se utanför sina väggar för att hitta partners som kan hjälpa till att uppnå de resultat som betyder något och för att bygga de arenor som behövs för att möta de stora utmaningar som ligger framför oss (Drucker och Whitehead 2000)

Den dystra bilden Många samverkansförsök faller ihop Tar mycket tid innan det börjar betala sig Vi vet inte mycket om det verkligen ger effekt Eftersom god samverkan är så pass kostsamt och svårt – gör det bara om det verkligen är nödvändigt (Huxham & Vangen 2005)

Modell för Modellområdet Aktivitet 1 Processmått 1 Aktivitet 2 MÅL 1 MÅL 2 MÅL 5 Processmått 2 Aktivitet 3 Barn och ungas välbefinnande MÅL 3 MÅL 6 Aktivitet 4 Processmått 3 MÅL 4 Aktivitet 5 Processmått 4 Aktivitet 6

Använd rätt typ av mätetal för varje steg! utveckling Hur vet vi det? ”Andelen som får fullständiga betyg I 9an ökar” Resultat/Effekt Det fina vi vill åstadkomma finns på plats. Planeringsriktning Ex. Barn och ungas psykiska hälsa Processmål Här kan ett nytt förhåll- ningssätt och förändrat beteende märkas Vad spelar roll för utfall? Aktiviteter Har vi gjort det vi sa att vi skulle göra? Hur vet vi det? Ja/nej KORT SIKT LÅNG SIKT Efter Peter Senge, Dance of Change

Modell för Modellområdet Aktivitet 1 Processmått 1 Aktivitet 2 MÅL 1 MÅL 2 MÅL 5 Processmått 2 Aktivitet 3 Barn och ungas välbefinnande MÅL 3 MÅL 6 Aktivitet 4 Processmått 3 MÅL 4 Aktivitet 5 Processmått 4 Samverkans kvalitet – Ledning/Styrning –Uppföljning

BRA SAMVERKAN OCH GODA RESULTAT EXTERNA FÖRUTSÄTTNINGAR RÄTT STRUKTUR BRA PROCESS EFFEKTIVT ARBETSSÄTT UTFALL EXTERNA FÖRUTSÄTTNINGAR EXTERNA FÖRUTSÄTTNINGAR STÖD 1: SYSTEMATIK STÖD 2: PROCESSSTÖD

Vad ska MO åstadkomma? - Utvärderingsdimensioner System Utfall hos brukare Brukare Behov

Systemeffekter – SQPM Hur hela systemet fungerar? Basnivåns kompetens att upptäcka Basnivåns kompetens att genomföra enklare insatser Flöden och remisser Tillgång till specialistnivå Specialistnivåns upplevelse av andras stöd + Administrativa data

Datasmarta organisationer/system Genomför datadriven 1. ….har formulerat vad det är för aktiviteter, processer och resultat som de vill se 2. …har tagit fram mätetal för dessa för att se att de gör det de sagt att de ska göra 3. …mäter återkommande det de har beskrivit 4. …har bestämt hur data analyseras och diskuteras för…. …förbättring 1. säkerställer att de driver diskussionerna till att de gör på ett nytt sätt utifrån en analys av vad som fungerar eller inte fungerar

Vilka strukturer och processer behövs? Tydligt formellt och psykologiskt kontrakt om att agera utifrån den systematiska analysen på alla nivåer där förbättring behöver ske En drivande motorfunktion som kan se till att fokuserade möten sker på de nivåer som behövs mellan de som behöver diskutera data återkommande för att identifiera nya handlingar för att skapa resultat

Några tankar om hur data blir kunskap Hitta mått som beskriver väsentliga aspekter av de processer och resultat som man vill fånga Följ samma mått återkommande och ofta När mängden data tillåter - presentera data i sin helhet där VARIATION istället för statistiska sammanfattningar är i fokus Bearbeta data så att de vägleder handling och aktivitet tänk i termer av känsla av sammanhang Förståeligt? Meningsfullt att göra ändring? Upplevelse av att det finns resurser för att göra bättre

Följ upp alla barn med en åtgärdsplan om de har över 20% frånvaro 51 barn har frånvaro som gör att vi ska göra en åtgärdsplan, 2 av dem har fått det per 1 mars 2011. Diskutera med varandra vilken beskrivning inspirerar er mest till att ta tag i frågan?

Från data till kunskap till förbättring Hur ska data presenteras för att skapa förbättringstryck? Datadriven förbättring förutsätter att data och dess analys driver frågor som: Vad ska vi göra? Hur ska vi göra det? Kan vi göra det? Hur långt har vi nått? Hur mycket har vi kvar?

Strategisk styrning av förbättring Vilka strukturer och processer behöver ni för att kunna agera kraftfullt utifrån data? Har ni planerat strategiskt för datadriven förbättring? Har ni tänkt kring varje nivå? När ska vem ha vilken data för att uppnå vilka syften? Hur stödjer förbättringsansvarig/-ansvariga en systematisk reflektion på de nivåer där det behövs på temat ”vad behöver var och en göra för att data vid nästa mätning ska peka åt rätt håll”?

Bli datasmarta! Förenkla så mycket som möjligt, men inte mer

Lärande och tänkande – en kontinuerlig process Feedback och förbättring MO System Klinisk Brukare Behov MO System Klinisk Brukare MO System Klinisk Brukare Behov TIDSFÖRLOPP